Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dumpalm
- Dumping, dumpning
- Dumrath, Oskar Heinrich
- Dum spiro, spero
- Dumu-zi, Dumu-zi-absu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUMPING
Dumpalmer i Östafrika.
ten, de söta, välsmakande frukterna som
näringsämne. D. benämnas ofta även två andra
afrikanska palmer, Hyphe'ne coria'cea och H.
ventrico'sa, vilka ha enahanda användning. O.Gz.
Dumping (de'mpii)] (eng., av dump, stjälpa
av, slå ut), försvenskat dumpning,
försäljning på utländsk marknad till pris under
de riktigt beräknade produktionskostnaderna.
D. kan vara av två med avseende på orsaker
och räckvidd olika slag: valuta-d. och vanlig d.
V a 1 u t a-d. innebär genom valutaförhållanden
möjliggjord försäljning till priser, som väl
understiga de nationalekonomiskt riktigt
beräknade produktionskostnaderna men ej de
pro-duktionsutgifter, som den enskilde företagaren
i produktionslandet verkligen haft i dess mynt
(inkl, hans normala affärsvinst); vanlig d.
innefattar andra fall av försäljning på utländsk
marknad under produktionskostnaderna i
produktionslandet. Förutsättning för valuta-d. är,
att en relativ försämring av produktionslandets
valuta ägt rum, framträdande i en stegring av
de utländska växelkurserna, utan att en
däremot svarande nedgång skett i valutans inre
köpkraft, sådan denna framträder i varupriser,
arbetslöner etc. Ur säljarens privatekonomiska
synpunkt kan det erhållna priset för den
exporterade varan då innebära full täckning för
de faktiska kostnader, dess tillverkning betingat
(om också icke alltid för kostnaderna vid en
reproduktion av varan); ur hela det
exporterande folkhushållets synpunkt innefattar priset
däremot icke sådan täckning. Den tyska
valutans katastrofala fall efter världskriget
medförde valuta-d. av stora mått och gav
anledning till kraftiga skyddsåtgärder från flera
länders sida i form av tullar, importförbud etc.
En sv. regeringsproposition med liknande
skyddssyfte till 1922 års riksdag vann ej
dennas bifall. — Av vanlig d. kunna —
bortsett från d. på gr. av tillfällig överproduktion
—• två slag särskiljas: destruktiv d., som
är av den art, att den medför förlust för
säljaren, så länge den pågår, men som praktiseras
i syfte att slå ut de utländska producenterna
i branschen och därigenom bereda tillfälle till
sådan prishöjning på den främmande
marknaden, att icke endast tidigare förluster genom
d. återvinnas utan också vinst fortsättningsvis
uppnås, samt sådan d., som är omedelbart
lönande, beroende på att
produktionskostnaderna pr enhet av varan sjunka på gr. av
den genom den utländska försäljningen ökade
produktionen och att därför en ökning av
vinsten på den inom produktionslandet sålda
varumängden kan uppnås, vilken mer än
uppväger förlusten genom underpriset vid den
utländska försäljningen. Båda slagen av vanlig d.
kräva tydl., att den dumpande har monopol
på och tullskydd för hemmamarknaden. För
att destruktiv d. skall kunna bli lönande fordras
dessutom, att den dumpande efter d:s
avslutande icke behöver räkna med sådan konkurrens
från ett tredje land, att en monopolistisk
prishöjning på den dumpade marknaden
omöjlig-göres. Den destruktiva d. torde därför endast
sällan kunna användas med framgång, och
även den omedelbart lönande d. anses
svårligen kunna bli av beskaffenhet att påkalla
särsk. skyddsåtgärder, t. ex. tullar. — Som d.
brukar även betecknas sådan försäljning på
utländsk marknad till lägre priser än på
hemmamarknaden, som direkt föranledes av däråt
syftande statliga åtgärder, t. ex. exportpremier.
— Litt.: F. Broek, »Om tullarna» (1917);
Tull-och traktatkommitténs »Utlåtande ang. frågan
om differentialtullar till skydd mot
valutadumpning» (med bifogad utredning av D. Davidson,
1921). Lth.
Du'mrath, Oskar Heinrich,
skriftställare (1844—1929), har ss. utg., förf. el.
bear-betare framträtt med ett stort antal
populärvetenskapliga verk, bland vilka märkas »Det
19:e årh. i ord och bild» (3 bd, 1898—1901),
»Hellas» (1903), »Folkets bok» (3 bd, 1906—
09), »Fröléens konversationslexikon» (3 bd,
1914—15), »Jordens erövring» (2 bd, 1922—23),
»Rysslands historia» (1923) m. fl. W. N.
Dum spiro, spero (lat.), så länge jag andas,
hoppas jag.
Dumu-zi, Dum u-z i-a b s u, gammalsumerisk
vegetationsgudom. Urspr. en gudinna,
förändrades efter hand D. till att bli den manliga
personifikationen av den unga vårliga grönskan,
som under högsommarns hetta dör bort. I myter
berättades, hur D. rycktes ned till underjorden
under allmän klagan och sorg men räddades
härifrån av vegetationsgudiiman Innanna (se
d. o.). D. fortlevde senare ss. den semitiske
guden Tamuz (se d. o.). — Litt.: E. Briem,
»Studier över moder- och fruktbarhetsgudin-
— 891 —
— 892 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0546.html