- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 7. Dekorativ - Egenmäktig /
891-892

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dumpalm - Dumping, dumpning - Dumrath, Oskar Heinrich - Dum spiro, spero - Dumu-zi, Dumu-zi-absu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DUMPING Dumpalmer i Östafrika. ten, de söta, välsmakande frukterna som näringsämne. D. benämnas ofta även två andra afrikanska palmer, Hyphe'ne coria'cea och H. ventrico'sa, vilka ha enahanda användning. O.Gz. Dumping (de'mpii)] (eng., av dump, stjälpa av, slå ut), försvenskat dumpning, försäljning på utländsk marknad till pris under de riktigt beräknade produktionskostnaderna. D. kan vara av två med avseende på orsaker och räckvidd olika slag: valuta-d. och vanlig d. V a 1 u t a-d. innebär genom valutaförhållanden möjliggjord försäljning till priser, som väl understiga de nationalekonomiskt riktigt beräknade produktionskostnaderna men ej de pro-duktionsutgifter, som den enskilde företagaren i produktionslandet verkligen haft i dess mynt (inkl, hans normala affärsvinst); vanlig d. innefattar andra fall av försäljning på utländsk marknad under produktionskostnaderna i produktionslandet. Förutsättning för valuta-d. är, att en relativ försämring av produktionslandets valuta ägt rum, framträdande i en stegring av de utländska växelkurserna, utan att en däremot svarande nedgång skett i valutans inre köpkraft, sådan denna framträder i varupriser, arbetslöner etc. Ur säljarens privatekonomiska synpunkt kan det erhållna priset för den exporterade varan då innebära full täckning för de faktiska kostnader, dess tillverkning betingat (om också icke alltid för kostnaderna vid en reproduktion av varan); ur hela det exporterande folkhushållets synpunkt innefattar priset däremot icke sådan täckning. Den tyska valutans katastrofala fall efter världskriget medförde valuta-d. av stora mått och gav anledning till kraftiga skyddsåtgärder från flera länders sida i form av tullar, importförbud etc. En sv. regeringsproposition med liknande skyddssyfte till 1922 års riksdag vann ej dennas bifall. — Av vanlig d. kunna — bortsett från d. på gr. av tillfällig överproduktion —• två slag särskiljas: destruktiv d., som är av den art, att den medför förlust för säljaren, så länge den pågår, men som praktiseras i syfte att slå ut de utländska producenterna i branschen och därigenom bereda tillfälle till sådan prishöjning på den främmande marknaden, att icke endast tidigare förluster genom d. återvinnas utan också vinst fortsättningsvis uppnås, samt sådan d., som är omedelbart lönande, beroende på att produktionskostnaderna pr enhet av varan sjunka på gr. av den genom den utländska försäljningen ökade produktionen och att därför en ökning av vinsten på den inom produktionslandet sålda varumängden kan uppnås, vilken mer än uppväger förlusten genom underpriset vid den utländska försäljningen. Båda slagen av vanlig d. kräva tydl., att den dumpande har monopol på och tullskydd för hemmamarknaden. För att destruktiv d. skall kunna bli lönande fordras dessutom, att den dumpande efter d:s avslutande icke behöver räkna med sådan konkurrens från ett tredje land, att en monopolistisk prishöjning på den dumpade marknaden omöjlig-göres. Den destruktiva d. torde därför endast sällan kunna användas med framgång, och även den omedelbart lönande d. anses svårligen kunna bli av beskaffenhet att påkalla särsk. skyddsåtgärder, t. ex. tullar. — Som d. brukar även betecknas sådan försäljning på utländsk marknad till lägre priser än på hemmamarknaden, som direkt föranledes av däråt syftande statliga åtgärder, t. ex. exportpremier. — Litt.: F. Broek, »Om tullarna» (1917); Tull-och traktatkommitténs »Utlåtande ang. frågan om differentialtullar till skydd mot valutadumpning» (med bifogad utredning av D. Davidson, 1921). Lth. Du'mrath, Oskar Heinrich, skriftställare (1844—1929), har ss. utg., förf. el. bear-betare framträtt med ett stort antal populärvetenskapliga verk, bland vilka märkas »Det 19:e årh. i ord och bild» (3 bd, 1898—1901), »Hellas» (1903), »Folkets bok» (3 bd, 1906— 09), »Fröléens konversationslexikon» (3 bd, 1914—15), »Jordens erövring» (2 bd, 1922—23), »Rysslands historia» (1923) m. fl. W. N. Dum spiro, spero (lat.), så länge jag andas, hoppas jag. Dumu-zi, Dum u-z i-a b s u, gammalsumerisk vegetationsgudom. Urspr. en gudinna, förändrades efter hand D. till att bli den manliga personifikationen av den unga vårliga grönskan, som under högsommarns hetta dör bort. I myter berättades, hur D. rycktes ned till underjorden under allmän klagan och sorg men räddades härifrån av vegetationsgudiiman Innanna (se d. o.). D. fortlevde senare ss. den semitiske guden Tamuz (se d. o.). — Litt.: E. Briem, »Studier över moder- och fruktbarhetsgudin- — 891 — — 892 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free