DUPLEIX ivra sig. Som talare utmärkte han sig för en påfallande klar och livfull framställning men var häftig och stundom trivial. Efter att troget ha stött julimonarkien godtog han lika oförbehållsamt 1848 års republik. Sedermera svängde han ånyo och var en av de första, som stödde Ludvig Napoleon; redan 1851 uttalade han sig offentligt för förlängning av presidenttiden och författningens omändring. D. kvarstod som procureur-général men begärde avsked, när familjen Orléans’ egendom konfiskerades. 1857 emottog han ånyo detta ämbete. 1831 medl. av Franska akad. G. Liv. 2) Pierre Charles F r an ? o i s D., matematiker (1784—1873). Utbildad som elev till Monge, har D. givit vackra bidrag till differentialgeometrien. Mest känd är den »dupinska nikatrisen», med vars hjälp en ytas kröknings-förhållanden avgöras (se K r ö k n i n g). Z-n. Dupleix [dyplä'], Joseph Fran^ois, markis, fransk kolonialman (1697—1763), kom 1715 till Indien, 1730 direktör för faktoriet i Chandernagor (se d. o.), 1742 generalguvernör i Pondi-chéry och överdirektör för samtliga franska faktorier i Indien. Som sådan kom D. att spela en huvudroll i en av de skickelsedigra perioderna i Orientens historia. D:s mål var att göra Franrike till den härskande kolonialmakten i Ostindien; en sammanstötning med det spirande engelska kolonialväldet där blev därför oundviklig. Genom att göra ett flertal inhemska furstar sig förbundna tyckte sig D. skapa en tillräcklig basis för den tillämnade offensiven. 1746 började han denna men bristande understöd från hemlandet och rivalitet mellan D. och den franske guvernören över Ile de France och Bourbon, B. F. M. de La Bour-donnais (se denne), hindrade dess lyckliga fullföljande; dock lyckades han intaga Madras, men i freden i Aachen 1748 återgick detta i engelsk besittning. S. å. försvarade D. med överlägsen skicklighet Pondichéry mot en betydande engelsk övermakt. Olycklig inblandning i Sydindiens politiska förhållanden (jfr R. C 1 i v e och Chanda sahib) grusade småningom D:s planer och beredde hans fall; han återkallades 1754 till hemlandet, där han framlevde en av ständiga trakasserier och ekonomiska bekymmer fördystrad tillvaro. I sina syftemåls storslagenhet, i dådkraft och intelli gens torde D. höra till den europeiska kolonialpolitikens främste; bilden av honom som människa fördystras, trots hans stora oegen-nytta vid hävdandet av vad han ansåg vara fäderneslandets intressen, av vissa drag av brutalitet och småsinthet. Att han misslyckades i sitt försök att av Ostindien skapa ett franskt kolonialvälde, berodde i första hand på hans landsmäns oförmåga att förstå räckvidden av hans strävanden. — Litt.: G. B. Mal-leson, »D.» (i »Rulers of India», 1891); A. Mar-tineau, »D. et ITnde fran^aise» (4 bd, 1920 —28). C. F. Duplessis [dypläsi'], Philippe d e M o r-n a y, seigneur D., fransk statsman och publicist, se M o r n a y. Duplessis [dypläsi'], Joseph Sifrède, fransk målare (1725—1802), tillhörde en begåvad konstnärssläkt och utvecklade efter grundliga studier i Italien en ansedd verksamhet som porträttör; var slutl. anställd vid slotts-samlingen i Versailles. E. W. Duplessis [dypläsi'], Georges Victor Antoine Gråtet, fransk konsthistoriker (1834—99), var verksam vid gravyravd. i Bib-liothèque nationale, Paris, och utgav flera grundliga arbeten i kopparstickskonstens, företrädesvis porträttstickets, historia samt kataloger o. d., en större kostymhistoria samt flera monografier; nämnas må särsk. »Dictionnaire des marques et monogrammes de graveurs» (3 bd, 1886—87). E.W. Du Plessis [dy pläsi'], se Richelieu. Duple'tt, se Dublett. Du'plex (lat., dubbel), brukas inom tekniken i betydelsen dubbel i en mängd sammansättningar t. ex. d.-pump (se P u m p) d.-trafik (se d. o.) etc. Du'plexfärg, tryckfärg med i ton färgat bindemedel, som vid tryckets torkning intränger och något utbreder sig i papperet utanför den egentliga färgen. Härigenom uppstår en förtoning av denna, vilken vid autotypibilder ger utseendet av tryck med en särsk. tonplatta. J. K. Du'plextrafik. Inom elektrotekniken användas duplexkopplingar avseende samtidigt fram- Fig. 1. förande av strömimpulser i motsatta riktningar för att uppnå bättre utnyttjande av ledningar och apparater. — Telegraf. För att en station skall kunna på samma ledning samtidigt sända och mottaga telegram anordnas d., — 911 — — 912 —