DUPLIKATUR åro de s. k. ty p-d., i vilka bokstäver och tecken sättas på samma sätt som vid handsättning i tryckeri. Den första av dessa apparater, m u 1-tigrafen, uppfanns 1903 i Amerika av Gammeter och Osbone. Såväl plant arbetande som roterande maskiner finnas även av denna typ. Med de senare kunna med elektrisk drift tagas c:a 4,000 kopior pr timme. Även lito-grafiskt förfarande har vid »kontors-offset-maskiner» kommit till användning. R. Duplikatu'r, anat., veck, bildning, bestående av två sammanvuxna blad, t. ex. tarmkäxet. Dupont [dypå'], Pierre Samuel (D. de Nemours), fransk nationalekonom och politiker (1739—1817). D. redigerade 1768—72 »Éphémérides*, tjänstgjorde ett par år som rådgivare åt polska regeringen, återvände till Frankrike 1774 och blev en av Turgots främsta medhjälpare. Efter Turgots fall ägnade sig D. åt skötseln av sitt gods Gåtinais, tills han av Vergennes utnämndes till generalkommissarie för handeln. Vid 1789 års nationalförsamling var D. en av de ledande krafterna. 1792 fängslades han och var nära att bli avrättad. D. tillhörde efter 1795 de äldstes råd men föll åter i onåd och nödgades 1797 fly till Amerika, varifrån han återvände 1802. 1814 inträdde han i statsrådet men flydde för andra gången till Amerika vid Na-poleons återkomst till makten 1815. — Som naitionalekonom var D. Quesnays lärjunge. Namnet fysiokrater på denna riktnings anhängare härleder sig från en samling av Quesnays artiklar, som D. utgav under titeln »Physiocratie» (1767). En sw meningsfrände hade han i C. F. Scheffer, med vilken han stod i livlig korrespondens. — Skrifter: »Exporta-tion et importation de grains» (1764) och »Ori-gine et progrès d’une Science nouvelle» (1767, 2 éd. 1910). T.E-r. Dupont [dypå'], Pierre Antoine [D. de 1’Étang], från 1808 greve, fransk militär (1765—1840), utmärkte sig under revolutionskrigen; 1793 generalmajor, kort därpå generallöjtnant. Vid Marengo 1800, Ulm 1805 och Friedland 1807 skar han nya lagrar. 1808 med otillräckliga krafter sänd till s. Spanien, måste D. där underteckna den ödesdigra kapitulationen i Baylen, som skakade tron på de franska vapnens oövervinnelighet, livade spanjorernas hopp om seger och så blev ett hårt slag för hela det napoleonska systemet. 1812 av en krigsrätt för sitt handlingssätt dömd till degradering och fängelse, lösgavs han först efter Napoleons fall. Av eftervärlden har D. blivit mildare bedömd, om han än ej kan fritagas för långsamhet och brist på beslutsamhet. P. S. Dupont [dypå'], Jacques Charles (D. de l’E u r e), fransk politiker (1767—1855). 1789 advokat i Normandies parlament, 1798 medl. av de femhundras råd, förhöll sig D. passiv under statskuppen 18 brumaire. 1811 blev han bisittare i och från 1812 president för domstolen i Rouen. 1813 medl. av lagstiftande församlingen och 1814 dess v.-president, genomdrev han den berömda förklaringen av */? 1814 »att Frankrike icke kunde godkänna en annan regering än den, vilken under fritt antagna institutioner garanterade revolutionens alla stora resultat». Under de 100 dagarna var han medl. av representanternas hus; 1817—48 deputerad för Eure, tillhörde han den liberala oppositionen. På gr. härav skildes han från presidentskapet för domstolen i Rouen, varefter hans valmän föranstaltade en penninginsamling och skänkte honom egendomen Hom. Han tog aktiv del i 1830 års revolution och var justitieminister i Ludvig Filips första ministär. Sedermera slöt han sig ånyo till oppositionen och deltog i bankettpropagandan, som blev en bidragande orsak till 1848 års revolution. President i den provisoriska regeringen, kunde han på gr. av sin höga ålder ej aktivt deltaga i regeringsarbetet. Han bekäm pade Ludvig Napoleon. — D:s hederlighet, osjälviskhet och trofasthet mot de liberala konstitutionella principerna förskaffade honom namnet »den franska tribunens Aristides». G.Liv. Dupont [dypå'], L. P. Henriquel-, fransk kopparstickare, se Henrique 1-D u p o n t. Dupont [dypå'], Pierre, fransk skald (1821—70), skildrade i visor, till vilka han själv skrev melodierna, livet på landet (»Les paysans et les paysannes», 1846, m. fl.) och blev en bondeståndets Béranger. Sedan blev han socialisternas sångare och skrev 1848, februarirevolutionens år, ar-betarmarseljäsen »Le chant des ouvriers». Den landsförvisnings-dom, han ådrog sig, kom genom inflytelserika vänners förmedling icke till utförande. Hj. G. Dupont [dypå'], Gabriel, fransk tonsättare (1878—1914), elev av Massenet och Widor, har komponerat operorna »La Glu», »La farce du cuvier», »La cabrera» (prisbelönt) och »Antar», vidare orkesterverk, en pianokvintett och pianosaker. E. A. Duport [dypå'r], Jean Louis, fransk cel — 915 — — 916 —