Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Duwall, ätter
- Duwall, 1. Gustaf
- Duwall, 2. Axel
- Duwall, 3. Johan Didrik
- Duvalrestauranger
- Duvan
- Duvbo
- Duved
- Duveen, Sir Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DUVEEN
utdog på 1730-talet. En annan son, Jakob
M a c-D o u g a 11 (o. 1589—1634), slutl. general
och överkommendant i Schlesien, fader till
ne-dannämnde D. 1), blev 1674, 40 år efter sin
död, upphöjd i friherrligt stånd; denna ätt
utdog 1923. C.
1) G u s t a f D., friherre, ämbetsman (1630—
92), 1652 kammarherre hos Kristina och sedan
hos Karl X Gustav, var i ett par repriser
resident i Danmark. 1662 blev han landshövding
i St. Kopparbergs län och var sedan ordf, i
den stora kommissionen över
trolldomsväsen-det där. Vid 1675 års riksdag var D.
lantmarskalk. P. S.
2) Axel D., den föregåendes son, friherre,
krigare (1667—1750), 1697 fänrik vid Livgardet,
1700 livdrabant. Som sådan följde han Karl XII
under danska, ryska och polska krigen samt
till Turkiet, där han deltog i kalabaliken vid
Bender. 1715 överste för Närkes och
Värmlands, 1721 för Östgöta tremänningsinf.-reg.,
erhöll D. 1722 generalmajors avsked. P. S.
3) Johan D i d r i k D., sonsons son till
D. 1), friherre, militär och politiker (1723—
1801), 1737 i
militärtjänst, 1762 överste,
1773 generalmajor,
1776 generallöjtnants
avsked, 1778 förste
stallmästare hos
hertiginnan av
Södermanland, lantmarskalk vid
1786 års riksdag, där
han med sin
redbarhet och klokhet
spelade en viktig roll
som utjämnare av
motsatserna mellan
Gustav III och adeln; vid 1789 års riksdag
slöt han sig till adelsoppositionen och förde
värdigt dess talan, sedan ledarna häktats. C.
Duva'lrestauranger [dy-], fra. établissements
Duval el. bouillons Duval, restauranger av
standardtyp, som finnas spridda över hela Paris.
De grundades i mitten av 1800-talet av
slaktaren P. L. Duval och åtnjuta sedan gammalt ett
gott anseende. Serveringen sker å la carte och
skötes av uppasserskor. I. N-y.
Duvan, stjärnbild, se C o I u m b a.
Duvbo, municipalsamhälle i Spånga s:n,
Sollentuna hd, Stockholms län, sammanbyggt
med Sundbyberg; 0,ei kvkm.; 2,331 inv. (1930).
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 6,478,700 kr., till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 3,124,930 kr. D. anlades 1899
som villasamhälle för arbetarfamiljer av A.-b.
Hem på landet. — Litt.: »D. i ord och bild.
Minnesskrift» (1928). J. C.
DüVed. Ur S.7.F:s bildarkiv.
Duved, by, turistort och vintersportplats vid
järnvägen Östersund—Storlien, v. om Åre,
385 m. ö. h., utgångspunkt för färder till
Mullfjället (1,032 m. ö. h., c:a 6 km.),
Tänn-forsen (14 km.). — 3 km. v. om D:s station,
å en hög kulle vid Äreälven, finnas lämningar
efter en skans, som av C. Stiernsköld anlades
1658 för att spärra dalgången mot anfall från
Norge. Skansen fick emellertid efter krigets
slut förfalla, varför en ny byggdes 1700. Då
den, ehuru iståndsatt 1808, ej blev försvarad,
besattes den av norrmännen s. å. samt
raserades. — Ä kullen reser sig nu D u v e d s
monumentet till minne av Armfelts karoliners
olyckliga återtåg över de norska fjällen 1718
—19. J. C.; A. W. G.
Duveen [davi'n], Sir J o s e p h, engelsk
konsthandlare (f. 1869), ägare av D. Brothers
(London, Paris, New York), en av
världskonslmark-nadens största firmor, specialiserad på gamla
mästare. D. har även framträtt som
mecenat. K. E. S.
Duvedsmonumentet.
— 949 —
— 950 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0575.html