DVÄRG m. fl. öar. Även hjortar, bufflar, svin o. s. v. uppträda ss. d.-former på en del öar. Orsaken till denna täml. allmänna företeelse har man velat se däri, att beståndet av en art, åtm. vad de större djuren beträffar, är ganska inskränkt på öarna, och då inga nya tillskott utifrån kunna äga rum, bli individerna inom arten snart inbördes nära besläktade, varför en stark inavel inträder. Denna jämte en ofta begränsad tillgång på föda kan leda till minskning i kroppsstorleken, så att d.-former uppstå. Emellertid kunna dessa förhållanden icke anses tilllämpliga för uppkomsten av d.-former av hästar, hundar o. a. husdjur. Beträffande dessa djur torde ärftliga anlag ha spelat den avgörande rollen (se Husdjur). — 4) Även havsdjuren erbjuda ofta liknande företeelser. Då djurformer från det salta, öppna havet anpassa sig för ett liv i ett mindre och med bräckt vatten försett havsområde, uppkomma ofta d.-former. Så t. ex. äro blåmusslorna på Sveriges västkust stora och ha en längd av 10—12 cm. men i norra delarna av Östersjön endast 3,e cm. Samma är förhållandet med andra musslor och snäckor. Även sillen har i Östersjön givit upphov till en d.-form, strömmingen. Ss. orsak till denna minskning av kroppsstorleken i bräckt vatten har man antagit, att vissa i det salta havsvattnet ingående ämnen, som äro nödvändiga för tillväxten utöver en vis» storlek, saknas el. förekomma i endast ringa mängd i det bräckta vattnet. H.W. Dvärgformer hos människan. I vissa trakter av jorden finnas mycket kortvuxna människoraser, där dvärgväxt således är en ärftlig rasegenskap (se Dvärgfolk). Men även inom ordinärt vuxna folkraser kunna abnormt småvuxna individer, dvärgar, uppkomma. En sådan d.-växt är beroende på olika orsaker. 1. Den kan vara betingad av mer. el. mindre patologiska förhållanden, ss. rubbningar i det inkretoriska systemet, varvid någon el. några av de inkretoriska körtlarna under uppväxtåren brista i funktion, så att tillväxten minskas el. tidigt avstannar. De härvid ifråga-kommande körtlarna äro företrädesvis sköldkörteln, hjärnbihanget, könskörtlarna och thy-mus. Vid bristande funktion av sköldkörteln under uppväxtåren inträder en d.-form, som kallas kretinism (se d. o.). Sådana d. äro i regel av klumpig byggnad med svag begåvning el. rent av idioter. En minskad funktion av hjärnbihanget ger upphov till mera harmoniskt utbildade d.-former men är vanl. åtföljd av en hämmad utveckling hos könsorganen och en ökad fettbildning (dystrophi'a adiposo-geni-ta'lis). Intelligensen kan härvid vara ganska god. Även en minskad el. helt bortfallen verk samhet hos thymus (brässen) skall, enl. vad experiment på djur visat, kunna framkalla en hämning i tillväxten. Företrädesvis de långa extremitetsbenen bli korta och svaga samt fattiga på kalksalter, men även skelettet i dess helhet förblir mindre än normalt. Nära denna Indiska dvärgar, från v. kretin, två äkta dvärgar, två chondrodystrofiska dvärgar, normal hindu. sistnämnda d.-form står den, som förorsakas av benskörhet. Talrikt uppträdande benbrott framkalla en förkortning och deformering av extremiteterna. — 2. Frånvaron av vissa ämnen i födan, vilka äro nödvändiga för normal tillväxt, kunna också framkalla d.-former. Vid brist på vissa vitaminer (se d. o.) uppträder den s. k. engelska sjukan (se d. o.), rachi'tis, och på gr. av deformering av skelettbenen kunna härvid s. k. rachitiska d. uppkomma. Även brist på vissa för tillväxten nödvändiga aminosyror (se d. o.), ss. cystin, lysin, arginin, framkallar hämning i tillväxten. — 3. I vad mån den ovan under 1. nämnda och av patologiska orsaker betingade d.-formen är ärftlig, har ännu icke närmare utretts, men att de under 2. upptagna formerna ej kunna gå i arv, är klart. Emellertid finnas två grupper d.-former, som otvivelaktigt äro ärftliga, s. k. äkta d. och chondrodystrofiska d. Hos de förstnämnda är kroppen väl och proportioner-ligt utbildad. De äro verkliga miniatyrmänniskor. Deras intelligens kan stundom vara god, ehuru den ofta liksom kroppen stannat på ett infantilt stadium. Orsaken till denna d.-form är en allmän tillväxthämning, som tyckes ärvas ss. en recessiv egenskap. Hos de chondrodystrofiska d. äro bål och huvud täml. normalt utbildade, under det att extremiteterna äro oproportionellt korta. Detta senare beror på — 965 — — 966 —