- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 7. Dekorativ - Egenmäktig /
999-1000

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dümmler, Ernst - Dymov, Osip (Osip Isidorovitj Perelman) - Dyn - Düna - Dyna - Dünaburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DYMOV påbörjade verket »Kaiser Otto der Grosse» (1876) samt framträtt ss. flitig källutgivare. B. Dymov [dü'maf], O s i p, pseud. för den ryskjudiske förf. Osip Isidorovitj P e r e 1-man (f. 1878), har i en del noveller och dramer givit kärvt realistiska skildringar från rysk småborgerlig, huvudsaki. judisk miljö i en stil, påverkad av den österrikiske modernisten P. Altenberg (se denne). Agr. Dyn, fys., enheten för kraft i C. G. S.-syste-met (se Måttsystem), definieras ss. den kraft, varmed en kropp med massan 1 gr. påverkas, då åt densamma gives en acceleration av 1 cm./sek. pr. sek. Enär jorden vid 45° lat. och vid havsytan attraherar 1 gr. med en kraft av 980,62 dyn, är alltså 1 d. = O,ooioifl76 gr.-vikt (el. ung. = 1 mgr.-vikt). N. R-e. Düna, lett. Daugava, po. Dzwina, ry. Zapad-naja Dvina, flod, som upprinner på s. v. sluttningen av Valdaj, ej långt från Volgas och Dnjeprs källor, flyter först åt s. v., vänder sedan åt n. v. och utfaller i Rigabukten vid Dünamünde. De största bifloderna äro från h. Drissa och Ewst, fr. v. Mezja och Dzisna. D:s flodområde är 85,400 kvkm., dess längd 1,024 km. D. är segelbar från Vitebsk, men sjöfarten hindras flerstädes av vattenfall och sandbankar. En reglering av floden är möjlig men har ännu ej företagits. Bifloden Ulla står i förbindelse med Berezina genom en kanal, vars praktiska betydelse dock är ringa. Utför floden transporteras mycket timmer och spannmål. O. P. °lz 1701 ägde Karl XII:s berömda övergång av D. rum. Den sv. hären, 18,000 man stark, hade marscherat från Dorpat och 7/? slagit läger omedelbart n. om Riga. På motsatta stranden stodo, fördelade på bred front, dels 9,000 man saxiska trupper under v. Steinau, dels en rysk styrka om 16,000 man; talrika skansar och batterier stödde ställningarna längs stranden. På sv. sida hade man lyckats hopsamla Düna vid Stockmannshof i Livland. Skiss av övergången av Düna */? 1701. o. 200 båtar och förfärdigat en flottbro, avsedd att svängas ut, sedan en första styrka landsatts. Inskeppningen ägde rum nattetid i skydd av ett par öar, varefter kl. 4,30 båtkolonnen med 7,100 man ombord sattes i rörelse. Häftig eld utgick från motsatta stranden men gjorde föga skada, bl. a. enär båtkolonnen beslöjades av rök, frambragt genom antändning av å en del båtar medförd, våt halm. Rodden över den 600 m. breda floden tog H— % tim. Konungen själv landsteg först i spetsen för en förtrupp av gardesgrenadjärer. Under den fortsatta debarkeringen gjordes upprepade anfall av saxarna, som allt manstarkare skyndade till platsen. Sedan deras fjärde anfall avslagits, var fast fot vunnen på s. stranden. Omkr. 700 fångar, förråd m. m. föllo i svenskarnas våld. Då storm hindrat flottbrons utläggande och därmed kav:s överförande i tid, undkom huvuddelen av saxiska hären, vilket föranledde det polska krigets fortsättning. — Litt.: »Karl XII på slagfältet» (1918). — I världskriget blev D.-linjen omstridd från början av sept. 1915, då tyska fronten (armén v. Below) nådde flodens s. strand. D. förblev dock i huvudsak i ryskt våld till hösten 1917, då tyskarna (armén v. Hutier) bemäktigade sig Riga och övriga brohuvuden vid flodens nedre lopp. I febr. 1918 framflyttades den tyska fronten över D. till i höjd med Pejpus. Se Världskriget. T. H-m. Dyna, det underlag av vanl. stål, mot vilket plåten el. materialet pressas vid stansning, formpressning etc. (se d. o. och Bleckvarutillverkning). R. Dünaburg, lett. Daugavpils, ry. Dvinsk, stad — 999 — —1000 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free