DYRSSEN över hudsjukdomar ävensom över spetälska och syfilis. E. L. Bn. Dyrk (urspr. tjuvspråk, från Ity., en form av mansnamnet Didrik, Dietrich). I saknad av nyckeln till en enkel lås, kan man vanl öppna den med en d., som består av en ståltråd, så formad, att den vid kringvridning kan passera fritt förbi de tappar el. lister i låsen, som motsvaras av inskärningarna i nyckeln. Den lätthet, med vilken en d. kan framställas och ett vanligt lås dyrkas upp, har lett till otaliga konstruktioner av »dyrkfria» lås (se d. o.). R. Dü'rkheim [-hålm], Bad D., stad i Bayern; 7,228 inv. (1919). Bad- och brunnsort. Staden har betydande vinodling. Dürkoppwerke, Aktiengesellschaft, Biele-feld, Tyskland, stor maskinfabrik för tillverkning av automobiler, cyklar, separatorer m. m. Dyroff, Adolph, tysk filosof (f. 1866), sedan 1903 prof, vid univ. i Bonn. D. företräder den katolska ståndpunkten i filosofien. Hans arbeten gälla till största delen den antika filosofiens historia: »Ethik der alten Stoa» (1897), »Demokritstudien» (1899), men även psykologiska och moralfilosofiska frågor: »Einfüh-rung in die Psychologie» (1908), »Religion und Moral» (1925). — Litt.: Självbiogr. i »Die Phi-losophie der Gegenwart in Selbstdarstellungen», 5 (1924). E.v.A. Dyrortsgruppering, en indelning av vissa el. samtliga orter i grupper efter levnadskostnadernas storlek, huvudsaki. avsedd att användas vid gradering av utgående lönebelopp och för beskattningsändamål vid bestämmandet av vissa skattefria avdrag. Den första mera omfattande ortsgrupperingen av detta slag i Sverige verkställdes 1909 för postverkets räkning, och sedan dess ha statens tjänstemannalöner i växande omfattning bestämts med hänsyn till tjänstgöringsortens dyrhetsgrad. Även inom det privata näringslivet tillmätas numera vid löneförhandlingar de officiella d. stor betydelse. För bestämmandet av de skattefria ortsavdragen vid taxeringen till kommunalskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skola enl. gällande skattelagar rikets samtliga orter vart 5:e år fördelas i 5 ortsgrupper. Samtidigt har hittills enl. K. m:ts bestämmande den i olika statliga avlöningsreglementen föreskrivna ortsgrupperingen förnyats.— Bakom dessa ortsgrup-peringar ligger en strävan att för visst ändamål utjämna den lokala olikhet i penningvärdet, vilken tar sig uttryck i de från ort till annan växlande priserna å förnödenheter av skilda slag. Liksom oftast sker vid mätningar av penningvärdets förändringar i tiden, böra vid beräkningarna av dess lokala olikheter de för undersökningen inhämtade priserna an knytas till en för varje varuslag m. m. i förhållande till dess ekonomiska betydelse bestämd myckenhet. Vid d. ha dessa kvantitetstal valts med hänsyn till den genom särskilda undersökningar konstaterade årsförbrukningen inom ett hushåll på en inkomstnivå motsvarande ung. en väl avlönad industriarbetares. Av olika skäl måste dock åtskilliga av de i en sådan hushållsbudget ingående posterna uteslutas, varjämte den förenklade budgeten med bibehållen jämförbarhet i fråga om livsmedlens näringsvärde och standarden i övrigt varieras något med hänsyn till de växlande levnadsvanorna i olika delar av landet. De för orterna gällande priserna multipliceras med de fastställda kvantitetstalen, och de sålunda erhållna kostnadssummorna bilda efter omräkning till relativa tal, varvid riksmedeltalet sättes lika med 1,000, de för grupperingen behövliga jämförelsetalen. — Prisuppgifterna lämnas av de kommunala myndigheterna. Hyresuppgifter erhållas dessutom, särsk. i fråga om städer och större orter, genom allmänna hyresräkningar i samband med mantalsskrivningarna. Endast vid den s. k. lönegrupperingen medräknas å orten utgående direkta skatter. Materialet bearbetas av Socialstyrelsen, vilken själv utfärdar kungörelse ang. den s. k. skattegrupperingen, vars 5 grupper från billigaste till dyraste grupp betecknas med siffrorna I—V. I fråga om lönegrupperingen är det K. m:t, som efter förslag av Socialstyrelsen utfärdar kungörelse. Sistn. gruppering avser 7 grupper med beteckningarna A—G, av vilka A omfattar de billigaste och G de dyraste orterna. Levnadskostnaderna å dyraste orter (Stockholm, Luleå, Kiruna m. fl.) ligga enl. lönegrupperingen c:a 60 % högre än i de billigaste landskommunerna. C.ö. Dürr, Georg Ernst, tysk psykolog och pedagog (1878—1913), prof, i Bern. D. omfattade en kritisk realism (se d. o.), såg i uppmärksamheten en stegring av medvetandet, under förnekande av varje verksamhets- el. vilje-moment, och betonade värdesynpunkterna inom pedagogiken. Skrifter: Grundzüge der realistischen Weltanschauung» (1907), »Die Lehre von der Aufmerksamkeit» (s. å., 2 Aufl. 1914), »Einführung in die Pädagogik» (1908), »Erkenntnisstheorie» (1910) m. fl. A. N. Dyrssen, släkt stammande från Dithmar-schen. Godsägaren Peder Johan Julius D. (1820—86), far till D. 1)—3), överflyttade 1840 till Sverige. C. 1) Gerhard D., ämbetsman och sjömili-tär (f. 18/2 1854), officer vid flottan 1873, kommendörkapten 1896, disponent för a.-b. Bofors-Gullspång s. å. 1890—93 var han statsrevisor, 1898—1901 sjöminister i ministären v. Ot- — 1017 — — 1018 —