DÄRREPE harts (60—65 %), som utgöres av ester av ferulasyra och asaresinotannol, fri ferulasyra, bassorin (25 %), flyktig olja (3—9 %). Drogen har sedan urminnes tider varit känd i Orienten och användes ännu där i stor utsträckning som läkemedel och krydda. Hos oss nyttjas d. huvudsaki. i veterinärmedicinen samt i folkmedicinen som slemlösande, stimulerande medel, som krampstillande medel vid hysteri, som maskmedel samt ingår som beståndsdel i s. k. »trollrökelse». D.-d r o p p a r, Tinctu'ra asæ fæ'tidæ, är en lösning av d. i koncentrerad sprit. J. H. Dy'vika (från Ity., eg. diminutivum till ett ord motsvarande sv. dubb), tapp, vanl. om den plugg, som tillsluter avtappningshålet i en båtbotten; förr även om tappen i en öltunna. Dyvåg, hd i Aust-Agder fylke, s. Norge, vid kusten n. ö. om Arendal; 51,ta kvkm.; 2,220 inv. (1930). S. Dyört, ävjebrodd, Limose'lla aqua'tica, av fam. lejongapsväxter, är den enda av släktets 7 arter, som förekommer i Sverige, täml. allmän på dyiga, översvämmade ställen. D. är en 1-årig, 3—5 cm. hög, glatt strandört med förkrympt stjälk, men med krypande, rotslående och bladbärande utlöpare, tuvade, hel-bräddade blad och små, vita el. något röd-lätta, i bladvecken ensamma blommor. A. V-e. Dzierzynski [järzü'nski], Felix Edmundo-vitj, polsk-rysk bolsjevik (1877—1926). Redan som gymnasist ägnade sig D. åt organiserandet av det hemliga litauiska socialdemokratiska partiet. Från denna tid till 1917 satt han flera gånger i fängelse och var även någon tid förvisad till Sibirien. 1905 deltog D. ivrigt i revolutionen. 1917 blev han en av huvudledarna för bol- sjevikorganisationerna i Moskva och medl. av krigskommittén, var 1917—19 ordf, i tjekan (se d. o.), 1919—21 folkkommissarie för inrikes ärenden, 1921—24 folkkommissarie för kommunikationsväsendet, fr. o. m. 1924 ordf, i högsta rådet för folkhushållningen. D:s obegränsade tillämpning av sin princip, att terrorn är grunden för sovjetmakten, gjorde honom högt uppburen. I den bolsjevikiska memoarlitteraturen intager han en framstående plats. M. H-v. Dziatzko [dzia'tskå], Karl, tysk biblioteks-man och filolog (1842—1903), överbiblioteka- rie vid univ.-bibl. i Breslau 1872, vid univ.-bibl. i Göttingen och prof, i biblioteksveten-skap 1886, har utg. uppl. av klassiska förf, (t. ex. Terentius 1874) samt bibliotekstekniska arbeten av högt värde. D. redigerade och medarbetade i »Sammlung bibliothekswissenschaft-licher Arbeiten» (1888 ff.), i vars 17:e h. (1904) finnes en bibliografi över hans arbeten. W. N. Dzierzon [dziä'rzån], Johann, tysk biodlare (1811—1906), 1837—69 kyrkoherde i katolska församlingen i Karlsmarkt (Oberschle-sien), verkade outtröttligt för biodlingens höjande. En av D:s viktigaste insatser som biodlare var uppfinningen av en praktiskt användbar kupa med flyttbara ramar, varigenom man fick möjlighet att på olika sätt reglera binas verksamhet utan att behöva skada dem el. deras bygge. Utom en mängd uppsatser i olika bitidskr. utgav han även några större arbeten, bl. a. »Theorie und Praxis des neuen Bienen-freundes» (1848; sv. övers. 1856) och »Rationelle Bienenzucht» (1861). O. Abg. Dzjetyssu [dzätü'so], prov, i autonoma socialistiska sovjetrepubliken Kazakstan, s. och ö. om Balkasj; 283,550 kvkm.; 887,800 inv. (1926). Huvudort är Alma-Ata. S. Dådra, växtart, se C a m e 1 i n a. Dådran, kapell i Bingsjö-Dådrans kapellförsamling, Rättviks s:n, vid sjön Ljugarens s. v. ända. I D:s numera nedlagda bruk tillverkades under 1800-talet tack- och smidesjärn. J. C. Dån el. D å, Galeo'psis, växtsläkte av fam. läppblommiga med 7 arter inom Gamla världens tempererade område. Höga, greniga, oftast styvhåriga, 1-åriga örter med röda el. gula, ofta flerfär-gade blommor, vilkas nedre läpp bär 2 kä-gelformiga, ihåliga knölar. På odlade ställen, sandiga åkrar o. d., icke sällan rent av ss. ogräs, förekomma i större delen av Sverige 5 arter, av vilka pip dån, G. te'-trahit, hampdån, G. specio'sa, och mjukdån, G. la'danum, äro de vanligaste. A. V-e. Dåne liksom åskan, bröder, inledningsorden till en urspr. i J. Jolins skådespel »Barnhusbarnen» (1849) ingående manskvartett av den tyske musikern J. H. Stunz (d. 1859). G.M. Dåre, se Sinnessjukdomar. Dårrepe, växtart, se Repesläktet. Uppslagsbok. VII. — 1025 — 33 — 1026 — Hampdån, Galeopis spseciosa.