Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Döderhult
- Döderhultaren
- Döderlein, Ludwig
- Döderlein, Albert
- Död frakt el. faute frakt
- Dödfödsel
- Dödförklaring
- Dödgrävare
- Dödgång
- Död hand, död mans hand
- Dödkött
- Dödlighet, mortalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDLIGHET
kvkm. land; 5,121 inv. (1930; 19 inv. pr kvkm.),
därav 284 i Påskalla viks köping; 28,84 kvkm.
åker (1927; 10,5 % av landarealen), 141,M kvkm.
skogsmark. Till D. höra öarna Runnö, Storö,
Furö och Jungfrun i Kalmarsund. S. om
Påskallavik ligger Emsfors’ pappersbruk och
n. om köpingen Våneviks stenhuggeri. Största
egendom Fredriksberg. — Pastorat i Stranda
kontrakt, Växjö stift. J. C.
Döderhultaren, träskulptören A. R. Petersson
(se denne) från Döderhult.
Dö'derlein [-laln], L u d w i g, tysk zoolog
(f. 1855), till 1919 prof, i zoologi i Strassburg,
sedan konservator vid Bajerska statssaml. i
München, har utom åtskilliga systematiska
arbeten, bl. a. över olika grupper av
tagghuding-ar, insamlade av skilda expeditioner, även utg.
biologiska och utvecklingshistoriska arbeten.
Bland de senare må nämnas »Betrachtungen
über die Entwicklung der Nahrungsaufnahme
der Wirbeltiere» (1921). O. C-n.
Dö'derlein [-laln], Albert, tysk läkare (f.
1860), lärjunge av Zweifel i Leipzig, 1897 prof,
i Groningen, s. å. i Tübingen, 1907 prof, i
obstetrik och gynekologi i München. D. har
utfört betydande arbeten på flera av sin
vetenskaps viktigaste områden och är en av de
stora klinici, som omkr. sekelskiftet utgjorde
en prydnad för tysk obstetrik och
gynekologi. E. E.-M.
Död frakt el. f a u t e [fåt] frakt,
bort-fraktaren tillkommande ersättning i fall, då
befraktaren helt el. delvis icke levererat den i
fraktavtalet överenskomna lasten. Häves
fraktslut av befraktaren, innan fartyget anträtt resa,
som befraktningen avsåg, el. avlämnas icke
gods till avtalad myckenhet före
lastningstidens utgång, erlägges halv frakt ss. d. f.; har
resan redan anträtts, betalas i regel full frakt
för godset (Sjölagen §§ 126, 128 m. fl.). H.S-k.
Dödfödsel. Inom förlossningskonsten räknas
de foster som dödfödda, som fötts efter den
28 :e veckan av havandeskapet (förlossning före
denna tid kallas missfall) och som icke
visat livstecken efter födelsen. Orsaken till
fostrets död äro av olika slag, sjukdomar hos
modern (infektioner, hög feber, svåra
njurlidanden m. m.) el. fel hos ägget (efterbörden,
navelsträngen, fostret själv o. s. v.) el. slutl.
skador, ådragna under förlossningen. — 1 sv.
statistik räknas ss. dödfödda foster på minst
6 mån., vilka icke visat livstecken efter
födelsen. I somliga länder sättes gränsen vid 7 mån.,
och på sina håll medräknas även de barn,
som framfötts med liv men avlidit strax efter
födelsen. Med den sv. definitionen blir
genom-snittsfrekvensen dödfödda i Sverige 2—3 % av
alla födda, missfall ej medräknade; den har i
de flesta länder visat tendens att sakta sjunka.
— Frekvensen dödfödda foster är något lägre
hos gifta än hos ogifta mödrar och större hos
förstföderskor än hos omföderskor. Hos
mödrar i åldern 20—25 år når den sitt minimum;
hos de allra yngsta liksom hos äldre
barnaföderskor är den något högre och uppgår hos
de äldsta mödrarna (över 40 år) till ung. 5 %.
—- Av de dödfödda fostren ha i runt tal 2/s
dött före och 1I3 under förlossningen. Medan
bland levande födda barn 106 gossar komma
på 100 flickor, är proportionen bland dödfödda
120—130 till 100, och bland sådana dödfödda,
som avlidit först under själva förlossningen,
ännu större. Risken för d. är sål. större för
gossebarn än för flickebarn. E. E.-M.
Dödförklaring, se Borgerlig död.
Dödgrävare, skalbaggsläkte, se Asbaggar.
Dödgång betecknar vanl. den vridning i ena
el. andra riktningen av en skruv, kugghjul,
hävarm el. dyl., som på gr. av glapp och
mellanrum mellan de rörliga delarna kan göras,
utan att den genom vridningen avsedda
förflyttningen åstadkommes. Mellan rörliga
maskindelar är en viss ringa d. ofta nödvändig,
emedan såväl ingen som för stor d. ökar
förslitningen av delarna. R.
Död hand, död mans hand (lat. manus
mo'rtua), sedan 800-talet använt namn å
kyrkor, kloster och kyrkliga fromma stiftelser
med hänsyftning på, att av dessa ägda
fastigheter icke avyttras utan för alltid kvarbli i
anstaltens ägo, undandragna den fria
omsättningen och därmed undgående bl. a. skatt å
köp och arvfall, så att liksom en d. h. lägges
å egendomen. Statsmakterna i flera länder
(t. ex. England, Frankrike, Belgien) ha sedan
gammalt i lagstiftningsväg sökt motarbeta d. h.
(se A m o r t i s a t i o n), men dylika åtgärder
äro främmande för nutida sv. rättsuppfattning.
Stundom har d. h. motverkats av vad som i
Sverige oegentligt kallas kyrklig reduktion men
i verkligheten varit ett godtyckligt och
rätts-vidrigt beslagtagande. Jfr M a i n m o r t e. E. K.
Dödkött, folklig benämning på
sårgranula-tioner (se d. o. och Sårläkning).
Dödlighet, mortalitet, är ett i regel
siffermässigt uttryck för den kvantitativa roll,
döden spelar inom en bestämd grupp av
levande organismer. Man uttrycker vanl. d. genom
antalet dödsfall pr tidsenhet (för människorna
vanl. år) och pr 1,000 individer. Då det gäller
en sluten grupp, d. v. s. en grupp individer,
som icke förändras till antalet på annat sätt
än genom döden, uttrycker man vanl. d.
genom antalet dödsfall pr 1,000 individer, som
voro med vid början av den betraktade
tidsenheten. En sådan kvot kallas för en d ö d
s
— 1049 —
— 1050 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0641.html