ning 9/i2 1910, bestämmes e. b. ss. boställe, anslaget åt underhåll av präst i territoriell församling, prästänkesäte el. boställe, vars avkastning ingår till kyrkofonden. Nämnda e. b.-ordning indelar e. b. i prästgårdar, vilka äro avsedda till den kyrkliga löntagarens bostad, och löneboställen, andra e. b., i allm. anslagna som lön åt prästen. Lönebostället utarrenderas för pastoratets räkning, och skulle dess avkastning överstiga visst belopp, måste överskottet av kyrkorådet överlämnas till kyrkofonden. I e. b.-ordningen lämnas ingående föreskrifter om tillsyn över e. b., deras bebyggande och hävd m. m. Skogs-och hagmarker å löneboställen äro enl. en särsk. k. k. ö/i2 1910 ställda under skogs-statens omedelbara vård och förvaltning. Skogsavkastningen skall i främsta rummet användas till boställets husbehov, ved åt prästen, virke för prästgård och kyrka. Resten skall säljas och influtna medel ingå till kyrkofonden. E. K. Ecklesiasti'kverket, se Lappmarks ecklesiastikverk. Ecklesiasti'kår, ett kyrkorättsligt indelningssätt av tiden, tidrymden fr. o. m. Vs ett år t. o. m. den 30/4 nästa år. Räkningen i e. användes i Sverige alltsedan medeltiden för bestämmande av tidpunkten (fardag) för till-och avträde av kyrkliga ämbeten och fastigheter. Med e. bör ej förväxlas kyrkoåret (se d. o.), vilket börjar med den l:a söndagen i advent. E. K. Eckmann, Otto, tysk konstnär (1865— 1902), ägnade sig åt måleri, arkitektur och konstindustri och blsv en av ledarna för den s. k. Jugendstilen med dess mjukt svängda men slappa bågformer. E. utgav 1897 »Neue Formen», en samling dekorativa utkast. E. var livligt verksam för konsthantverkets höjande och fick särsk. för bokkonsten betydelse. »E.-skriften» är en av E. uppfunnen boktryckstyp. E. W. Eckmühl, se E g g m ü h 1. Ecks fistel, med., konstgjord förbindelse mellan nedre hålvenen och portådern, varigenom levern berövas blodet från portåder-systemet. Operationen har ofta använts i djurexperiment vid forskningar över leverns funktion. Wk. Eckstein, Carl Gustaf, målare (1766— 1838), ägnade sig i yngre år åt måleri och etsning, utförde sedan en del obetydliga bibliska och allegoriska målningar och fick sin egentliga betydelse som lärare vid Konstakad:s lägre undervisningsanstalt; erhöll titeln »kungl. ornamentsmålare». E. W. ECOLE FRANGAISE D’EXTRÉME-ORIENT E'ckstein [-jtaln], Ernst, tysk förf. (1845 —1900). E. var en föga djup men mångsidig talang; skrev humoristiska epos, dikter, rese-skisser, kåserier, moderna sedeskildringar och historiska romaner. Hans populäraste verk var »Der Besuch im Carcer» (1875), en humoresk ur gymnasistlivet. A. Bd. Éclat [ekla'] (fra., jfr Eklat er a), glans, brak, buller, uppseende. Éclipse [ekli'ps], världsbekant kapplöpnings-häst, f. i England 1764, aldrig slagen i någon löpning. Han anses ss. den förnämste beskäl-lare, som någonsin funnits i England. S. C-r. Écluse [ekly'z], pass i dep. Ain, Frankrike, bildat av Rhöne vid dess genombrott av Jura-bergen. Järnvägen Lyon—Genève går fram här. I passet finnes ett fort, Fort de 1’Écluse, grundlagt av Vauban. O. P. École [ekå'l] (fra.), skola, högskola, läroanstalt. Jfr Frankrike, undervisningsväsen. École des beaux-arts [ekå'l dä båz-a'r], se École nalionale et spéciale des b e a u x-a r t s. École des chartes [ekå'l dä Ja'rt], Paris (Rue de Sorbonne 19), fransk högsk., som meddelar undervisning i handskriftskännedom och biblioteksvetenskap. Utbildningen räcker 3 år. É. mottager dels varje år 20 franska elever, som avlagt studentexamen och blivit uttagna genom prövning; dels utländska elever, befriade från inträdesprövning men med betyg motsvarande studentexamen; dels auskultanter. Efter avslutade studier och försvar av en avhandling erhålles diplom som archiviste-paléo-graphe. Från É. utgives sedan 1839 den för medeltidshistorisk forskning viktiga tidskr. »Bibliothèque de l’É. d. c.». P. T. École des hautes études sociales [ekå'l dä å'ts-ety'd såsia'1], Paris (Rue de Sorbonne 19), fransk högsk. för socialvetenskap, omfattar 5 avd.: 1. École de morale, de philosophie et de pédagogie; 2. École sociale; 3. École d’art; 4. École de journalisme; 5. École des hautes études internationales. Tillträde erhålles utan några särsk. fordringar beträffande ålder, examen el. nationalitet. Varje avd. utdelar diplom efter 2 års studier och efter offentligt försvar av en originalavhandling. Utlänningar kunna få studietiden förkortad. P. T. École fran^aise d’Extrème-Orient [ekå'l fräsä'z däksträ'm-åriä'], forskningsinst. i Ha-noi, Franska Indokina, grundat 1898, är centralpunkten för Bortre Indiens historiska, arkeologiska, etnografiska och språkliga utforskning. Från inst. utgivas ett flertal viktiga publikationer, bl. a. »Bulletin de FÉ. f. d'E.-O.» (sedan 1901). B. K. — 1133 — — 1134 —