ECUADOR ter, och den federativa stat, han bildade, Colombias förenade stater, omfattade även Quito. Men då hans maktställning började undermineras, gick prov. Quito egna vägar. Under en general J. J. Flores förklarade den sig 1830 självständig och antog namnet E. Försök från Bogotå att efter Bolfvars fall bemäktiga sig den nya staten strandade på Flores’ motstånd; dock måste han uppgiva hela den n. tredjedelen av den gamla prov. Quito. — E:s historia efter självständighetsförklaringen har även efter sydamerikanska mått varit ytterst orolig. Två partier — ett konservativt-klerikalt och ett liberalt — ha med varandra legat i en ständig fejd, vari utländska makter, bl. a. Peru, inblandat sig. De två partierna ha med jämna mellanrum avlöst varandra vid makten. Det är typiskt, att landet under sin 100-åriga tillvaro haft 12 olika författningar. Landets skapare J. J. Flores tillhörde det konservativa partiet, likaså dess märkligaste statsman G. G. Moreno, som 1861—75 var E:s egentlige ledare, 1861— 65 och 1869—75 dess president. Såväl i ekonomiskt som kulturellt avseende sökte han rycka upp landet, men hans kraftiga gynnande av den katolska kyrkan framkallade missnöje; han föll offer för ett attentat, och hans regeringssystem kunde efter hans fall icke upprätthållas. En alltmera markerad antiklerikal inriktning blev utmärkande för landets politik; den nådde sin kulmen under den tid L. Plaza (president 1901—05, 1912—16) var den ledande statsmannen: kyrkans gods konfiskerades, civiläktenskap infördes etc. Genom en statskupp 1925 avsattes den till det liberala partiet hörande presidenten G. S. Cördoba. En junta på 7 personer bemäktigade sig makten men lät snart ånyo företaga presidentval. Nuv. president är J. Ayoza. B. Författning, förvaltning och rättskipning. E:s senaste författning är daterad 28/i2 1906 Presidenten väljes direkt av folket för 4 år: ingen v. president tillsättes numera. Kongressen består av senaten, som räknar 32 led. (2 från varje prov, med två undantag), valda för 4 år, och deputeradekammaren, vars 48 led. väljas för 2 år. Båda väljas av de manliga medborgare, som fyllt 21 år samt kunna läsa och skriva. — Prov, äro 17 och styras av guvernörer, utnämnda av regeringen, vartill kommer 1 territorium (Galåpagosöarna). Prov, indelas i kantoner. — Högsta domstolen i Quito utgöres av 5 domare, valda av kongressen för 6 år. På samma sätt utses led. i de 8 domstolar, som döma i andra instans. Antalet underrätter är jämförelsevis stort. J. E. N. Försvarsväsen. Presidenten har i fred högsta ledningen av krigsmakten; i krig tillsättes en högste befälhavare. Krigsministeriet utövar under presidenten ledningen i fred; övriga högre myndigheter äro generalstaben, försvarsrådet, generalinspektionen för armén samt högsta militärrådet. Landet indelas i 4 militärområden; inom vart och ett är en division förlagd. Hären består av aktiva armén, omfattande den i tjänst varande styrkan, samt l:a och 2:a reserven, värnpliktiga i åldern resp. 21—30 samt 18—19 och 31—50 år. Fredstruppförban-den utgöras av 10 inf.-bataljoner, 1 kav.- och 3 art.-reg., 1 flygkompani m. m. Allmän värnplikt är stadgad; en tjänstgöringstid av 3 år kan uttagas. — Flottan består av två äldre kanonbåtar. — Försvarsbudgeten uppgick 1928 till 9,9 mill. sucres. E. O. B. Vapen och flagga. Vapnet visar inom en oval en landskapsbild med ett berg i bakgrunden och framför detta hav, å vilket en hjulångare med E:s flagga. På himlen solen mitt i en del av djurkretsen med Vädurens, Tjurens, Tvillingarnas och Kräftans tecken (antyder E:s läge vid ekvatorn). På ovalen, som vilar på ett gult spöknippe, en kondor. Ä ömse sidor två landets flaggor, mellan vilka till h. en lagergren och till v. en palmgren framträda upptill. — Flaggan har 3 horisontala band: gult, blått, rött i proportionen 2, 1, 1. örlogsflaggans mitt är belagd med E:s vapen. N. L. R. Mynt. Före 1898 hade E. silvermyntfot med peson el. piastern = 10 realer = 5 frcs som myntenhet. 1898 infördes guldmyntfoten och myntenhet blev 1 condor = 10 sucres = 100 centavos = 18,ta kr. Av guldmynt präglades 10, 5 och 2 sucres. Sedan guldmyntfot efter världskriget 1927 återinförts, stabiliserades valutan vid 1 sucre = Vs U. S. A. $ = 0,7463 kr. 1 condor är nu = 25 sucres. Av guldmynt präglas 1 och 2 condores, av silver 2, 1 och % sucres, av nickel 10, 5, 2>£ och 1 samt av koppar 1 och % centavos. N. L. R. Mått och vikt. Metersystemet påbjöds i lag 1856; bredvid detta användas fortfarande gamla spanska enheter, t. ex. 1 quintal = 46 kg., 1 vara = 0,848 m. N. L. R Finanser. Budgeten har under de senaste åren varierat mellan 50 och 60 mill. sucres. Större delen av inkomsterna härflyter från skatter, främst tullar, och endast en mindre del från statliga företag och egendomar. Av utgifterna går största posten till förvaltningen och övriga inrikes utgifter samt därnäst till försvaret, undervisningen och statsskuldens — 1141 — — 1142 —