ED förräntning och amortering. — Landets finanser hade råkat i en betänklig oordning med ständiga budgetunderskott, då regeringen 1926 tillkallade den nordamerikanske finansexperten prof. Kemmerer, som föreslog nya skattelagar, ny tulltaxa och nya budgetregler, vilka förslag antogos. Därefter har budgeten balanserat, åtm. enl. beräkningarna; deras verkliga utfall föreligger ännu icke. — Statsskulden uppgick 2/? 1929 till 122,6 mill. sucres, därav 109,5 mill. utländsk och 13,i mill. inländsk. En kraftig nedskärning har då skett av den stora inländska skulden genom olika år 1926 vidtagna drastiska åtgärder. — Kemmererkom-missionen nyordnade även bankväsendet. En centralbank öppnades 1927 med ett kapital på 10 mill. sucres. Denna har sedelmonopol. Reserverna uppgingo Vi 1930 till 37,7 mill. och sedelcirkulationen till 29,os mill. sucres. 21 anslutna banker hade den 30lo 1929 45,2 mill. i tillgångar. — Mot slutet av 1927 beviljade Tändstickstrusten mot tändsticksmonopol ett lån på 8,s mill. sucres (jämte en årl. inbetalning av 1 mill. sucres), vilken summa användes till grundande av en jordbrukshypoteksbank. A. Vr. Ekonomisk geografi. Jordbruket bedrives i E. dels ss. tropisk plantagekultur, dels som tempererat åkerbruk. Den förra är begränsad till kustlandets fuktigare och bevattningsbara delar. Här produceras kakao, kaffe, tobak, bananer, socker och bomull. Kakaoplantagerna beräknas upptaga 170,000 har. De viktigaste sädesslagen i kustlandet äro ris och majs. Fibrerna av Carludovi'ca palma'ta användas till fabrikation av de bekanta s. k. panama hattarna, vilka äro en av E:s viktigaste exportartiklar. Odlingen av bomull och sockerrör går under spec. gynnsamma förhållanden även upp i kordillererna till 1,600 å 2,000 m:s höjd. I berglandet äro dock de viktigaste kulturväxterna majs (undantagsvis till 3,500 m.), vete, korn och potatis (upp till 4,000 m.). Pa-ramons vidsträckta betesmarker bilda det viktiga underlaget för boskapsskötseln (får, hästar och nötboskap), som mångenstädes är den huvudsakliga näringen. I Oriente insamlas något gummi. Av värdefulla mineral finnas guld, silver, platina, koppar, kvicksilver, bly och svavel, men knappast i brytvärd mängd. I kustlandet finnas mineraloljefyndigheter, som nu exploateras. Kommunikationsväsendet är föga utvecklat. 1930 utgjorde järnvägsnätets längd blott 1,030 km. En förestående utbygg-ning av detsamma torde medföra uppodling av stora, hittills obefolkade områden. — Landets utrikeshandel är ännu relativt obetydlig. Importens värde uppgick 1928 till 59,5 mill. kr., ex*portens till 73,7 mill. De viktigaste exportvarorna voro kakao (22,2 mill.), kaffe (13 mill.), mineraloljor (8,7 mill.). Den största hamn- och handelsstaden är Guayaquil med 105,000 inv. (1926) och 424 ankommande och 417 avgående ångare om 1,029,100, resp. 998,120 ton (1927). J.F. Religiösa förhållanden m. m. Romersk-katolska missionärer kommo till E. redan med conquistadorerna (se d. o.); sedan 1600-talet verkade även tyska och spanska jesuiter här. Den romersk-katolska kyrkans stora inflyt tande minskades emellertid alltmer i slutet av 1800-talet i samband med att kyrkofientliga politiska partier kommo till makten. 1904 skildes kyrkan från staten, och enl. nu gällande författning råder religionsfrihet. Romerskkatolska kyrkan har ett ärkestift (Quito, grundat 1546) och 6 underlydande biskopsdömen. Av urinvånarna äro ännu många hedningar. Protestantisk mission bedrives bl. a. från U. S. A. — Folkundervisningen är obligatorisk och kostnadsfri. Univ. finnes i Quito (303 studenter år 1925). S.N. Litt.: T. Wolf, »Geografia y geologia del E.» (1892); A. Stübel, »Die Vulkanberge von E.» (1897); B. Niles, »Casual wanderings in E.» (1923); R. Karsten, »Huvudjägare och soldyrkare i Syd-Amerika» (1929). J.F. Ed är en villkorlig självförbannelse, vari en person ss. pant el. insats för sanningsenligheten av en utsaga nedkallar ett ont över sig, för den händelse vad han säger icke är sant. E:s verkan är urspr. rent magisk, beroende på den inre magiska kraft, som tros bo i de uttalade orden, vilka å alla kulturstadier städse varit strängt formbestämda. — Jur. Ur rättslig synpunkt kan den edfästa utsagan ant. vara ett löfte —■ så i konungaed, tro- och huldhetsed, domared o. a. ämbetseder — el. en faktisk uppgift. Av sistnämnda art äro vittnes- och partsederna, borgenärs-, gäldenärs-, boupptecknings- m. fl. eder. Man skiljer mellan assertorisk och promissorisk e., allteftersom e. till tiden går före utsagan el. efter denna. Enl. gällande sv. rätt åberopas i e. högsta väsendet, och den avlägges av kristen »vid Gud och hans heliga evangelium», av jude »vid Gud och hans heliga lag». Endast kristna och mosaiska trosbekännare må avlägga e. Är främmande kristen trosbekännare av sådan lära, som ej tillstädjer honom edsavläggande, förordnar K. m:t, huru förfaras skall (K. f. 31/io 1873). I rättegångsbalken och konkurslagen äro intagna formulär till de vanligaste e. Vid edgången lägger den svärjande 2 fingrar på bibeln och eftersäger vad domaren förestavar. E:s främsta användning inom rätte — 1143 — — 1144 —