ED Eds kyrka i Värmland. näs), mellan två farbara vatten befintlig passage, över vilken båtarna måste dragas, drag, i denna betydelse ofta i ortnamn (Ed, Eda o. s. v.); även: näs. E.H. Ed. 1) V. och ö. E., socknar i N. Tjusts hd, Kalmar län, se Västra Ed och östra Ed. 2) S:n i Sollentuna hd, Stockholms län, s. ö. om Sigtuna, ö. om Mälarfjärden Skarven; 43,50 kvkm., därav 41,52 land; 1,277 inv. (1930; 30 inv. pr kvkm.); 10,io kvkm. åker (1927 24,3 % av landarealen), 25,B8 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Sollentuna och E., Roslags v. kontrakt, Ärkestiftet. T. Am. 3) S:n i Grums hd, Värmlands län, s. om Grumsfjorden mellan Säffle och Karlstad; 91,82 kvkm.., därav 90,45 land; 2,342 inv. (1930; 26 inv. pr kvkm.); 17,72 kvkm. åker (1927 20 % av landarealen), 61,05 kvkm. skogsmark. Inom E. industriorterna Slottsbron och Liljedal (se d. o.). — Pastorat: E. och Borgvik, Nors kontrakt, Karlstads stift. T. Am. 4) S:n i Sollefteå tingslag, Västernorrlands län, vid Ängermanälven n. ö. om Sollefteå; 178,44 kvkm., därav 174,62 land; 1,358 inv. Ur S.7, F:s bildarkiv. Eda kyrka i Värmland. (1930; 8 inv. pr kvkm.); 7,31 kvkm. åker (1927; 4,2 % av landarealen), 137,19 kvkm. skogsmark. —• Pastorat i Sollefteå kontrakt, Härnösands stift. T. Am. 5) S:n i Vedbo hd, Älvsborgs län, se Dals-Ed. 6) E., Dal s-E d, sedan 1927 municipalsam-hälle i Dals-Eds s:n, Dalsland, vid St. Les s. ända; 0,9 kvkm.; 349 inv. (1930). Turist- och rekreationsort, stationssamhälle vid Dalslands järnväg. Taxeringsvärde å fastighetsskatteplik-tig fastighet 1,333,500 kr., till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 488,320 kr. (1929). T. Am. Ed- är första leden i en del engelska och från eng. lånade personnamn, av angelsax. Éad-, av germ. aud-, rikedom o. d. (i Uppsala öd o. s. v.), ss. Edgar (angelsax. Éadgår, till går, spjut, jfr Oskar), Edit (angelsax. Éad-gyö, till angelsax. güö, strid, nord, gunn- i Gunnar), Edmund (angelsax. Éadmund = fsv. ö(d)mund, till germ. mund- i myndig), Edvard (angelsax. Éadweard = fsv. ödhvardh, till germ. ward- i vård, vårda), Edvin (angelsax. Éadwine = isl. Audunn, Aunn, till germ. wini-i subst. vän, se A u n). E. H. Ed., förk. för lat. edi’tio, upplaga, och för e'didit, (han) har utgivit. Eda, s:n i Jösse hd, Värmlands län, n. v. om Arvika intill norska gränsen; 288,B9 kvkm., därav 267,62 land; 6,572 inv. (1930; 25 inv. pr kvkm.); 32,52 kvkm. åker (1927; 12 % av landarealen), 171,85 kvkm. skogsmark. Se Eda glasbruk. — Pastorat i Jösse kontrakt, Karlstads stift. T. Am. I E. v. om Bysjön utefter vägen Kongs-vinger—Karlstad finnas lämningar efter E d a skans, urspr. anlagd 1657. Skansen som s. å., knappt färdig, överrumplades av norrmännen men kort efter återtogs, motstod under 1600-och 1700-talens krig ett flertal erövringsförsök. 1808—09 utfördes ytterligare befästningar. Efter unionen med Norge 1815 miste skansen sin betydelse och fick fullständigt förfalla. A. W. G. EdaTisk (av grek. e'dafos, mark), kallas i växtgeografien, till skillnad från klimatiska faktorer, varje inflytelse, som gör sig gällande som följd av markens beskaffenhet. O. Gz. Eda glasbruk, kristallglasbruk i Eda s:n, Värmlands län, ägt av Eda a.-b. (aktiekapital 1,200,000 kr.). Företaget sysselsätter c:a 250 arbetare och har ett årl. tillverkningsvärde på o. 1 mill. kr. (1929). T.E-r. Edam, stad i prov. Noord-Holland, Nederländerna, i närheten av Zuider Zee, n. n. ö. om Amsterdam; 7,962 inv. (1925). Handel med smör och edamerost (se d. o.). [S.J — 1147 — — 1148 —