EDENBERG föreningen», just på denna fråga; förbudsvän-nerna erövrade majoriteten, varpå E. och hans anhängare utgingo och bildade ett nytt liberalt parti. Omedelbart därefter lämnade E. det politiska livet för att helt ägna sig åt sin ämbetsgärning; han är sedan 1920 landshövding i Stockholms län. Han var ordf, i kommittén för granskning av GenèveprotokoIIet (1924—25) och är sedan 1926 red. för Riksdagens historia. E. Ths. Edenberg, Mathias, diplomat (1640—1709). E., vars far adlades 1654, inskrevs redan 1648 som student i Uppsala och företog 1658—75 utrikes resor, varunder han länge vistades i Strassburg, Heidelberg, Tübingen, Frankrike, England, Holland och Italien samt 1672 medföljde ambassader till England, Holland och Frankrike, från 1674 som sekr. E:s reseanteckningar äro bevarade på olika håll, mest i Kungl. bibi. C. V. J. Eden i Bollhuset, se Bollhuset. Edenta'ta, tandlösa, benämning på en av Cuvier uppställd däggdjursordn., till vilken man förde myrkottar, bältdjur, sengångare och myrslokar samt jordsvin. Vid närmare undersökningar har det visat sig, att stora olikheter föreligga mellan dessa djur inbördes, varför man nu vanl. uppdelar E. i 3 ordn.: Pholido'ta, m y r k o 11 a r (se d. o.), Xena' rthra, bältdjur, sengångare och myrslokar (se dessa o.) och Tubilidenta'ta, jordsvin (se d. o.). H. W. Eder, flod i Tyskland, 135 km. lång, upprinner i Rothaargebirge, Westfalen, flyter genom Hessen-Nassau, Waldeck och utmynnar vid Guntershausen i Fulda. E. tillhör Wesers vattensystem; genom en uppdämning vid Hem-furth, den s. k. E d e r t a 1 s p e r r e (41 m. hög, byggd 1909—-13), regleras Wesers vattenstånd, samtidigt som den genom uppdämningen bildade sjön (E d e r s e e, 11,7 kvkm.) lämnar kraft till ett kraftverk på 18,000 hkr. H. Bm. Eder, Joseph Maria, österrikisk fotokemist (f. 1855), prof, i Wien, föreståndare 1888—1922 för den av honom organiserade Graphische Lehr- und Versuchsanstalt i Wien. E. har särsk. studerat ljusets kemiska verkningar och fotografien. På hans grundläggande arbeten bygga många brukliga metoder och förfaranden inom fotografien. Han utger sedan 1887 »Jahrbuch für Photographie». E:s undersökningar återfinnas i hans huvudarbete »Aus-führliches Handbuch der Photographie» (1882 —84, 3 Aufl. 1928). Lj. Ede'ra (lat. e'dere), från trycket utgiva, i sht om en annans, särsk. äldre förf:s skrift. E'ditor, utgivare. Jfr Edition. E'dessa. 1) E. (tidigare Aigai), Makedoniens gamla huvudstad, där, även sedan Filip II (se denne) flyttat regeringen till Pella, de makedoniska konungarna begrovos. Dess nuv. namn är Vodena (se d. o.). G. O-r. 2) E. (vanligt uttal Ede'ssa), det namn, som Seleukos I, på gr. av dess likhet i riklig vattentillgång med E. 1), gav åt en stad i n. v. Mesopotamien, vars arameiska namn var Orhai, senare av araberna förändrat till ar-Ruha och av turkarna till Urfa (se d. o.). Omkr. 132 f. Kr., då seleukidernas välde föll sönder, blev E. huvudstad i ett inhemskt rike, Osroene, under en arabisk härskardynasti, som från 116 e. Kr. stod under romersk överhöghet, till dess Caracalla 216 gjorde E. till en romersk militärkoloni. Ehuru traditionen förlägger kristendomens införande i E. till den allra första kristna tiden (se A b-gar), var det säkerligen först i slutet av 2:a årh., som staden kristnades. E. blev snart medelpunkten i den syriska kristenheten, och dess arameiska dialekt har givit upphov till kyrko- och litteraturspråket, syriskan. 365 ditflyttade från Nisibis Efraim syrern (se denne) och grundade den s. k. persiska skolan; även sedan denna stängts (489) av kejsar Zeno, utövade E:s teologer stort inflytande inom den syriska kyrkan. Sedan sassaniderna 226 fått makten i Persien, hade E. lidit mycket under deras ständiga strider mot romarna men erövrades först av Chosroes II (605), återtogs, men föll redan 638 för araberna. Staden förlorade nu sin strategiska betydelse som gränsfästning men fick under första korståget en ny politisk ställning, då 1098 Balduin I (se denne) där upprättade ett furstendöme, som emellertid 1144 erövrades av seldjukerna. 1182 tillföll E. Salah ad-din (se denne), underkastade sig 1268 Hulagu (se denne) och kom 1637 efter växlande öden slutgiltigt under turkarnas välde. — Av stadens forna praktfulla byggnadsverk är mycket litet bevarat; ett bland de mest berömda var den under Konstantin den store uppförda basilikan. G.O-r; E.W Edestad, s:n i Medelstads hd, Blekinge län, ö. om Ronneby, vid Ronnebyfjärden; 33, se kvkm., därav 33,4 land; 944 inv. (1930; 28 inv. pr kvkm.); 9,bs kvkm. åker (1927; 28,s % av landarealen), 17,69 kvkm. skogsmark. — Pastorat: Hjortsberga och E., Medelstads kontrakt, Lunds stift. T. Am. Edcsti'n, ett äggviteämne i hampfrö, tillhörande globulinernas grupp. Edfeldt, Hans, filosof (1836—1909), docent i praktisk filosofi 1868, fil. d:r 1869 samt efter många och långa professorsförordnan-den (allt i Uppsala) prof:s titel 1907. Boströms — 1163 — — 1164 —