EFETER Diana från Efesus. självständigt samt slutit sig än till Aten, än till Sparta. Av det äldre grekiska templet ha — genom grävningar av Wood m. fl. (från 1863) — i det efterherostratiska templets golvterrass anträffats åtskilliga rester (av det senare mycket få spår). Templet, Artemision, var en väldig anläggning med 8 jättelika kolonner på varje smalsida och 20 på varje långsida; de joniska kapitälen hade framför voluterna stora rosetter, och ovanför de rikt snidade baserna funnos — åtm. å en del kolonner (donerade enl. inskrift av konung Kroisos, se denne) — höga figurer i relief å skaftens nedre partier. Vid Artemision stod bl. a. en berömd bronsstaty av Roikos, »Natten». Emellertid hade E:s’ hamn blivit uppgrundad, och man såg sig (efter 280) tvingad att flytta staden längre ut mot den dåv. stranden. Denna nya stad, vars betydande rester nyligen utgrävts, växte upp med en mängd praktbyggnader, och under det romerska väldet fr. o. m. Augustus’ tid nådde E. sin rikaste blomst-ring. Staden blev huvudstad i den romerska prov. Asia. Från hellenistisk tid märkes en skön, rund byggnad i 2 våningar, den nedre prydd av doriska halvkolonner, den övre av joniska frikolonner, vidare en kolonnhall med kapitälen prydda på asiatisk sätt med tjurhuvuden m. m. Här reste sig nu ett Odeon, ett rikt smyckat bibliotek (med förkroppade kolonner och växlande gavelkrön) samt flera gymnasier. Till teatern i detta senare E. — som blev kallat Arsinoèsia — är den ryktbara episoden knuten, då folkhopen skriade mot Paulus: »Stor är efesier-nas Diana» (Apg. 19). Ett vidsträckt tempel, helgat åt kejsar Claudius, hade korintiska kolonner. Under den första kristna tiden fortsattes stadens konstnärliga utsmyckning; så t. ex. tillkom en kolonnad prydd av apostlarnas statyer. Efter det 3:e ekumeniska mötet, som hölls i Mariakyrkan i E. och där dyrkan av den heliga jungfrun som gudsmoder fastställdes, utvidgades nämnda kyrka till en av de största i kristenheten. Aposteln Johannes, som ansågs ha efter vistelsen på Patmos kom- »Förföljelsens port» vid kastellet i Efesus. mit till E., fick en helgedom å en kulle nära det forna Artemision (mellan detta och nuv. stationen Ajasoluk), en kyrka med 6 huvudkupoler och 3 skepp. Ett väldigt kupolrum välvde sig också över de 7 sovares gravställe (en katakomb), som omgavs av en stor kristen gravplats (cæmeterium). — Johanneskyrkan utgrävdes av en grekisk exp. 1922; men f. ö. är det det österrikiska arkeologiska inst., som har hedern av det nyare E:s’ blottläggande. — I slutet av 600-talet blev E. härjat av turkarna; det gamla Artemision hade redan av Nero blivit plundrat och sedan av goterna 263 e. Kr. blivit förstört. Ett seldjukiskt herravälde upprättades i E. på 1200-talet. Från den muhammedanska tiden kvarstår en praktfull, väldig moské som en pittoresk ruin. 1403 skövlade Tamerlans mongolhorder slutgiltigt E. Redan långt dessförinnan hade det dock förlorat sin betydelse som handelsstad, framför allt genom E.-buktens ytterligare uppgrundning och terrängens försumpning. S. därom hade genueser och pisaner anlagt ett »Nea E.» (»Scala nova»), som hade en kort blomstring. — Litt.: J. T. Wood, »Discoveries at Ephesus» (1877); »For-schungen in Ephesos, veröffentlicht vom öster-reichischen archæologischen Inst.» (3 bd, 1903 —23); D. G. Hogarth, »Excavations at Ephesus» (2 bd, 1908); J. Keil, »Ephesos» (1915). E. W. Efe'ter, medlemmar av en domstol i forntidens Aten, av dunkelt ursprung. E. voro — 1205 — — 1206 —