EFFACERA Teatern i Efesus. 51, utsedda för livstiden och med uppgift att avdöma dråpsaker. De sammanträdde å 4 tingsplatser i staden. Ordf, var en arkont (se d. o.) med titel basileu's. Under 4:e årh. f. Kr. förlorade e. betydelse och avskaffades. E. K. Efface'ra (fra. effacer, utplåna), att i gard- ställning och vid utfall i fäktning (el. i gym- nastik) vrida bålen åt bakre, huvudet åt främre fotens sida för att därigenom minska [-träffytan.-] {+träff- ytan.+} O. K-gh. Effata', arameiskt ord, bevarat i den grekiska texten till Mark. 7:34; betyder »öppna dig!» och skall av Jesus ha sagts till en dövstum, som han helbrägdagjorde. Enl. det medeltida dopritualet och brukligt ända sedan gamla kyrkans tid berörde dopförrättaren barnets (resp, dopkandidatens) öron och näsa med en smula spott, under det han uttalade ordet e. (e.-momentet el. ape'rtio au'fium, öronens och därmed sinnets öppnande för evangelium). Denna ceremoni, som har exorcistisk karaktär, förekommer alltjämt i det romersk-katolska dopritualet. G. Bsm; S. N. Effe'kt (lat. effe'ctus), verkan, följd, påföljd, intryck på sinnet el. känslan. Jfr Effekter. 1) Fys. a) E. el. arbetshastighet är inom mekaniken det pr tidsenhet av en maskin el. levande varelse uträttade arbetet. Enheten för e. är i det absoluta enhetssystemet erg pr sek., i det praktiska kgm. pr sek. Inom tekniken brukas en större enhet, 75 kgm./sek., som, ehuru oegentligt, kallas hästkraft (hkr.). Inom fysikens övriga delar är e. den pr tidsenhet utvecklade energimängden. Så är inom värmeläran e. antalet pr sek. utvecklade kalorier. Inom elektrici-tetsläran erhålles e. vid likström som produkten av strömstyrka (mätt i ampère och spänning (mätt i volt). Vid växelström kan ytterligare en faktor tillkomma, den s. k. effektfaktorn (se d. o.). Enheten kallas watt, 1,000 watt är 1 kilowatt (kw.). Man har inom tekniken börjat använda watt som enhet för alla slag av fysikalisk e. Därvid råda sambanden: 1 hkr. = 736 watt, 1 kgm./sek. = 9,si watt, 1 gr.-kal./sek. = 4,i0 watt. Dessutom kan nämnas, att 1 watt är 107 erg/sek. b) Ordet e. användes även som namn på vissa fenomen inom fysiken. En sådan e. uppkallas vanl. efter upptäckaren el. den, som teoretiskt förutsagt den, t. ex. Hall-e., Raman-e., Einstein-e. A. B. L. 2) Handelsv., i börsspråk använd benämning för värdepapper, ss. aktier, obligationer, växlar m. m. 3) Textil. E. kallas den verkan, som med olika tekniska medel vinnes genom att anordna trådarna i en väv så, att vissa glansdagrar, färgskiftningar, mönster o. s. v. uppstå. Allteftersom ett tygs karaktär framträder genom varpens el. inslagets större synlighet el. verkan, talas om varp- el. inslagseffekt. Jfr Atlas och Bindning. I. Effe'ktarbitrage [-tra'J], den form av arbi-trage (se d. o.), som går ut på att bäst utnyttja förekommande differenser i olika börsplatsers kurser på effekter, d. v. s. aktier, banklotter och obligationer. Vhgn. Effe'kter, inventarier, persedlar, tillhörigheter. Effe'ktfaktor, elektrotekn., vid växelströms-system, förhållandet mellan den verkliga effekten watt el. kw. och den skenbara effekten voltampère, resp. kva. Om fasförskjutnings-vinkeln mellan ström och spänning är g>, är e. = cos (p, vilken beteckning i regel användes för e. B. L-n. Effekti'v (lat. effecti'vus), som verkar på avsett sätt; verkningsfull, verksam. — Subst.: Effektivitet (se d. o.). Effekti'vaffärer, börsaffärer, i vilka leverans av varan verkligen äger el. skall äga rum. — 1207 — — 1208 —