Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Efraims söner och Efraims döttrar (Efraims budbärare, leeaner)
- Efraim syrern
- Efrat el. Efrata
- Efrem syrern
- E. F. S.
- Eftaliter
- Efterarvingar
- Efterbegravning
- Efterbesiktning av automobiler
- Efterbeskattning
- Efterbevakning i konkurs
- Efterbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFRAIM SYRERN
fattande väckelse i Östergötland) men framför
allt bland skandinaver i U. S. A. Rörelsen
le-des nu från Chicago, där dess organ
»Stjärnan och spiran» (förut »Betlehems-stjärnan»)
utges. Av makarna Lees talrika småskrifter
må nämnas »Den vandrande dagboken», en
självbiografi (3 uppl. 1909), »Tio stående
frågor» (2 uppl. 1923), sammanfattning av de
viktigaste lärosatserna. — Litt.: D. Hedegård,
»Adventister, russellianer och Efraims
budbärare» (1929). S.N.
Efraim syrern (syr. Af rem), syrisk
kyrkofader, hymndiktare (306—73). E. var munk och
diakon i sin födelsestad Nisibis, samlade sedan
en skara lärjungar kring sig i Edessa. Av hans
skrifter märkas bibelkommentarer (bl. a. till
Tatianos’ »Diatessaron», se d. o.) och hymner,
vilka senare voro av den betydelse, att de
förskaffade E. namnet »Trons flöjt och den Helige
andes harpa». En dansk övers, av E:s hymner,
»Aandelige Digte», av T. S. Rördam, utkom
1879. S. N.
E'frat el. E f r a t a, annat namn för
Betle-hem (Rut 4:11; Mika 5:2 m. fl.). Det i 1 Mos.
35:16, 19; 48:7 omnämnda E. torde, trots att
det i texten identifieras med Betlehem, vara
en annan ort, då Rakels grav, som säges ligga
i närheten av detta E., med säkerhet låg i
Benjamin, ej i Juda (jfr Jer. 31:15 och 1 Sam.
10:2). G. Bsm.
Efrem syrern, se Efraim syrern.
E. F. S., Evangeliska
fosterlandsstiftelsen (se d. o.).
Eftali'ter, ett till sin etnologiska ställning
okänt asiatiskt folk, som från 455 e. Kr.
skapade sig ett mäktigt rike runt Oxusfloden och
ned genom nuv. ö. Afganistan och n. v. Indien.
E., som även kallades de »vita hunnerna»,
voro fram till rikets fall (560) perserrikets
farligaste fiender. ’ B. K.
Efterarvingar, en t. v. ganska litet använd
beteckning för avliden gift, barnlös persons
släktingar, som äro berättigade att ärva
honom, sedan även hans efterlevande make gått
bort. Reglerna för denna arvsrätt finnas i
2:a kap. av 1928 års arvslag. C. G. Bj.
Efterbegravning. Hos en del primitiva och
även högre stående folk begravas de döda
först i jorden, men efter viss tid uppgrävas
benen och deponeras under nya
begravnings-högtidligheter i urnor el. andra höljen, för
att så ånyo nedgrävas el. bisättas på annat sätt.
Ej sällan förvaras benen under en
mellanperiod i byn. E. i urnor har t. ex. varit vanlig
i vissa delar av Sydamerika, men så vitt man
vet praktiseras den nu endast av
goajiro-indianerna (se d. o.). G. B-r.
Efterbesiktning av automobiler ifråga-
kommer huvudsaki. för trafikbilar. I gällande
motorförordning stadgas: »För utrönande,
huruvida automobil, som användes i
yrkesmässig trafik, är i föreskrivet och lämpligt skick,
skall densamma minst en gång varje
kalenderår uppvisas hos besiktningsman för
undergående av e.» Även privatbilar måste
efterbe-siktigas, om sådana förändringar företagits, att
»de uppgifter, som äro införda i
automobil-registret, icke längre äro överensstämmande
med bilens beskaffenhet. — Om e. å vägar se
V ä g s y n. v. S.
Efterbeskattning påföres den skattskyldige,
då på gr. av felaktiga uppgifter skatt ej å ord.
tid påförts. Eftertaxering till kommunal
inkomstskatt samt statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt äger rum, då skattskyldig lämnat
oriktiga uppgifter el. underlåtit lämna
uppgift och därav föranletts, att han ej blivit
taxerad el. taxerad till för lågt belopp. Ä det
sålunda eftertaxerade beloppet utgår statsskatt
efter det procenttal, som gällde det år, beloppet
rätteligen bort taxeras, men kommunalskatt av
prakfska skäl efter utdebiteringen det år, då
övrig, samtidigt med eftertaxeringen taxerad
inkomst ligger till grund. Eftertaxering må ej
ske senare än 5 år efter det år, taxeringen
rätteligen bort äga rum, el., om den
skattskyldige avlidit, senast 2 år efter
bouppteckningens ingivande för registrering. Om
eftertaxering till inkomst- och förmögenhetsskatt
därtill föranleder, skall eftertaxering till
kommunal progressivskatt även ske. Eftertaxering
kan ske också för skogsaccis och
utskiftnings-skatt. A. Vr.
Efterbevakning i konkurs, borgenärs
anmälan av fordran i konkurs efter utgången av
den för bevakning av fordringar utsatta tiden.
Efterbevakningsinlaga får ej insändas med post
utan måste ingivas personligen el. genom
be-fullmäktigat ombud till rätten el.
konkursdomaren. E. är behövlig, för att borgenären
i fråga skall få betalning ur boet. Den
efter-bevakandes fordran beräknas i
utdelningsför-slag, om vars framläggande kungörelse
utfärdas, sedan bevakningsinlagan genom
konkursdomarens försorg kommit rättens
ombudsman tillhanda el. borgenären hos
ombudsmannen visat, att bevakning skett. Den, som
efter-bevakar, får rätt till utdelning med andra
borgenärer, såvida tillgångar ännu finnas
odisponerade. H. H-d.
Efterbild. Belyses ögats näthinna intensivt
en stund, kvarstår på näthinnan efter
belysningens upphörande en bild av det
lysande föremålet, en efterbild. E. kan vara
färgad el. ofärgad alltefter det lysande
föremålets art. E.-fenomenet är av praktisk be-
— 1215 —
— 1216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 12 18:19:14 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-7/0736.html