EFTERSLÄTTER tydelse för kinematografen (filmen). Se vidare S y n s i n n e. J. E. L. Efterbildning, återgiva i bild, kopiera, imitera, reproducera. E. av konstverk, utom för enskilt bruk (studieändamål o. d.), är förbjuden enl. lag 30 In 1919; spridande av e. av penningsedel förbjudes i lag % 1927. E. K. Efterblomstring, refloration, det förhållande, att vissa örtartade växter efter torr sommar mot hösten bilda nya blombärande skott och buskar och träd utveckla de normalt för följ, års blomning avsedda knopparna. O.Gz. Efterblödning el. sekundär kallas en blödning, som icke inställer sig i omedelbar anslutning till ett sårs uppkomst utan senare. Blödningen från de mindre, öppnade blodkärlen i ett färskt sår (olycksfalls- el. operationssår) stannar spontant täml. raskt på gr. av blodets koagulering och den skadade blodkärlsväggens tendens att täppa till det öppnade blodkärlet. Det bildas härvid blodproppar, som täppa till mynningarna. Om såret sedan ej får ro el. blodtrycket, som ofta sjunker efter en större blödning, ånyo stiger, kunna dessa proppar pressas ut, och e. uppstår. Sådan e. kommer vanl. inom 1 dygn. En annan typ av e. inställer sig, om i såret en inflammation utvecklar sig, som har benägenhet att smälta ned blodpropparna el. skada blodkärlsväggarna. Denna inflammatoriska e. kommer senare, 3 dygn till flera veckor efter sårets uppkomst. E. kan även komma efter operationer på patienter, vilkas blod har nedsatt förmåga att koagulera, t. ex. vid blödarsjuka (se d. o.) el. vid långvarig gulsot (se G a 11 s t e n). E. är ofta svår att slilla och leder ibland till förblödning. Krigsskador giva ofta svåra e. P. M. S. Efterhörd, den del av ägget, som efter barnets födelse till en början blir kvar i livmodern och avgår först senare. Den är olika beskaffad hos olika djurslag. Hos människan består den av moderkakan (place'nta), navelsträngen, vattenhinnan (a'mnion), åderhinnan (cho'rion) och en del av livmoderns slemhinna (deci'dua). Den löses och avgår genom livmoderns fortsatta sammandragningar, i de flesta fall inom >2 timme efter barnet. E. E.-M. Efterjäsning, se Jäsning och V i n. Efterkrav, fordran, som uttages mot avlämnande av lastningsdokument, fraktsedel, kvitto e. d. Att sälja mot e. innebär, att köparen får disponera över varan, först sedan betalning för densamma erlagts, vilket sker genom inbetalning vid varans ankomst till järnväg, post el. rederi av e.-beloppet, vilket därefter redovisas till avsändaren. N. L-é. Efterkultur. När två grödor odlas efter varandra under samma vegetationsperiod, benäm nes den andra e., t. ex. snabbvuxna rovor efter tidigt skördat grönfoder el. vall; vitsenap till grönfoder efter råg; grönfoder efter tidig potatis. Inom det skandinaviska lantbruket är, på gr. av den korta vegetationsperioden, e. sällsynt men användes i stor utsträckning inom trädgårdsskötseln. Hj. P. Efterlysning, offentligt kungörande med uppmaning till en var att efterforska och tillrätta-skaffa något el. någon. E. kan ske såväl genom uppläsande i kyrka (förr även å torg el. tingsplats) som genom annons i tidn. och åsyfta tillrättaskaffande av bortkomna saker (t. ex. djur, dyrbarheter), handlingar (t. ex. skuldebrev, sparbanksböcker) el. försvunna personer (t. ex. uteblivna värnpliktige, förrymda fångar el. sjömän, för brott efterspanade el. icke anträffbara underhållsskyldiga el. svarandeparter). E. sker ofta i »Polisunderrättelser» el. i länskungörelserna. E. K. Eftermiddag kallas tiden från kl. 12 middagen till midnatt. E. indelas i 12 timmar, vilka — om 24 timmars dygnindelning användes — betecknas med 12, 13, 14, ... 23. Ch. Efterpatrull, den eflersta marschbevaknings-avd. inom eftertrupp och eftertrav vid tillbakamarsch. E. O. B. Efterprövning, kompletterande examen i ett el. flera ämnen, vilken fil. kand., fil. mag. el. fil. lic. äger att efter fordringarna för den avlagda examen undergå. Genom e. erhållet betyg medför samma rättigheter, som om det erhållits i den examen, efter vars fordringar e. ägt rum. Eftersats. 1) Log., det led i ett hypotetiskt omdöme, som uttrycker följden. Se O m-d ö m e. 2) Språkv., huvudsats, som följer efter en bisats; tidigast om huvudsatsen i en konditional satsfogning. Eftersiktsväxel, växel, ställd att betalas viss tid efler uppvisandet. Efterskänkande av kommunalutskyl-d e r, se Avskrivning. Efterslag, mus., avslutningen på en drill (se d. o.) genom att införa den lägre granntonen med återgång till huvudtonen (se fig. a); även en el. flera prydnadstoner (se d. o.), som vid-fogas huvudtonen (fig. b och c). Jfr Förslag. F. S-l. Efterslåtter kallar man skörden av »åter-växt», d. v. s. andra och följande skördar, å vall. Den snabbhet, varmed återväxten äger Uppslagsbok. VII. 39 — 1217 — — 1218 —