EKIPAGEDEPARTEMENT Ur $.7. F:s bildarkiv. Ekholmen i Uppland. pera), finare vagn, vanl. också inbegripande dragare; förr även om resgods samt om en flottas, ett fartygs, en truppavdelnings el. krigsmans utrustning. Ekipagedeparteme'nt [-pa j-], sjökrigsv., se Departement. Ekipe'ra (fra. équiper, eg. germanskt, till skepp, äldre skip), utrusta (särsk. om officers-utrustning), förse med kläder o. d.; förr även om flotta el. fartyg. E. H. Ekivok [-vå'k] (fra. équivoque, av senlat. æqui'vocus, flertydig), eg. och förr: dubbeltydig; numera: tvetydig, slipprig, frivol. E'kkehart, Eckehart, namn på flera munkar i det schweiziska klostret S:t Gallen. Ekke-hart I (d. 973) var berömd som förf, till andliga sånger och en på tyskt sagostoff grundad latinsk hjältedikt om Wilhelm av Akvitanien, »Waltharius manu fortis». Denne och Ekke-hart IV (d. 990) ha av J. V. Scheffel (se denne) hopflätats till en enda figur i hans historiska roman »Ekkehard». [Rth.] Ekkistgravar benämnas den äldre bronsåldern tillhörande gravar med i regel obrända lik, nedlagda i en ekkista. Denna utgöres av en kluven ekstam, vanl. 2,5—3 m. i längd, urholkad med tillhjälp av eld och avputsad med bronsyxa. Från slutet av yngre bronsåldern finnas även e. med brända ben. De äldre av dessa kistor äro av full manslängd, de yngre kortare. Vanl. är kistan underbäddad med kullersten el. innesluten i ett röse, över vilket högen är uppkastad — en konstruktion, som anknyter till enmansgravkulturen (se d. o.). E. äro kända från Sverige, Danmark, Nordtyskland och England, flertalet från Danmark. Bland de jylländska (ett 50-tal) äro flera väl bevarade tack vare de vid högens byggnad använda jordarterna. I gott skick befinner sig stundom även inventariet. Den ur det fuktiga träet bildade garvsyran har näml, utövat en starkt konserverande inverkan särsk. på träföremål och textilier. Märkliga äro särsk. gravarna vid Treenhöj (Ribe amt) med fullst. mansdräkt och Borum Eshöj (Aarhus amt) med kvinnodräkt (se Dräkt och pl. vid Bronsåldern). Den senast och bäst undersökta av dessa gravar är den vid Egtved (se d. o.). — Litt.: V. Boye, »Fund af Egekister fra Bronzealderen i Danmark» (1896). G. Em. Ekklesi'a (grek.), folkförsamlingen i det forntida Aten, till vilken alla medborgare, som fyllt 20 år, ägde tillträde, då de inskrevos i de inom varje demos (se d. o.) förda »rul-lorna» (pi'nakes ekklesiastikoi'). E. sammanträdde vanl. på en bergsplatå, Pnyx (se d. o.), senare i Dionysosteatern, i regel 4 gånger i varje prytani (se d. o.). Det tillkom e. att avgöra alla viktigare statsangelägenheter, varvid omröstning skedde genom handuppräckning (cheirotoni'a), i vissa fall genom stenskärvor. Det av e. fattade folkbeslutet (pse'fisma) förvarades i Demeters tempel. W. N. T eol., se E c c 1 e s i a och Församl ing. Ekkondrom [-å'm], en sorts brosksvulst (se d. o.). Eklampsi' är en sjukdom, som förekommer endast i sammanhang med havandeskap och i de flesta fall upphör med förlossningen. Den yttrar sig i våldsamma krampryckningar (kon-vulsioner) i hela muskelsystemet, åtföljda av medvetslöshet. Sjukdomen torde bero på ämnen, som från ägget övergå i moderns blod och, om de icke tillräckligt hastigt el. fullständigt avsöndras därifrån, framkalla skador i moderns organism, särsk. i njurar och lever. Dess första symptom är därför vanligtvis äggvita i urinen, sedermera uppträda vatten-svullnad, ökat blodtryck, synrubbningar m. m. I detta stadium kallas sjukdomen e k 1 a m p-s i s m. E. medförde förr en dödlighet av 25— 30 %; numera kan ett tidigt omhändertagande av patienten, innan krampanfallen utbrutit, alltså i eklampsismstadiet, i de flesta fall förebygga åtminstone de svårare formerna av sjukdomen. En nödvändig förutsättning härför är regelbundna urinundersökningar hos alla havande. E. E.-M. Eklata'nt (fra. éclatant), slående, påtaglig, uppenbar. Eklate'ra (fra. éclater, eg. springa i stycken, glänsa), bekantgöra, offentliggöra, numera i sht. om förlovning. Härtill den sv. vardagliga nybildningen e k 1 a 11. EklekticFsm (till grek. ekle'gein, utvälja) benämnes inom filosofien varje åskådning, som från skilda system väljer ut och plockar — 151 — — 152 —