ELEKTRISK INSTALLATION Elektrisk installation [-fo'n], se Elektriska installationer. Elektrisk instrumentering, se Elektriskt ställverk. Elektrisk isola'tor användes för uppbärande av elektrisk ledning och utföres vanl. av porslin el. fajans. Det sistnämnda materialet brukar användas för lågspänningsledningar, där isolatorn icke utsättes för större påkänningar. Vid högspänning ställas däremot höga anspråk på materialet, som måste äga stor mekanisk och elektrisk hållfasthet. Det får vidare icke vara hygroskopiskt el. mottagligt för kemisk inverkan. Isolatorn skall dessutom vara okänslig för temperaturväxlingar och ha sådan yttre form, att den väl motstår de påkänningar, som Fig. 1. Stödisolator för inomhusmontering. Fig. 2. Stödisolator för hög-spänningsluftledning. uppstå till följd av det elektrostatiska fältet. — Isolatorer för inomhusmontering (t. ex. för ställverk) äro i regel utförda som släta stöd-isolatorer (fig. 1). Vid luftledningar användas för spänningar upp till 50,000 volt stödisolato-rer, vanl. utförda med en el. flera mantlar (fig. 2), för högre spänningar däremot häng-isolatorer, bestående av en kedja med serie-kopplade isolatorelement. R. L-n. Elektrisk järnväg, se Järnväg. Elektrisk kapacite't är beteckning för en elektrisk konduktörs (se Elektriska ledare) förmåga att upptaga elektricitet. Då en elektricitetsmängd föres till konduktorn, erhåller denna en viss potential (se Elektrisk potential). Man har funnit, att förhållandet mellan mätetalen för elektricitetsmängden (e) och potentialen (V) alltid är konstant för en och samma konduktor; detta förhållande (C) angiver e. k. för konduktorn. Det matematiskt enkla sambandet mellan de tre storheterna, e = CV, är en av elektrostatikens viktigaste formler. Av denna ses, att kapaciteten kan mätas genom den elektricitetsmängd, som erfordras för alt ge konduktorn potentialen 1. Enheten för e. k. har man skapat ur den omständigheten, att en kulas kapacitet alltid växer i proportion till radien. En kula med radien 1 cm. har kapaciteten 1 cm, som är enheten för e. k. i det elektrostatiska enhetssystemet (se Elektriska enheter). I praktiska systemet användes enheten farad, som är 900,000 mill. cm., 1 mikrofarad är en milliondels farad. Beträffande apparater för och användning av e. k. se Elektrisk k o n d e n-s a t o r, Elektriskt batteri och K aska d b a 11 e r i. A. B. L. Elektrisk katafore's, se Elektrisk endo s m o s. Elektrisk kokapparat, se Elektriska värmeapparater. Elektrisk kompass består av en nål av något för elektricitet oledande ämne, ss. glas el. bärnsten, lätt vridbar omkr. en axel. Nålens båda ändar uppbära var sin kula av kork el. flädermärg, laddade med elektricitet, den ena positivt och den andra negativt. Om nålen placeras i en punkt av ett elektriskt fält (se d. o.), inställer den sig utefter den elektriska kraftlinjen så, att den positivt laddade kulan utpekar kraftlinjens riktning. A. B. L. Elektrisk kondensa'tor är en inom skilda delar av fysiken använd apparat, som trots ringa yttre dimensioner har stor elektrisk kapacitet (se d. o.). I sin enklaste form består den av två möjligast lika metallskivor, åtskilda genom ett isolerande ämne. Till den ena skivan (kollektorskivan) föres en elektrisk laddning, t. ex. från en elektricitetsmaskin, den andra (kondensatorskivan) sättes i ledande förbindelse med jorden. Kapaciteten hos en sådan e. k. uttryckes genom formeln C = , där Y är vardera skivans yta. det isolerade ämnets dielektricitetskonstant (se D i e 1 e k t r i k u m) och a avståndet mellan skivorna. — Man har konstruerat e. k. av många olika former. Den ovan nämnda kallas skivkondensator; dess äldsta typ är Franklins skiva (se d. o.). De nu använda typerna ha ant. fasta system av skivor med luft, olja el. komprimerad kolsyra som dielektrikum el. vridbara skivor, så att kapaciteten kontinuerligt kan varieras. Den senare typen har fått stor användning inom radiotekniken. — Ger man åt metallskivorna cylindrisk form, erhål-les cylinderkondensatorn, vars mest kända typ är 1 e i d e n f 1 a s k a n (se d. o.). Slutl. kunna skivorna även erhålla formen av koncentriska klotytor. Klotkondens a-t o r n har den fördelen, att kapaciteten mycket enkelt kan beräknas. Äro klotytornas radier R och r och dielektricitetskonstanten fRr t, blir kapaciteten C = —— E. k. kunna — 355 — — 356 —