ELEKTRISK POTENTIAL på olika sätt kombineras till ett elektriskt batteri. Om ett antal leidenflaskor med kapaciteten Ci, C2, C3 kopplas parallellt, d. v. s. så, att alla de inre beläggningarna förenas med varandra och de yttre med varandra, blir batteriets kapacitet C — C1+C2+C3. Kopplas de däremot efter varandra, så att den första inre beläggningen förbindes med den andra yttre, den andra inre med den tredje yttre, o. s. v. (kaskadbatteri), blir — Vid elektrisk energidistribution medelst växelström ha e. k. under senare år börjat användas i ganska stor utsträckning för förbättring av effektfaktorn. A. B. L.; B. L-n. Elektrisk kondu'ktor, se Elektriska ledare. Elektrisk kortslutning säges uppstå, när två el. flera elektriska ledningar med olika spänning komma i obehörig kontakt med varandra el. när en spänningsförande ledning kommer i kontakt med en jordförbunden del. Strömstyrkan i ledningarna, som normalt begränsas genom motståndet i anslutna förbruknings-apparater (lampor, motorer), blir vid e. k. så stor, att skadlig uppvärmning av ledningarnas isolering kan uppstå och ledningarna t. o. m. kunna avsmälta. Den generator, transformator el. det ackumulatorbatteri, som alstrar strömmen, kan även taga skada. Om kortslutnings-strömmen blir mycket stor, vilket kan inträffa, när den bakomliggande generatoreffekten är stor, kunna rent mekaniska skador uppstå på gr. av de attraherande el. repellerande krafter, som verka mellan invid varandra belägna ledningar. För kortslutningsströmmens skadliga inverkan skyddar man sig genom säkerhetsapparater (se Elektriska säkerhetsapparater) el. automatiska strömbrytare med maximalut-lösningsanordning (se Elektriska strömbrytare). Mest riskabel ur brandfaresyn-punkt är e. k., om kortslutningsströmmen genom kontaktmotstånd, ljusbåge el. dyl. begränsas, så att säkerhetsapparaterna el. de automatiska strömbrytarna ej fungera, men likväl är så stor, att skadlig uppvärmning uppstår vid felstället. R. L-n. Elektrisk kraft är dels en från äldre tider stammande felaktig benämning på elektrisk energi, varav de i praktiken använda namnen elektrisk kraftstation och kraftöverföring komma, och dels ett annat uttryck för elektrisk fältstyrka, d. v. s. den kraft, mätt i dyn, varmed en positiv enhetspol påverkas i en punkt av det elektriska fältet (se d. o.). A. B. L. Elektrisk kraftstation, se Kraftstation. Elektrisk kraftöverföring, se Elektrisk energidistribution. Elektrisk lampa, se Elektrisk belysning. Elektrisk ledare, se Elektriska ledare. Elektrisk ledning, se Elektriska ledningar. Elektrisk ledningsförmåga hos ett ämne anger dess förmåga att leda den elektriska strömmen och är allt större, ju mindre motståndet är (se Elektriskt motstånd). Specifik ledningsförmåga är inverterade värdet på ämnets spec. motstånd. Någon gång ser man för e. 1. enheten Siemens. En ledare med motståndet r ohm har då ledningsförmågan - Sie r mens. För en metall är förhållandet mellan ledningsförmågan för värme och för elektricitet konstant (Wiedemann-Franz’ lag). Detta har förklarats därigenom, att såväl värme som elektricitet ledas tack vare en ordnad rörelse hos fria ledningselektroner (se Elektron). E. 1. är beroende av flera faktorer, temp., bestrålning, tryck, närvaro av magnetfält (se Elektriskt motstånd). För elektrolyter äro spec. och ekvivalent e. 1. viktiga experimentella konstanter (se Elektrokemi), som bero på lösningens koncentration och dissociationsgrad. För atmosfären och för gaser i allm. är e. 1. en följd av gasmolekylernas jonisalion (se J o n i s e r i n g och Elektriska urladdningar). A. B. L. Elektrisk likriktare, se Elektriska likrik t a r e. Elektrisk ljusbehandling, se L j u s b e-handling. Elektrisk ljusbåge, se Elektriska urladdningar och Elektrisk belysning. Elektrisk ljusterapi', se L ju s be h an d-11' n g. Elektrisk luftrening, se Elektrisk gasrening. Elektrisk malmletning, se M a 1 m l e t n i n g. Elektrisk maskin, se Elektriska maskiner. Elektrisk masugn, se Masugn. Elektrisk motor, se Elektriska maskiner. Elektrisk omformare, se Elektriska maskiner. Elektrisk polarisation [-Jo'n], detsamma som galvanisk polarisation, se Galvaniska element. Elektrisk potentia'1 hos en laddad konduktör el. hos en punkt i ett elektriskt fält (se d. o.) är det arbete, som måste utföras för att transportera en elektrostatisk enhetsladd-ning från jorden (som antages ha potentia — 357 — — 358 —