ELISE ESKILSDOTTER ett av Tysklands mest populära helgon, berömd för sin givmildhet och självförnekelse. Hon kanoniserades 1235, festdag 19/u. Ss. hennes attribut förekomma ofta rosor, syftande på legenden om hur en allmosa av bröd, som hon önskade dölja, förvandlades till rosor, ett mirakel, som även tillskrives flera andra helgon. E. är skyddshelgon bl. a. för Elisabets-systrarna (se d. o.) och dyrkades även i Sverige. Legenden kring henne har undersökts framför allt av A. Huyskens, bl. a. i »Quel-lenstudien zur Geschichte der heiligen E.» (1908). T. S-d. Österrike. E., kejsarinna (1837—98). Dotter till hertig Maximilian Josef av Bayern, blev hon 1854 g. m. kejsar Frans Josef av Österrike, med vilken hon hade 4 barn, en son och 3 döttrar. Hennes äktenskap var olyckligt, och för sin klena hälsa vistades hon långa tider i södern, särsk. på Korfu. Under en vistelse i Genève blev hon mördad av den italienske anarkisten Luccheni. — Litt.: C. Tschudi, »Kejsarinnan E. » (1901); K. Tschuppik, »Kejsarinnan E.» (1931). H.Bg. Elisabet, tysk nunna (o. 1129—1164), tillhörde klostret Schönau i Nassau. E. är bekant för talrika visioner, i vilka hon såg scener ur bibliska historien och mottog gudomliga uppenbarelser. Bl. a. utbyggde hon legenden om de elvatusen jungfrurna med fantastiska drag. Hon vände sig även mot tidens sedefördärv och ingrep i viss mån i de politiska påvestriderna, därvid troligen påverkad av brodern Ekbert (abbot i benediktinklostret Schönau), som även tecknat hennes historia och redigerat hennes uppenbarelser. S. N. Elisabet, helgon (1207—31), se Elisabet, furstinnor, Thüringen. Elisabet Charlotte, »Liselotte», se Elisabet, furstinnor, Frankrike 2). Elisabethville [ili'zabapvil], stad i prov. Ka-tanga, s. ö. Belgiska Kongo, vid järnvägen från Kapstaden; 17,128 inv. (1928), därav 2,438 vita. E. grundades 1910 och har gått raskt framåt tack vare de närbelägna rika kopparfyndighe-terna (med betydande brytning). Järnväg till den närbelägna gruvan Étoile du Congo. E. har flygförbindelse med Boma (vid Kongos mynning). O. P. Eiisabetsföreningar, katolska välgörenhetsföreningar, särsk. talrika i Tyskland, Österrike och Schweiz. En E. finnes i Stockholm. B. D. A. Elisabetssystrar, Kongregation der granen Schwestern von der heiligen Elisabeth, katolsk kongregation för sjukvårds- och skolarbete, grundad 1842 i Neisse (Schlesien), erhöll bis-kopligt godkännande 1859 och påvligt erkännande 1871 (provisoriskt) och 1887 (slutgiltigt). Kejsarinnan Elisabet av Österrike. Fotografi. E. kommo till Stockholm 1865. De leda där ett sjukhem (Brahegatan 7 B), ett skolhem (Götgatan 46) och två ålderdomshem (Oskar I:s minne och Josefinahemmet). Sedan 1874 äro de verksamma i Malmö (nytt sjukhem 1930), sedan 1892 i Gävle och sedan 1894 i Göteborg. B. D. A. Elisabet-stil kallas den stilriktning i Englands konst, som utvecklades under drottning Elisabets tid, 1500-talets senare del. Den utgår från den äldre »Tudorstilen», gotikens sista fas, men upptager, särsk. i de dekorativa leden, renässansdrag. Stilen framträder i sht i lantgårdar och slott, som anlades med hall och trapphus i mitten, utskjutande hörnrisaliter, gallerier och korridorer. Fönstren, vanl. rakslutna, tilltaga i både höjd och bredd. I utsmyckningen av portaler m. m. märkas inflytanden från Nederländerna och Tyskland. Som ex. kunna nämnas Longford castle vid Salisbury (bild se sp. 451) och Longleat, Wiltshire. E.W. Elise Eskilsdotter, norsk adelsdam (d. o. 1483). Dotter till en skånsk riddare, var hon redan 1430 g. m. den norske riddaren Olav Uppslagsbok. VIII. — 449 — 15 — 450 —