ELOFSON led. i kommittén för lag om medling i arbets-tvister 1905, i Kommerskollegii omorganisationskommitté 1908—14, i Statens livsmedelskommission 1914—17, var ordf, i Folkhushåll-ningskommissionen 1916—20, ordf, i Sveriges delegation för skandinaviskt varuutbyte 1917— 19, i Sveriges delegation för det nordiska och internationella socialpolitiska arbetet 1919—20, i delegationerna för sjöfartsavtal med Finland 1922, för avtal rörande flyttlapparna 1924, i arbetsfredsdelegationen 1926, i sockerkommissionen s. å. Han var led. av Stockholms stadsfullmäktige 1906—10 och ordf, i Örebro läns hushållningssällskap 1925—28. Var E. kommit att verka, har han, utan mycket buller, varit en nydanande el. stimulerande kraft. Under hans äm-betstid i Helsingfors förbättrades avsevärt förhållandet mellan Sverige och Finland, vilket markerades av statschefernas ömsesidiga, mycket betydelsefulla besök sommaren 1925. Sedan århundradets början har E. tagits i anspråk som medlare i ett otal arbetstvister och har som sådan utvecklat enastående aktivitet och skicklighet. E. T hs. Elmseld, S:t Elmseld, Eliaseld (efter ty. S:t Elmsfeuer, jfr fra. feu-Saint-Elme, ital. fuoco di Sant’ Elmo och Ermo o. s. v., av omstritt ursprung; möjl. efter Helene, vars bortrövande blev orsaken till Trojanska kriget: en e. ansågs olycksbådande; el. snarare av det till grund för detta namn liggande grek. hele'ne, fackla; dock enl. andra förvrängning av helgonnamnet Erasmus, dyrkad som sjöfolkets skyddshelgon — jfr ital. Ermo jämte Elmo —. Namnet Eliaseld, jfr ty. Eliasfeuer, syftar på Elmseld på ett fartyg. elden, som från himlen föll ned på Elias altare), ett ljusfenomen, som stundom uppträder på spetsiga föremål, ss. kyrktorn, masttoppar, åskledare, och stundom på träd och hus. Fenomenet är en s.k. spetsurladdning av elektricitet. I överensstämmelse härmed särskiljer man två olika slag av e. Det ena slaget iakttages som rätt yviga, buskliknande, från 1 ända till 5 cm. långa och lika breda bildningar, som utgå från ett skaft av ända till 1 cm:s längd. Dessa urladdningar ha en röd-aktigt vit till svagt violett färgton och uppträda, . om jordens laddning är positiv i förhållande till atmosfärens. Är jordens laddning i förhållande till atmosfärens negativ, blir däremot urladdningen högst 1 cm. lång, spädare, smalare (bredden är alltid mindre än längden) och utan tydligt skaft. Dess färg är violett. — E. uppträder ganska ofta på berg i samband med åskväder men även under snöstormar, utan att åskväder bryter ut. Den lugna elektriska urladdning, som e. är, åtföljes av ett susande och svagt sprakande ljud. Suset kan övergå i en ton, som rytmiskt stiger och sjunker. Sker en verklig blixturladdning med åsk-skräll, upphör e. för att ofta strax efter åter uppträda. Stundom kan det positiva ljuset plötsligt försvinna och efter någon tid ersättas av negativt ljus. Från Alperna, Anderna, öknar och hav finnas många beskrivningar på e. Emellertid uppträder e. även i sv. och norska bergstrakter under samma villkor som på andra platser, varför någon geografisk begränsning icke tyckes förekomma, ehuru naturligtvis e. är vanligast, där åskväder äro vanliga. E. H.; H. K-r. EIo'ah, se E 1 o h i m. El-Obei'd, huvudstad i prov. Kordofan, Eng-elsk-egyptiska Sudan, s. s. v. om Kartum; c:a 17,000 inv. (1929). E. är ett betydande handels-centrum med export av gummi, strutsfjädrar och elfenben. Ändpunkt för järnvägen från Wadi Halfa och Suakin (vid Röda havet). O.P. Elo'dea, växtsläkte, se Vattenpest. EIo'dikon, mus., se E o 1 i n. Eloesser [elö'sar], Artur, tysk kritiker (f. 1870), teaterkritiker i »Vossische Zeitung». Som litteraturhistoriker har E. publicerat »Das bür-gerliche Drama» (1898) och »Die deutsche Literatur vom Barock bis zur Gegenwart» (1929 ff.) samt diktarbiografier (bl. a. »Thomas Mann», 1925). St. A. Elofson, Anders, agronom (f. 5/e 1873). Efter att ha genomgått lantbruksinst. vid Al-narp var E. 1899—1901 assistent vid Sveriges utsädesförening i Svalöv, 1901—11 föreståndare för dess filial vid Ultuna, från 1911 t. f. och 1918—24 ord. statskonsulent i fröodling. Sedan — 469 — — 470 —