ELSSLER Elssler. 1) T h e r e s e E., österrikisk dansös (1808—78), studerade musik och balett tillsammans med sin syster (se E. 2), med vilken hon delade en enastående framgång och ryktbarhet. Hennes dans utmärkte sig för nobless och allvar, parade med kraft och elegans. E. uppträdde oftast som manlig partner till systern; detta föranledde senare oarten, att dansöser ofta anlade manlig förklädnad. 1850—73 var E. i morganatiskt äktenskap g. m. prins Adalbert av Preussen (se denne); vid sitt giftermål erhöll hon titeln Freifrau von Barnim. V. F-i. 2) Franziska (Fanny) E., den föregåendes syster, dansös (1810—1884), studerade musik för fadern Jean E. och dans för dansören Horschelt, inträdde som balettelov under Palfy vid dennes corps de ballet vid An der Wien-teatern, debuterade 1817 på Kärntnerthortea-tern samt fick sin slutliga utbildning av balettmästaren Gioja i Neapel (1825). E. uppträdde med ständigt växande framgång och rykte i Milano, Neapel, Berlin (1830), London och Paris (1834), där hon gjorde en sensationell succé i »La tempète»; ingick s. å. äktenskap med operadirektören Louis Véron. 1840—42 gästade hon Amerika samt lade därefter Berlin, London, Bryssel, Petersburg och Moskva för sina fötter. 1851 drog hon sig tillbaka till ett av henne inköpt gods utanför Hamburg. — E. var en av sin tids mest berömda mimiska dansöser; hennes skönhet adlades av ett kyskt behag, och i sin dans visade hon en förvånansvärd smidighet och eldig rörlighet förenade med skälmskhet och en sällsam charme. V. F-i. Elster, tyska floder: 1) E. el. Weisse E., upprinner på Elstergebirge inom bömiskt område och mynnar med två armar (E. och Luppe) i Saale s. om Halle; 195 km. lång, 5,100 kvkm. flodområde. 2) S c h w a r z e E., upprinner på Sibyllen-stein i Oberlausitz och mynnar i Elbe ovanför Wittenberg; 188 km. lång, 5,578 kvkm. flodområde. S. Elster, Bad, badort i fristaten Sachsen, Tyskland, vid Elster nära bömiska gränsen; 5,821 inv. (1925; som kommun). Mineralkällor och gyttjebad; c:a 20,000 gäster årl. S. Elster. 1) Kristian Mandrup E., norsk förf. (1841—81), kan sägas vara den moderna realistiska romanens pioniär i Norge. Ej så polemiskt-social som de övriga realisterna, skildrar E. i sina romaner med förkärlek estetiska karaktärer, som röja inflytanden från Kierkegaard och Turgenjev: »Tora Trondal» (1879), »Farlige folk» (1881; sv. övers. »Farliga karlar», 1884), »En fremmed fugl» (s. å.), »Sol-skyer» (s. å.). F. S-n. 2) K r i s t i a n E. d. y., den föregåendes son, förf, och litteraturhistoriker (f. 1881). Av E:s mångskiftande och talangfulla litterära alstring må framhållas romanerna »Torbjörn Hille» (1908), »Byen og havet» (1909), »De unge hjer-ter» (1910), »I lære» (1911), »Landeveien» (1912), »Mester» (1913), »Min bror Harris» (1917; sv. övers. 1922), »Av skyggernes slægt» (1919), »Guldet og de grönne skoger» (1921; sv. övers. 1922), »Den skjönne ungdom» (1923; sv. övers. »Ungdom», 1925), samt skådespelen »Min höire haand» (1914) och »Chefen» (1926). E. har dessutom utg. »Illustreret norsk litte-raturhislorie» (2 bd, 1923—24), en essaysamling »Fra tid til anden» (1920) samt på sv. »Modern norsk litteratur» (i »Natur och kultur», 1926). F.S-n. - Elster, Julius Johann Philipp Ludwig, tysk fysiker (1854—1920), prof, vid gymnasiet i Wolfenbüttel. E. är särsk. bekant för sina jämte Hans Geitel bedrivna undersökningar av den atmosfäriska elektriciteten. Även inom andra områden, elektricitetens gång genom gaser, radioaktiviteten och den fotoelektriska effekten, ha de publicerat värdefulla arbeten. A. B. L. Elster, Ludwig, tysk nationalekonom (f. 1856), prof, i Aachen 1883, i Königsberg s. å., i Breslau 1887—1916, sedan 1916 titulärprof. vid univ. i Jena. E:s mest betydande insats är hans medverkan i redigerandet av den utomordentliga »Handwörterbuch der Staatswissen-schaften» (6 bd, 1890—97, 4 Aufl. 9 bd, 1923— 29). Han är vidare sedan 1915 red. för den berömda månadstidskr. »Jahrbücher für Na-tionalökonomie und Statistik» (»Conrads Jahrbücher»). T.E-r. Elster, Ernst, tysk litteraturhistoriker (f. 1860), e. o. prof, i Leipzig 1892, prof, i Mar-burg 1901, sökte i »Prinzipien der Literatur-wissenschaft» (2 bd, 1897—1910) medla mellan de filologisk-kulturhistoriska och estetisk-filo-sofiska riktningarna inom litteraturforskningen; utgav den första kritiska ed. av Heines skrifter (7 bd, 1887—90; ny uppl. 1925 ff.). Rth. Elswick [ä'lsik, äTzpik], distrikt i v. delen av Newcastle upon Tyne. Här ligga Armstrong-Whitworths industriella anläggningar. Se A r m-strongverken. O.P. Elton, mongol. Altan-nor, »guldsjön», avloppslös, grund (0,5 m. djup) saltsjö i guv. Stalingrad, s. ö. Ryssland, ö. n. ö. om Stalingrad; 9 m. u. h.; 225 kvkm. E:s vatten är starkt salthaltigt (27 %), och vid stränderna utvinnes salt. S. Eltz (Elz), flod i Rhenprov., Tyskland, upprinner på Hohe Eifel och mynnar i Mosel; 50 km. lång. På dalgångens s. v. sida ligger — 479 — — 480 —