EMIGRANTAGENT understöd av nödlidande e. E. ha inriktat sig på varje slags arbete, som över huvud kunnat erhållas. I alla de länder, där de hopats i större antal, ha, delvis med de lokala regeringarnas understöd, men huvudsaki. genom bland e. hopsamlade penningsmedel, grundats bokförlag, bibi., lägre och högre läroanstalter; skolor med univ:s-program ha inrättats i Char-bin, Prag, Berlin och Paris. Vid alla dessa läroanstalter fungera uteslutande ryssar ss. professorer och lärare. I alla kulturländer, som hysa ett större el. mindre antal e., utgivas av dessa ryska tidn. av de mest olika politiska riktningar samt även allmänna tidskr. och facktidskr. De mest inflytelsesrika äro (liberala) »Rul» (»Rodret») i Berlin, »Poslednie no-vosti» (»Senaste nyheterna») i Paris, jämte tidskr.: (socialrevolutionära) »Volja Rossii» (»Rysslands vilja») i Prag, »Sovremennyja za-piski» (»Samtidens annaler») i Paris; (partilös men stridbar) »Borba za Rossiu» (»Kampen för Ryssland») likaledes i Paris. Ehuru ett fientligt förhållande gentemot sovjet inbördes förenar alla ryska e., äro dessas politiska åskådningar och program dock mycket olikartade. Förutom den yttersta högerns utpräglade autokratiska monarkister, som samlats huvudsaki. i Jugoslavien och som blott i mindre grupper bo i Tyskland och Frankrike, finnas konservativa och nationalister, som äro strödda över hela världen. Täml. stort är antalet av moderata nationalister och liberaler, huvudsaki. i Tyskland, Frankrike och på Balkan. Mycket verksamma och talrika äro de republikanska radikalerna och demokraterna, boende huvudsaki. i Tyskland, Frankrike och Tjeckoslovakien, men dessutom strödda i mer el. mindre betydande grupper över hela världen. Slutl. finnas de fåtaliga, men mycket energiska och aktiva socialistiska grupperna, näml, socialdemokrater i Tyskland, socialrevolutionärer (se d. o.) och arbetspartiet — »trudoviki» (se d. o.) — i Prag och Paris. I sht känslan av förnedring på gr. av Rysslands förlorade stormaktssläll-ning har hos nationalistiskt stämda e. framkallat en politisk riktning kallad »jevrazijstvo», som utgör en modifikation av den forna »sla-vianofilstvo» (sed. o.), och vars verksamhetsfält skall förläggas i främsta rummet till det asiatiska Ryssland. Ehuru de flesta e. småningom blivit i det närmaste passiva på gr. av ålder, trötthet och missmodighet, finnas dock även betydande grupper av ihärdiga och oförsonliga motståndare till bolsjevismen, vilka med alla medel, t. o. m. förberedande av väpnat uppror, fortsätta kampen mot sovjetmakten. Det finnes emellertid även e., som på gr. av nöd, hem längtan o. s. v. söka amnesti och återvända till Ryssland trots dess bolsjevikiska regim. Samtidigt sträva anhängarna av en annan riktning att genom antagande av utländskt medborgarskap och ingående av äktenskap assimilera sig med det folk, bland vilket de leva. En omfattande samling tryckt och handskriven litteratur om de ryska e. finnes i Ryska historiska utlandsarkivet i Prag. Jfr H. Rimscha, »Der russische Bürgerkrieg und die russische Emigration» (1924); J. Delage, »La Russie en exil» (1930); C. Ledré, »Les émigrés russes en France» (s. å.). M.H-v. Emigrantagent, se Emigration, sp. • 519. Emigrantfartyg, fartyg, avsedda huvudsaki. för befordran av emigranter till främmande världsdelar. E. äro inredda för 1,500 å 2,000 passagerare i till största delen 3:e klass och ha en fart av o. 16 knop. Inredning och utrustning regleras av lagbestämmelser i de större sjöfartsidkande länderna. Benämningen e. tillkom på 1890-talet, men har numera förlorat i betydelse ss. särsk. fartygstyp. T. Hrn. Emigration [-Jo'n] (lat. emigra'tio, till emi-gra're, av e, ur, ut, ifrån, och migra're, flytta), utvandring. Med emigrant el. utvandrare förstås i regel en person, som lämnar sitt hemland för att i främmande land söka sin utkomst och grunda sig ett nytt hem. I motsats härtill kallas den, som från utrikes ort inflyttar till ett land för att där söka sin utkomst och för längre tid där bosätta sig, immigrant el. invandrare. E. och immigration (se d. o.) äro således termer för betecknande av den ström av emigranter, resp, immigranter, som passerar ett lands gränser. I allm. brukar man, särsk. på senare tid, använda orden migration el. vandring för att utan åtskillnad mellan utåt-gående och inåtgående strömmar beteckna hela den företeelse, som består av alt människor flytta från ett land till ett annat. Behovet av ett gemensamt ord alt beteckna både e. och immigration, både utvandring och invandring, är så mycket mera påfallande, som dessa två företeelser allmänt betraktade ju i grund och botten äro samma sak. Det, som utgör e. från ett lands synpunkt är immigration från andra länders synpunkt. Då det gäller förflyttningarna och rörelserna inom befolkningar, har man att skilja mellan (internationell) migration, som ju avser flyttningarna över landets gränser, och inre omflyttning, som avser flyttningarna mellan landets olika provinser och delar. Migra-tionsbegreppet blir i viss mån svävande till sin innebörd, allteftersom begreppet »land» — 511 — — 512 —