ENGELS stor praktisk och administrativ förmåga, var han mycket anlitad i kommunikations- och skogsfrågor. 1894—95 beklädde han den under unionsstridigheterna viktiga och krävande posten som ordf. i. Stortingets konstitutions-kommitté. H. Bg. Engelholm, se Ängelholm. Engelholms tidning, konservativ morgontidn. i Ängelholm, grundad 1867 av C. F. Blomberg (1822—78). E. t., som sedan 1901 utkommer alla vardagar, har flera lokalredaktioner och 2 avläggare, »Åsbo häraders tidning» och »Höganäs tidning». Ansvarig utgivare är Th. S. Jansson. H. E. E'ngelke, Jenny, f. Leopold, författarinna (1838—1914), lärarinna, skrev kulturhistoriska skildringar (»En stor svensk småstad. Skildringar från 'Gamla Norrköping’», 1906) och romaner, bl. a. »Fru patronessan» (1907). C.V.J. Engelmann. 1) Wilhelm E., tysk förläggare (1808—73), övertog 1847 faderns 1811 i Leipzig grundade bokförlag. Firman, vars nuv. ledare är Wilhelm E. (f. 1878), utger litterära, historiska och naturvetenskapliga verk. [W. N.] 2) R u d o 1 f E., den föregåendes son, astronom (1841—88), observatör vid observatoriet i Leipzig 1863, sedan 1874 förläggare och amatörastronom; flitig dubbelstjärneobservatör. Ch. Engelmann, George, tysk-amerikansk botanist (1809—84), med. d:r i Würzburg 1831, begav sig 1832 till U. S. A. och slog sig ned i S:t Louis ss. läkare. E., som deltog i flera amerikanska expeditioner och därunder insamlade en mängd växter och frön, har utgivit åtskilliga floristiska arbeten, t. ex. rörande växtvärlden i Texas (1845—47), fam. Cactaceæ (1858), släktet Cuscuta (1860). [A.V-e.] Engelmann, Theodor Wilhelm, tysk fysiolog (1843—1909), prof, i Utrecht 1871, i Berlin 1897. E. har utfört betydelsefulla arbeten rörande sambandet mellan cellbyggnad och fysiologisk funktion, undersökningar över encelliga organismers struktur och rörelser, musklernas histologi och muskelsammandragningens natur, ljusstrålarnas inverkan på ögats näthinna, på bakterier och på växternas kol-syreassimilation. Grundläggande äro hans arbeten över hjärtnerverna och hjärtats sammandragning, vilka haft praktisk betydelse för fastställande av vissa hjärtsjukdomar. E. utgav 1898—1909 »Archiv für Anatomie und Physio-logie». J. E. L. Engelmann, Richard, tysk bildhuggare (f. 1868), vann erkännande för sina gravmonument och brunnsfigurer i Berlin, Hannover, Görlitz etc. och blev 1914 prof, vid konsthög skolan i Weimar. E. är en av de förnämsta plastiker i Tyskland, som utgått från Rodins riktning. E. W. Engels, Friedrich, tysk socialistisk teoretiker (1820—95). E., vars fader var en förmögen textilfabrikant, utbildade sig för faderns yrke men tillfredsställde samtidigt sin böjelse för filosofiska och litterära studier. Redan tidigt medverkade han i åtskilliga facktidskr. Under sin vistelse i Manchester, där han sedan 1842 var anställd vid faderns fabrik, kom E. i be röring med chartiströrelsen (se d. o.) och utgav den uppmärksammade »Die Lage der ar-beitenden Klasse in England» (1845). 1845—48 vistades E. omväxlande i Paris och Bryssel, där han i intimt samarbete med K. Marx bedrev sociala studier och socialistisk propaganda. Han deltog 1848—49 i de revolutionära rörelserna i Paris och Tyskland och medverkade i »Neue Reinische Zeitung» under den korta tid den utkom. Revolutionens misslyckande tvingade E. att fly, och 1850—69 verkade han som fabrikschef i Manchester. Sedan Inter-nationalen stiftats 1864, var E. en av dennas ledande krafter. 1870 försålde E. sin andel i den fabrik, vars chef han varit, och ägnade sig sedan uteslutande åt teoretisk forskning och utgivande av Marx’ skrifter. Bland hans arbeten från denna tid märkas »H. E. Dührings Umwälzung der Wissenschaft» (1874) och »Die Entwicklung des Sozialismus von der Utopie zur Wissenschaft» (1882, 5 sv. uppl. 1926). — E. har haft en genomgripande betydelse för den socialistiska teoriens utveckling. Sin värdefullaste insats har han otvivelaktigt gjort J samverkan med Marx. I åtskilliga av socialis mens klassiska skrifter, ss. Kommunistiska manifestet, har samarbetet drivits så långt, att man icke kan avgöra, huruvida Marx el. E. fört pennan. Även i övrigt har deras livsgärning så flutit samman, att den oftast ter sig som en enhet. Ett uttryck härför är bl. a., att det socialistiska forskningsinst. i Moskva erhållit namnet Marx—Engels-inst. Se vidare Marx, Karl. — Litt.: W. Sombart, »Fr. E.» (1895); M. Adler, »E. als Denker» (2 Aufl. 1925); G. Mayer, »Fr. E.», 1 (1920). T. E-r. Engels, Georg, tysk skådespelare (1846— 1907), spelade från 1870 i Berlin, där han 1872—83 i de lokala lustspelen på Wallner-theater och 1883—94 i Deutsches Theaters skif — 585 — — 586 —