ERIK sett bibliotek, där särsk. historia och astrologi voro väl representerade, men även musiknoler och Albrecht Dürers »bilder» funnos. Av hans hand äga vi utförliga dagböcker för 2 år samt astrologiska o. a. anteckningar, delvis, liksom hans bevarade teckningar, utförda i fängelset i Teckning av Erik XIV i marginalen av Sabellicus, »Opera». Kungl. bibi. marginalen till böcker, som han fick medföra (skrifter av Strabon och Sabellicus). Dessa förvaras nu huvudsaki. i Kungl. bibi., Uppsala univ.-bibl. och Vetenskapsakad:s bibi. Bland hans vetenskapliga intressen är särsk. hans studium av astrologien att observera; sett från hans tids synpunkt vittnar detta icke om vidskepelse utan om hög bildning. Det är icke otroligt, att de astrologiska intressena gått väl samman med de förföljelseidéer, som tillhörde hans sinnessjukdom. Denna, vilken måhända var ärftligt betonad, har från psykiatriskt håll bestämts som deme'ntia præcox. E. har ofta behandlats i litteraturen, lyriskt av t. ex. Nicander, Snoilsky och Fröding, dramatiskt av bl. a. Beskow (1827), Börjesson, med »Erik XIV» (1846) och »Solen sjunker» (1856, med ämne från Vadstenabullret), samt Strindberg (1899). Mycket känd är G. von Rosens målning, där den populära uppfattningen av E., Göran Persson och Karin Månsdotter fått ett karakteristiskt uttryck. — Litt.: A. G. Ahlqvist, »E. XIV:s sista lefnadsår» (1878); A. Stille, »De ledande idéerna i krigföringen i Norden 1563 —1570» (1918); V. Wigert, »E. XIV:s sinnessjukdom» (1920); R. Eländer, »Sturemordens gåta» 1928); »Axtorna. En studie i organisation och taktik». Utg. av Generalstaben (i »Meddelanden från Kungl. Krigsarkivet», 4, 1926); I. Andersson, »E. XIV och Machiavelli» (i »Scan-dia», 1931). I. A. Om E:s yttre äga vi kännedom genom några goda porträtt; hans ikonografi är i själva verket mera tillfredsställande än någon av de andra Vasakonungarnas. En orsak härtill torde, jämte E:s sjukliga självhävdelsedrift, ha varit hans många frierier till utländska prinsessor. De porträtt, som bevarats, torde alla kunna bestämmas till tiden för dessa frierier 1558—61. Då intet av dem är signerat, kan man ej med säkerhet bestämma deras upphovsmän. Trol. kunna vi se dem i E:s hovmålare Willem Boy och Domenicus ver Will. Av den förre är möjl. en knäbild i rustning och med fas åt h. (Nationalmuseum), vilken till ansiktstypen helt överensstämmer med ett 1561 daterat, även som måleri framstående porträtt i Meiningen; på det senare är E. klädd i sammetsdräkt. Domenicus ver Wilt tillskrives den här reproducerade bröstbilden i Nationalmuseum med huvudet täckt av en barett och vänt mot v. Som skildring av E. torde den stå främst. Av liknande typ är en liten helfigursbild i Nationalmuseum, på vilken E., en elegant, finlemmad gestalt, framställes barhuvad, samt en skadad bröstbild i Djurösamlingen. Till dessa porträttyper kommer ytterligare en med E. i pälskantad mantel, blott känd genom kopior, av vilka del bästa exemplaret torde vara det i Bystasamlingens kungaserie. Dessutom bör nämnas ett kopparstick av Liefrinck från 1562; förebilden till delta har, liksom bl. a. ett porträtt av E. som barn, gått förlorad. K. E. S. Erik, svenska prinsar. 1) E. Birgers son (d. 1275), son till Birger Jarl, framträder föga i sv. källor och står i dessa helt i bakgrunden för brodern Magnus Ladulås, på vars sida han stod i striden mot konung Valdemar. En samtida norsk saga, som säkert bör skänkas vitsord, låter oss däremot vela, att junker E. vid utbrottet av brödrastri-den 1274 spelat en betydande, kanske den mest betydande rollen samt att han ivrigt tagit del i de politiska stämplingarna på gr. av missnöje med sin blygsamma ställning i Sverige. B. 2) E. Va Idem ar sson (f. 1272). Son till Valdemar Birgersson, hölls han en tid i fängs-ligt förvar efter Magnus Ladulås’ död, då man i honom befarade en blivande tronpretendent. Han nämnes under 1320-talet ss. medl. av det sv. rådet och i samband med uppgörelsen rörande hans moders, den danska prinsessan Sofias, arvegods i Danmark, men synes icke ha spelat någon större roll. H. Bg. Uppslagsbok. VIII. — 801 — 26 — 802 —