EVIGHETSBLOMSTER git sig för den kristna tron principiellt främmande, från kristen synpunkt mindervärdiga föreställningar. Elimineras dessa, visar sig ifrågavarande föreställningskomplex innehålla den dubbla tanken, att Guds dom träffar den syndiga, gudsfientliga människan ss. obetingad för-kastelsedom samt att detta domslut innebär skilsmässa från Gud. När denna skilsmässa betecknats med det i sig motsägelsefulla uttrycket »evig död», visar detta närmast, att det ligger utanför den kristna trons möjlighet att om för-kastelsedomens resultat utsäga något annat, än att denna innebär skilsmässa från Gud. G. E. H. A. Evighetsblomster, eterneller, i m m o r-t e 11 e r, kallas sådana blommande växter, vilka efter lämplig behandling (se Torkning och färgning av växter och växtdelar) bibehålla sin form och färg oförändrad under en längre tid. En mängd växter från vitt skilda släkten användas för detta ändamål, t. ex. arter av Acrocli'nium, Ammo'-bium, Aster, Briza, Delphi'nium, Eri'ca, Gna-pha'lium, Gypso'phila, Helichry'sum, Rhoda'n-the, Rosa, Scabio'sa, Sta'tice, Xera'nthemum m. fl. E. användas ofta till makartsbuketter (se d. o.), kransbinding m. m. A.V-e. Evighetslampa, en i varje synagoga ständigt brinnande oljelampa, brukade vid invigningen av en ny synagoga tändas med eld, hämtad från någon annan. Enl. legenden brinner sålunda i varje e. samma eld som fordom i Jerusalems tempel. E. i Göteborg har inspirerat V. Rydbergs »I klostercellen». I romersk-katolska kyrkor brinna e. framför det altare, där hostian (se d. o.) förvaras. C. V. J. Evig tillbedjan, se Eukaristiner. Evigt liv, se Evighet. Eviktionspiikt [-Jo'n-] (till lat. evi'ctio, från-vinning, rättsligt återkrävande av egendom), skyldighet för den som mot vederlag upplåtit en rätt till annan att hålla denne skadeslös, om rätten frångår honom, enär upplåtaren själv icke haft rätten el. ägt förfoga däröver. Se vidare H e m u 1 och Klander. E. K. Evinrude [ä'vinröd], känd amerikansk utom-bordsmotor, som tillverkas av Evinrude motor co., Milwauke, Wisconsin. Den ursprungliga typen konstruerad av norsk-amerikanen Ole Evinrude. v. S. Evje, hd i Aust-Agder fylke, ö. Norge, n. om Kristiansand; 176,85 kvkm.; 1,531 inv. (1930). T. Am. Evjen, Sigurd, norsk meteorolog (f. 1894), 1918—20 assistent vid Det meteorologisk-mag-netiske observatorium på Haldde, 1921 meteorolog vid Det geofysiska inst. i Tromsö, 1928 bestyrer vid samma inst., som samtidigt fick namnet Värvarslingen for Nordnorge. H. K-r Evjenth, H a a k o n Martin, norsk jurist och politiker (f. 1865), sedan 1889 praktiserande advokat i Bodö, en av venstrepartiets ledande män i Nordnorge, 1928—30 statsråd och chef för justitie- och politidep. i J. L. Mowinckels ministär. Th. Evlo'gij, rysk metropolit, se J e v 1 o g i j. Evoe [evåe', evoe' el. e'-] (lat. eu'oè el. e'voè av grek, euoi'), under Backusfesterna brukat jubelrop; sedan stundom ss. uttr. för glädje el. tillfredställelse. E'vois forstinstitut, beläget i Tavastehus län, Finlands högre skogliga utbildningsanstalt under åren 1862—1908. Sistn. år flyttades den högre skogsundervisningen till Helsingfors univ., och till E. förlädes en lägre skogsskola för utbildning av skogvaktare. F. A. Bn. Evolu'ta till en given kurva (se d. o.) är enveloppen (se d. o.) till kurvans normaler; kurvan själv kallas då evolvent. Om en i en tråd upphängd pendelkula får svänga mellan två schabloner av e:s form, vilka tangera varandra i sin översta punkt, där också trådens övre ändpunkt är anbragt, kommer pendelkulan att beskriva evolventen (två gånger). Trådens och e:s längd böra därvid vara lika. Om evolventen är en cirkel, reducerar sig e. till dennas medelpunkt, ty alla normalerna (= radierna) gå ju genom denna punkt. Avståndet mellan motsvarande punkter på e. och evolventen blir störst, där den senare är svagast krökt. H. D. Evolution [-fo'n] (lat. evolu'tio, till evo'lverc, upprulla), gradvis skeende förändring; utveckling. Krigsv., äldre benämning på truppförbands formförändringar och rörelser, dock ej marschförflyttningar. Sjökrigsv., rörelse, som efter givna taktiska regler utföres av fartyg el. fartygsförband un der gång i formering (se d. o.). Evolutioni'st, anhängare av evolutionsteorien (se d. o.). Evolutionsteorien. Denna benämning användes inom den biologiska litteraturen i två skilda meningar. I den äldre litteraturen avsågs därmed detsamma som præformationsteorien (se d. o. och Embryologi), under det att man numera brukar under benämningen e. sammanfatta de teorier, som antaga, att en utveckling ägt rum inom den levande naturen (se U t v e c k 1 i n g s 1 ä r a n). H. W. Evolve'nt, matem., se E v o 1 u t a. Evonymi't, kem., se D u 1 c i t. Evo'nymus, växtart, se Benved. Évora, huvudstad i förvaltningsdistriktet E. (7,097 kvkm.; 153,239 inv., 1920), i prov. Alem- — 1099 — — 1100 —