EXPLICIT dettas personal. E:s uppgifter ha under nuv. riksdagsskick i huvudsak övertagits av de s. k. kanslideputerade. — Ett e. märkes även bland kyrkomötets ständiga utskott. J. E. N. Expeditionsvakt, benämning på de i stats-dep. och centrala ämbetsverken anställda statstjänstemän av lägre grad, vilka förr kallades vaktmästare. Expeditö'r (fra. expéditeur), person, som expedierar el. förestår en expedition, t. ex. post-, ångbåt s-e. — E x p e di t r i's, kvinnlig e. Expektoration [-Jo'n], upphostning. Expektore'ra, med., hosta upp slem. Expektore'rande medel (expøktoran-t i a) avse att underlätta upphostandet av slem i luftrören. Normalt befordras det sparsamma sekret, som körtlarna i luftrören avsöndra, genom de på dessas slemhinna befintliga cilie-hårens uppåtriktade rörelser. Men de finaste luftrörsförgreningarna äga inga cilier. Här torde luftrörens egen glatta muskulatur genom sina kanske rytmiska sammandragningar och utvidgningar spela den viktigaste rollen. E. m. åstadkomma sin i övrigt outredda effekt därigenom, att de utsöndras genom slemkörtlarna i bronkerna och därvid orsaka dels i vissa fall en stegrad slemavsöndring, dels en andragning av vatten från blod och vävnader, varigenom slemmet blir mera lättflytande och upphost-ningen underlättas (ex. jodkalium, koksalt, ammoniumsalter); vidare kunna e. framkalla en svag retning av kräkningscentrum i förlängda märgen, varigenom utlöses ett slags förstadium till kräkning (nau'sea), åtföljt av stegrad slemavsöndring från luftrörskörtlarna, och denna retning kan ske direkt (t. ex. kräkrot) el. indirekt från magsäckens sensibla nervändar (ex. kräkrot och alla saponinhaltiga läkemedel, ss. senega, quillaja m. fl.). Hoststöten, den explosionsartade utandningen, underlättar upphost-ningen, och vissa medel, ss. senega, reta också till hosta. I andra fall kan kramp i luftrörs-muskulaturen föreligga, och då framstå vissa medel, som förlama densamma, ss. opium, atropin, adenalin, i viss mån ss. upphost-ningsbefordrande. Då emellertid en överdriven hosta är mest till skada, plägar man gärna förbinda upphostningsmedel med t. ex. kodein, som centralt lindrar hostretningen. E. L. Bn. Expe'nser (lat. expe'nsæ, utgivna [pengar]), utgifter, omkostnader; diverse för det löpande arbetet inom ett ämbetsverk, affärskontor el. dyl. erforderliga, men ej på förhand i detalj angivbara (smärre) utgifter. Å de olika huvudtitlarna i sv. rikstaten uppföras årl. anslag till e., vanl. kallade expensmedel, avsedda att täcka utgifter för papper, skrivmateriel, telefon, inköp och underhåll av möbler, bränsle, lyse, städning m. m. Ss. jur. term är e. = rättegångskostnad. E. K. Experime'nt (lat. experime'ntum, till expe-ri'ri, försöka), försök, rön; i sht i fråga om utrönande av den verkliga beskaffenheten av en naturföreteelse o. d., men även allmännare om försök att praktiskt utföra en idé o. d.; icke sällan med bibegrepp av att försökets utgång är oviss. Experimenta'lfysik, se Fysik. Experimenta'lfältet, se Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet. Experimente'11 partenogene's, biol., se Jungfrualstring. Expe'rt (lat. expe'rtus) t sakkunnig (ofta speciellt tillkallad el. anställd), kännare, förståsig-påare. — Expert i's, av sakkunnig verkställd undersökning el. avgivet utlåtande; sakkunskap. Expert [äkspä'r], Henri, fransk musikhistoriker (f. 1863), bibliotekarie vid konser-vatoriet i Paris, särsk. bekant för förtjänstfulla ed. av äldre fransk och fransk-belgisk musik, »Les maltres musiciens de la renais-sance fran^aise» (22 bd, 1896—1905) m. fl. E.A. Expe'rto cre'dite (lat., Tron mig, som har erfarit!), bevingat ord, hämtat från Vergilius’ Aeneid IX, 283; även i varianterna Crede e. (Silius Italiens, o. 100 e. Kr.) och E. crede Roberto (Antonius de Arena, 1500-talet). W.N. Expiation [-Jo'n] (lat. expia'tio), försoning, rening; dies expiatio'num, judarnas försoningsdag (se d. o.). I såväl kristendomen som ännu mer i utomkristna religioner förekommer en mängd e.-riter. 5. N. Explanati'v [el. e'x-], språkv., förklarande, om vissa konjunktioner el. adverb, t. ex. nämligen. Explantation [-Jo'n], i n-v i t r o-k u 11 u r, kallas det förfarande, då man överför någon av en levande organism tagen del, vävnads-el. organdel m. m., i en sådan lösning el. överhuvudtaget i ett sådant substrat, där den under en längre tid kan leva. Jfr T r a n s -p 1 a n t a t i o n. H. W. Explice'ra (lat. explica're, eg. veckla ut), utveckla, utlägga; särsk. i skolspråk: tolka och analysera en på främmande språk avfattad text. — Subst.: explikation [-fo'n], utläggning, tolkning. — Adj. e x p 1 i k a t i'v, språkv., om bisats som förklarar huvudsatsen. E'xplicit (lat.), slut; vanligt slutord i medeltida handskrifter. — Expli'cite, tydligt, klart, uttryckligen. Explici't, matem., motsats till i m p 1 i c i't. En ekvation med x och y säges bestämma y som e. el. implicit funktion av x, allteftersom — 1133 — — 1134 —