EX TEMPORE och hörde han det, som för alla tungor år outsägbart; det var formlöst och artlöst, men det hade dock alla former och arter av fröjde-full lust i sig. Hans själ var hungrig och dock mättad, hans sinne glatt och lyckligt. Han gjorde intet annat än stirrade in i detta strålande ljus, i vilket han drack glömska för sig och alla ting.» Protestantismen med dess evangeliska trosliv står främmande för e., men denna har dock här kommit in genom vissa reformerta sekter, framför allt pingströrelsen, i vilken e.-företeel-ser ss. tungomålstal och profeterande åter blivit aktuella. Efr. B. Ex te'mpore (lat.), utan förberedelse, på stående fot. — E xt emp o r e'r a, tala (predika o. s. v.) utan förberedelse och koncept. — E x t e m p o r a'li e r, övningar i att utan förberedelse översätta till främmande språk. Extension [-fo'n] (till lat. exte'ndere, utsträcka), uttänjning, sträckning, t. ex. e. av armen, i motsats till f 1 e x i o n, böjning. Inom kirurgi och ortopedi betecknar e. den dragning, med vilken man återför ett benbrott el. en lem, som är ur led, till det riktiga läget, samt den dragning, med vars hjälp man avlastar trycket på en sjuk led. Vid varje benbrott ha brottändarna tack vare muskulaturens sammandragning benägenhet att förskjutas mot varandra, så att lemmen blir förkortad. För att häva denna förkortning behöves e., som kan åstadkommas ant. genom dragning för hand el. med tillhjälp av apparater. I den moderna benbrottsbehandlingen (se Benbrott) ha av dylika apparater e.-förbanden fått en mycket stor betydelse, då de ge en skonsam utdragning av förkortningen och samtidigt ge en god fixation i det önskade läget. Av e.-förbanden äro de viktigaste typerna: häftsträck och spiksträck. I det förra fallet utgöres sträckanordningen av en lång, bred häftremsa, som fästes på båda sidorna av den skadade lemmen och utanför extremitetändan bildar en slynga, i vilken fästes ett snöre, som löper över ett block vid sänggaveln och är försett med vikter. Spiksträck finnas av olika typer, men principen för dem alla är, att ett metallstift drives genom benet perifert om brottändan, och i detta fästas tyngder på samma sätt som vid häftsträcket. — En måttlig e. kan även erhållas i på visst sätt lagda gipsförband, vilken metod framför allt kommer till användning vid behandling av olika former av bentuberkulos. P. M. S. Extensivt lantbruk. När man på en viss areal nedlägger ett minimum av arbete och kapital samt nöjer sig med en i förhållande till arealen låg avkastning, kallas detta för e. 1. Vid ett lands uppodling bedrives oftast e. 1., t. ex. svedjebruk el. betesbruk i äldre bemärkelse. Där jordpriserna äro mycket låga på gr. av gles befolkning och där kommunikationerna äro otillfredsställande och produktpriserna därför låga el. där de klimatiska förhållandena äro ogynnsamma, är e. 1. det lämpligaste. Motsats: intensivt 1. Hj.P. Exte'nsor, sträekmuskel, »sträckare», i motsats till »böjare» (flexor). E. äro flexorernas motverkande muskler. Ä. Ch. Exter, Julius, tysk målare (f. 1863), utbildades i München och har mestadels varit verksam där (nu i Chiemsee), väckte uppmärksamhet genom sina brett impressionistiskt målade scener, t. ex. »Lekplats för barn», men slog snart in på dekorativa, symboliska el. religiösa uppgifter: »Det förlorade paradiset», »Långfredag» m. fl. E. har också framträtt med kompositioner för målade glasfönster samt med skulpturer. E. W. Exteriö'r (fra. extérieur), yttersida, det yttre, i sht om byggnader; motsats: interiör. Exte'rn (lat. exte'rnus), som adj.: yttre, utvärtes; främmande; som subst.: lärjunge som bor utanför en läroanstalt; motsats: intern. Externa't kallas varje skolform, inom vilken eleverna erhålla endast undervisning å anstalten, medan de genom målsmäns el. anstaltens försorg beredas inackordering utanför skolan; dagskola; motsatsen är internat (se d. o.); en blandad skolform är interexternat (se d. o.). J.B-t. E'xternsteine [-jtalna], en på n. ö. sluttningen av Teutoburgerwald (vid Horn, Tyskland) uppstigande grupp av 13 sandstensklip-por, av vilka 5 höja sig till 30 å 40 m. I den v. klippan är en grotta inhuggen, som 1115 invigdes till kapell; den yttre klippväggen är prydd av en reliefframställning: under Gud Faders gestalt ser man en (kraftig, men klumpig) framställning av Jesu nedtagande från korset och därunder Adam och Eva. E. W. Exterritorialite't (till lat. extra territo'rium, utom statsområdet), det förhållande att viss person, viss egendom el. visst område inom en stat helt el. delvis undandrages denna stats överhöghet och därav föranledda rättigheter. E. innebär alltså en undantagsställning och beror på mellanfolklig överenskommelse el. sedvänja. Rätt till e. ha: 1) främmande statsöverhuvud, som med uppehållslandets tillstånd vistas där, 2) diplomatiska sändebud med familj och personal, 3) i vissa exotiska länder europeiska konsuler med domsrätt, 4) folkförbundets delegerade, 5) domarna i ständiga mellanfolkliga domstolen i Haag, 6) deltagare i vissa internationella konferenser, 7) krigsskepp i främmande farvatten, 8) handelsskepp i öppna ha- — 1151 — — 1152 —