FACKFÖRENINGSRÖRELSEN fredsdelegationer främja samförståndet och samarbetet mellan parterna i kollektivavtalet. Denna strävan har benämts m o n d i s m (se d. o.). 1928 hölls i Stockholm på initiativ av A. Lindmans andra regering en arbetsfredskon -ferens (se d. o.), vilken uttalade sig för sådant samarbete. I anslutning till denna konferens utsågs Arbetsfredsdelegationen, som avlöstes av en mindre kommitté, Arbets-fredskommittén, vilken emellertid upplöstes 1931, sedan Landsorganisationens kongress beslutat återkalla sina representanter i densamma. Rättslig ställning. F. ha numera i flertalet länder en tryggad rättslig ställning. I vissa länder har en särskild lagstiftning i detta syfte genomförts, i andra regleras förhållandet enl. allmänna rättsregler och med stöd av sedvänjor. Ävenledes har i vissa länder särskild lagstiftning åstadkommits med tanke på strejker, lockouter, blockader och liknande strids-åtgärder och framför allt för att åstadkomma en rättsordning beträffande kollektivavtalet. Den sv. lagstiftningen med avseende på f.-verk-samheten har hittills inskränkts till att avse skydd åt strejkbrytare, den s. k. åkarpslagen (se d. o.), ang. förlikningsförfarande i syfte att förebygga arbetsinställelser och beträffande på kollektivavtalet grundade rättstvister. Enl. sv. rätt betraktas f. och andra liknande organisationer som s. k. ideella föreningar, vilka emellertid icke gjorts till föremål för särskild lagstiftning. I motsats till vad förhållandet är i andra länder finnes ingen skyldighet i vårt land för f. att låta inregistrera sig för att erhålla rättskapacitet. — Ang. f:s ekonomiska inflytande se A r b e t s 1 ö n. S. H. Fackföreningsrörelsen, veckotidskr., organ för Landsorganisationen i Sverige (se d. o.), utgiven från Stockholm från 1921 med Sigfrid Hansson som red. S. H. Faekla, astr., se Sol. Fackman, person som huvudsaki. sysslar med el. behärskar ett visst bestämt område inom yrkena, vetenskapen, konsten o. s. v.; man av facket. — Krigsv., inom sv. armén värnpliktig, tillhörande gruppen, »underbefäl och fackmän», vilken uttages vid inf., trängen och in-tendenlurtrupperna för specialutbildning ss. kulsprute-, signal- el. sjukvårdsmanskap el. kommissarier. F:s utbildningstid överstiger flertalet värnpliktigas med 85 dagar. E. O. B. Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, grundad 1894, utbildar lärarinnor i huslig ekonomi, i huslig ekonomi med handarbete, i huslig ekonomi med lanthushåll, i barnavård, ekonomiföreståndarinnor för större anstalter samt har dessutom en mångfald kurser i matlagning, sömnad och övriga i ett hem förekommande sysslor. Vid skolan finnes ett 30-tal fast anställda lärarinnor och ett stort antal timlärare. Utom ett par större fastigheter i Uppsala disponerar F. en lantgård Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, och ett spädbarnhem. 1920—30 ha i medeltal 700 elever årl. undervisats i praktiska och teoretiska ämnen, därav o. 300 egna elever och 400 från andra läroanstalter. 1930 hade F. utbildat 1,300 lärarinnor och över 100 ekonomiföreståndarinnor. l. N-y. Fackverk, av järn- el. trästavar sammansatt bärkonstruktion (se Bro, fig. 6, 9—11, 12, 14—15 och 30 samt sp. 1194). Tänkas stavarna friktionsfritt förenade i knutpunkterna och de yttre krafterna verkande endast i dessa senare, ansträngas stavarna blott genom dragning el. tryck i längdriktningen. Storleken av dessa i slavarna verkande spänningar kunna bestämmas ant. genom räkning el. grafiskt (se Grafisk stati k), och i förhållande till dels deras storlek, dels materialets hållfasthet dimensioneras såväl stavarna som de dem sammanhållande leden. Vid större f.-konstruktioner av järn utföras vanl. sammansättningarna medelst pånitade fotplåtar och, ehuru knutpunkterna därigenom, liksom vid de flesta andra tillfällen i praktiken, icke bli friktionsfria i egentlig mening, varigenom sidospänningar uppstå i stavarna, inverkar detta icke i stort sett på beräkningarna. Beroende på de yttre krafternas — 1207 — — 1208 —