FAKTORI nare brukades uttrycket även om furstars och staters ombud på större handelsplatser. De sistn., vanl. kallade handels- el. kommerse-f., hade i uppgift att befrämja det egna landets handelsförbindelser med ett främmande land, framför allt genom inrapportering av marknadsförhållanden. Dessa f. kunna således sägas i viss mån motsvara vår tids konsuler. Sverige använde under 1600-talet kommerse-f. särsk. i Rysslands större städer. F. brukades ' äldre tid också som benämning för vissa högre finansämbetsmän i inrikestjänst. Med f. menades även föreståndare för verkstad (s. k. faktori, se d. o.); en kvarleva härav kvarstår ännu i nuv. betydelsen driftsledare för tryckeri. Vhgn. 2) Matem. Då man genom att multiplicera ihop 2 el. flera tal, får ett nytt tal, säges vart och ett av de förra vara f. till det senare. Så äro 3 och 5 f. till 15 samt 7 och x—y till 7x—ly. Omvänt kan man söka uppdela ett givet tal (el. uttryck) i f. Detta sker bl. a. vid addition av bråk. Ett helt tal, som ej kan uppdelas i f., kallas primtal (talet 1 medräknas ej som f.). Ett tal, som är = summan av alla sina f., kallades av de gamla grekerna ett fullkomligt tal (här medräknas talet 1 som f.; t. ex. 6=l + 2+3; 28=1 + 2+4 + 7 + 14). H. D. Faktori'. 1) Större fabriks- el. verkstads-anläggning, t. ex. gevärs.-f. 2) Filial, vanl. med varunederlag, i främmande land, även koloni av olika företags filialer. Vhgn. Faktori'vikt (eng. factory weight), handels-viktsystem använt i Brittiska Ostindien, spec. Calcutta. Inom f. är 1 maund (se d. o.) å 40 seers å 16 chittaks = 33,888 kg. = 742/3 eng. Ibs handelsvikt. Enl. usance är 11 factory maunds = 10 standard-maunds (se Basar-vikt) och 3 factory maunds = 8 Bombay-maunds. N. L. R. Fakto'tum (mlat. facto'tum, eg.: gör allt!), oumbärlig hjälpreda, om någons »allt i allom», »högra hand». Faktum (lat. factum, gjort), plur. fakta; något, vars verklighet säkert fastslagits, bestämt ådagalagt sakförhållande. Adj.: faktisk. Faktu'r, konsthist., det tekniska, rent hantverksmässiga tillvägagångssättet vid ett konstverks el. ett hantverksalsters tillblivelse. Till f. räknas huvudsaki. konstnärens behandling av materialet vid verkets slutgiltiga utformning, ss. pensel- och linjeföringen inom måleri och grafik el. mejselarbetet inom skulpturen. G. V. Faktu'ra, räkning, som vid försäljning tillställes köparen och anger, vad denne har att betala samt varans art, kvantitet, beteckning, enhetspris o. s. v. samt vanl. även övriga konditioner, ss. transportsätt, betalningsvill — 1243 — kor m. m. — Konsignations-f., proforma-f., översändes till kommissionären vid konsigna-tioner för att underrätta honom om priserna men medför ingen debitering. — K o n s u 1 a t-f.. se d. o. — F a k t u r a b o k, kopiebok för avsända f. el. samlingsbok (-pärm) för inkomna. Även försäljnings- el. inköpsbok, där f. bokföras. Vhgn. Fa'kultativ [el. -ti'v] (till fra. faculté, makt m. m.), som beror av någons fria vilja, valfri; som blott under vissa förutsättningar träder i kraft. Motsats: obligatorisk. Fakulte't, avd. inom universitet, omfattande samhöriga vetenskapsgrenar; sammanfattningen av till en dylik avd. hörande lärare. F. vid sv. univ. äro sedan gammalt 4: teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska f., den senare delad i 2 sektioner, en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig. Varje f. utgör en akad. myndighet, ledamöter äro de till f. hörande professorerna. Se Universitet. — Fakultetsopponent el. förste opponent, av f. utsedd opponent vid akad. disputation (se d. o.). W.N. Matem. F. betyder produkten av de hela talen fr. o. m. 1 t. o. m. ett visst tal. Så är den 6:e f.=lX2X3X4X5X6=720 (tecknas 6!). F. återkomma bl. a. vid funktioners utveckling i Taylorserie, vilket sammanhänger med, att den n:e derivatan (se d. o.) av xn är = n! H.D. Fala, fsv. och stundom i poetisk stil (t. ex. Karlfeldt), slätt, av indoeur. stammen pol- i Polen, som även ingår i namnen F a 1 b y g-den, Falköping, Falster och Falun ävensom Falsterbo. E. H. Falaise [falä'z], stad i dep. Calvados, n. v. Frankrike, s. s. ö. om Caen; 5,589 inv. (1921). — F. var födelseort för Vilhelm Erövraren (se denne) och under hundraårskriget intill 1450 en viktig stödjepunkt för engelsmännen i n. Frankrike. J. C.; [B.] Falaises [falä'z] (fra.), abrasionsbranter (se A b r a s i o n) i kalkstenar på n. v. Frankrikes kust, särsk. i kritkalkstenar på Normandies Falaises vid Étretat, Normandie. — 1244 —