Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falsterbo - Falsterborev - Falster Nörre-Herred - Falster Sönder-Herred - Falsum - Faltin, 1. Friedrich Richard - Faltin, 2. Richard - Faltz, Raimund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALSTERBOREV
fingo förfalla el. nedrevos. Utom kyrkan
återstår numera knappt någonting av detta
gamla F., av den medeltida kungl. borgen
Falsterbohus med dess ”kärna” blott några
obetydliga rester. Kyrkan, som är uppförd av
tegel, stammar i sitt äldsta parti, skeppet, från
1300-talet, men valven äro först senare
inslagna. Dess yngsta partier äro det tresidiga koret
och tornet. Bland inventarierna märkas en
medeltida dopfunt och tre altarskåp, däribland
Kristofferskåp ur mäster Bertrams verkstad.
Kyrkan är runt omkr. till flera meters höjd
omgiven av dyner, vilka för ej så länge sedan
voro nära att alldeles begrava den. Av det
gamla idylliska fiskeläget med låga,
halmtäck-ta korsvirkeshus finns efter förhärjande
eldsvådor 1896 och 1911 ej mycket kvar. Sedan
1890 har F. utvecklat sig till en mycket besökt
badort, särsk. sedan staden 1904 fick järnväg,
och runt den gamla egentliga staden har växt
upp ett villasamhälle. Vid stranden ha stora
hotell uppförts (Hotell Falsterbohus,
Strandhotellet). J.C.; B.; M.Bjn.
F. f y r p 1 a t s, den äldsta i det nuv.
Sverige, är belägen strax s. v. om staden. Den
an-lades 1220, sedan danske konungen Valdemar
Sejr givit staden Lübeck tillstånd att på
platsen uppföra en fyrbåk och att i Skåne hugga
för fyringen behövlig ved. Konung Kristian IV
Falsterbo fyr.
förordnade 1635, att en ”gryta” skulle
uppsättas vid platsen och den gamla fyringen med
ved ersättas med stenkolseldning. Den nuv.
fyrbyggnaden uppfördes 1795. Vid fyrplatsen
är anordnad en issignalstation. E. Hg.
Falsterborev, ett av sand och grus uppbyggt
grundflak s. om Falsterbo. På F., något över
2 km. från land, ligga de för sitt rika fågellivs
skull fridlysta sandbankarna Måkläppen;
längst ut på revet F. fyrskepp, som även
tjänstgör ss. lotsuppassningsställe för lotsning
genom Öresund och till där liggande hamnar.
J. C.; E. Hg.
Falster Nörre-Herred, hd i Danmark,
omfattar n. delen av Falster; 228 kvkm.; 16,470 in v.
(1930), därav 2,145 i Stubbeköbing. W.P-n.
Falster Sönder-Herred, hd i Danmark,
omfattar s. delen av Falster; 286 kvkm.; 28,261
inv. (1930), därav 13,919 i Nyköbing. W.P-n.
Falsum (lat.), eg. falskt; förfalskning.
Falti’n. 1) Friedrich Richard F.,
tysk-finländsk musiker (1835—1918), erhöll sin
musikaliska utbildning i hemstaden Danzig, i
Dessau och Leipzig, var musiklärare i Viborg
1856—69 och från sistn. år bosatt i
Helsingfors, där han efterträdde Pacius som
musiklärare vid univ. 1870 (avsked med prof:s titel
1896), var organist i Nikolaikyrkan och
kapellmästare vid den nyinrättade Finska operan
(1873—79). Som dirigent för Sångföreningen
uppförde F. årl. (1872—84) oratorier. Han var
lärare i piano- och orgelspel vid Helsingfors
musikinst. från dess grundläggning till 1910,
komponerade kantater, körverk, preludier och
arrangemang samt utgav 1871 den av R. Lagi
planlagda, ännu gällande koralboken. O. A-n.
2) Richard Wilhelm Gottlieb F., den
föregåendes son, kirurg (f. 1867), med. d:r
1896, docent 1902, e. o. prof, i kirurgi 1917;
överläkare för den andra finska ambulansen
under rysk-japanska kriget 1904—05 samt för
finska Röda korsets ambulans under kriget
1914—17. Bland F:s talrika vetenskapliga
skrifter märkas åtskilliga ang. urinvägarnas
kirurgi samt skottskador och deras behandling.
P. M. S.
Faltz, R a i m u n d, svensk-tysk
medaljgra-vör (1658—1703), lärde först guldsmedsyrket
på faderns och styvfaderns verkstad i
Stockholm och var en kortare tid elev av
medaljgravören Karlsten. Från 1680 utbildade han
sig vidare i Köpenhamn och Augsburg och
hade redan nått rykte som guldsmed och
gra-vör, då han 1683 trädde i förbindelse med
Ch. Chéron i Paris. Bland F:s arbeten i Paris
märkes en medalj över Ludvig XIV. Efter
4 års vistelse i Frankrike återvände F. över
Holland och England till sv. tjänst ss. gravör
— 35 —
— 36 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
