Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falu södra tingslag - Falu yllefabriks a.-b. - Fama - Famagusta - Famatina, Sierra - Familia - Familiaris - Familistär - Familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJ
sig från sjön Runn i n. ö. till vattendelaren
mellan Dalälven och Kolbäckens flodområde
i s. v.; omfattar St. Tuna församling (St.
Tuna kommun, Domnarvets kommun och
Borlänge köping) samt socknarna Torsång, Gustafs
och Silvberg; 951,84 kvkm., därav 887,96 land;
31,359 inv. (1931; 35 inv. pr kvkm.); 140,86
kvkm. åker (1927; 15,9% av landarealen),
5O3,oo kvkm. skogsmark. Terrängen är kring
Dalälven ganska jämn med vidsträckta
slätter, särsk. i St. Tunas församling och Gustafs
s:n, men höjer sig mot s. v. och blir mera
kuperad samt når nära 500 m. ö. h. (se karta vid
art. Dalar ne). Berggrunden består av
urberg: gnejs, granit och leptit. De lösa
jordlagren utgöras kring Dalälven (St.
Tuna-slät-ten) av lättodlade ler-, sand- och grusjordar,
på höjderna i s. v. av morän. St.
Tuna-slät-tens jordbruks- och industribygd är Dalarnes
tätast befolkade område med en folktäthet av
50—60 pr kvkm. Huvudnäringar äro jordbruk
och industri (Borlänge, Domnarvet,
Kvarnsveden); något bergsbruk (Idkerberget). Under
medeltiden bröts silver i Silvbergs s:n. F.
utgör s. v. delen av Falu domsaga. St. Tuna
församling, Gustafs och Silvbergs socknar
tillhöra St. Tuna kontrakt, Torsångs s:n Falu
kontrakt, Västerås stift. J. C.
Falu yllefabriks a.-b. grundades 1916 för
övertagande av den under firmanamnet Falu
yllefabrik, A. L. Tidstrand, sedan 1896 drivna
fabriksrörelsen i Sågmyra, Bjursås s:n,
Kopparbergs län. Omslutning S1/i2 1929 4,8 mill.
kr., därav aktiekapital 3 mill. Arbetareantal
c:a400. Ärl. tillverkningsvärde o. 3 mill. kr. Lth.
Farna (lat.), rykte; ryktets gudinna.
Famagu’sta, hamnstad på ö. kusten av
Cypern; 1,890 inv. (1921; jämte förstaden Varoska
6,980), fordom, särsk. under medeltidens
senare del, det ö. Medelhavsområdets förnämsta
handelsstad samt huvudstad för den över
Cypern regerande konungafamiljen Lusignan.
Den gamla staden ligger numera — ss. den hel.
Birgitta i två av sina sista revelationer
förutsagt — nästan fullst. i ruiner; av dess o. 12
medeltida (katolska och ortodoxa) kyrkor,
som övervägande visa fransk gotik, användes
ingen till sitt ursprungliga ändamål; endast
den forna ståtliga katedralen är i bruk, men
förvandlad till en muhammedansk moské.
Stadsmurarna vid hamnen äro väl bibehållna.
— Bild se pl. vid art Cypern. H.Bm.;E.W.
Famati’na, Sierra, bergskedja i n. v.
Argentina, når i Nevado de F. 6,020 m. ö. h.,
uppbyggd av granit, paleozoiska skiffrar och
sandstenar; guld-, silver- och koppargruvor. [J. C.]
FamiTia (lat.), den romerska familjen, till
vilken hörde husfadern (pater fami’lias),
mo
dern (mater fami’lias), barnen, sonbarnen och
tjänarna (fa’muli, servi). Jfr Patria
potes-t a s. W.N.
Familia’ris (lat.; plur. -res), anhörig, även
om slavar el. tjänare. ”Epistulæ ad familiares”,
titel på en brevsamling av Cicero. W.N.
Familistä’r. Med denna term betecknas den
sociala organisation, som den franske
järnfabrikanten J. B. A. Godin 1859 införde i Guise.
Godin var starkt påverkad av Fouriers (se
denne) idéer, och hans system byggde på
samverkan mellan kapital och arbete, arbetarnas
andel i vinsten samt inrättande av kooperativa
konsumtionsföreningar. Aug. Strindberg har
i ”Utopier i verkligheten” givit en novellistisk
skildring av detta intressanta
samhällsexperi-ment. G. A.
Familj (lat. fami’lia, se d. o.). 1) F. betecknar
en varaktig gemenskap av man, hustru och
barn. Äldre förf, sågo i regel i f. den
ursprungliga samhällsform, ur vilken andra
sociala organisationer utvecklat sig. Mot denna
traditionella åskådning vände sig J. J.
Bach-ofen i sitt arbete ”Das Mutterrecht” (1861).
Med stöd av antika källor och etnografiska
fakta ville han antaga ett ursprungligt
tillstånd av obegränsad erotisk frihet
(promiskuitet). F. fattades som en relativt sen
företeelse i samhällets utvecklingshistoria.
Liknande synpunkter förfäktades på 1870-talet av
L. H. Morgan. Denne forskare antog 5
huvudstadier: ren promiskuitet, ”gruppäktenskap”
el. reglerad kvinnogemenskap, modersrättslig
f. (matriarkat), fadersrättslig f. (patriarkat)
med månggifte och slutl. engifte. Gentemot
dessa läror sökte bl. a. Westermarck och
Wundt visa, att promiskuitetsteorien saknade
stöd i fakta och att alla kända förhållanden
talade för äktenskapets och f:s
ursprunglighet. — I modern sociologi har man mer och
mer uppgivit försöken att påvisa en enhetlig
utvecklingsprocess och i stället sökt fastställa
de olika typerna av f. i samband med olika
kulturformer. Hos de primitivaste nu levande
folken möta vi i regel en f. grundad på engifte
(monogami). Bland stammar med jägarkultur
har mannen oftast makten i f.; hos folk med
primitivt jordbruk intar däremot kvinnan ofta
dominerande ställning. Herdefolken, vilkas
arbete fordrar en hög grad av organiserad
samverkan, leva ej sällan i ”storfamiljer”, i vilka
de gifta sönerna och deras hustrur
fortfarande stå under faderns myndighet. — På högre
kulturstadier möta vi även åtskilliga typer av
f. Sällsyntast är polyandri el. äktenskap
mellan flera män och en kvinna. Det förekommer
särsk. på Ceylon, bland dravidafolken och hos
tibetanska stammar. Polygyni el. äktenskap
— 45 —
— 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
