Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Familj - Familjeavdrag - Familjebeskattning - Familjebibel - Familjebolag - Familjenamn - Familjeråd - Familjerätt - Familjeunderstöd - Familjär - Famille rose, famille verte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJEAVDRAG
mellan en man och flera kvinnor har gamla
anor i österlandet, medan engifte (monogami)
varit rådande hos grekiska, italiska och
germanska stammar. Husfaderns suveräna makt
(pa’tria pote’stas) är ett utmärkande drag hos
f. på äldre kulturstadier; den framträder hos
kineser och araber och ligger till grund för den
gammalromerska familjerätten. G. A.
2) Inom växt- och djursystematiken
betecknar f. en sammanfattning av sådana släkten,
som i alla väsentliga karaktärer med hänsyn
till sin morfologiska och anatomiska byggnad
överensstämma med varandra och vilka man
på denna grund tillskrivit en närmare
släktskap sinsemellan. En f. indelas i underfam.
och grupper (tribus); flera f. bilda tillsammans
en serie, klass o. s. v. Jfr Art och System.
O. Gz.
Familjeavdrag kallas vissa av de ortsavdrag,
som göras från en skattskyldigs taxerade
inkomst för att nå fram till det beskattningsbara
beloppet, å vilket skatten uträknas. En
skattskyldig äger rätt till dels grundavdrag för sig
själv och dels f. för hustru (ev. för
husföreståndarinna i visst fall) och varje barn under
16 år, som vistas i hemmet och ej haft egen
inkomst uppgående till minst 450 kr. F. är
olika stort för olika dyrortsgrupper (se D y
r-ortsgruppering) och uppgår f. n. i
fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt till 320
kr. i dyrortsgrupperna I och II, 360 kr. i
grupperna III och IV samt 400 kr. i grupp V. A.Vr.
Familjebeskattning innebär, att familjen
räknas som skatteenhet, så att skatt utgår efter
den samlade inkomsten för man och hustru.
I vårt land infördes f. 1919 genom de då
vidtagna ändringarna i skatteförordningarna.
Enl. gällande lag skall fadern beskattas för
barns förmögenhet, men ej inkomst. Barnets
inkomst beskattas, när den överstiger 600 kr.,
men medför då särsk. taxering och medräknas
ej i familjens samlade inkomst. Om
skattesystemet är byggt på principen förmåga, kan f. anses
som en logisk konsekvens. Från olika håll
framföras emellertid ständigt betänkligheter
mot att en familj, där flera medl. ha inkomst,
hårdare drabbas än motsvarande
ensamstående inkomsttagare, vilket vid progressiv
beskattning blir fallet. T.E-r.
Familjebibel, eg. en förkortad bibeledition
med utdrag ur bibeln (stundom med
förklaringar) för familjekretsen el. undervisningen,
där svårtillgängligt och ur religiös synpunkt
mera oviktigt material uteslutits. I Sverige
mest bekant är en av F. Fehr (se denne) efter
mönster av en tysk-schweizisk ed. utg. f. (N. T.
1887, G. T. 1889), som på sina håll väckte
stark opposition, därför att en sovring skett
av bibelstoffet och folket alltså icke erhöll en
”hel” bibel. Namnet f. har sedermera kommit
ur bruk (användes ibland om t. ex. ill. men
oavkortad bibeled.), ehuru urval av bibeln,
särsk. för skolbruk, alltjämt utgivas, t. ex.
”Lilla bibeln. 1; G. T:s skrifter i urval”, utg.
av M. Lundborg (1926). S. N.
Familjebolag är en populär beteckning för
ett a.-b. (ev. annan bolagsform), där
delägarna äro medl. av samma familj. F. torde
vanligast stiftas för att möjliggöra ett företags
delning på flera ägare, t. ex. vid arvskifte, utan
rubbning av företagets drift. Samtliga aktier
tecknas då av bodelägarna, och oftast göres
i bolagsordningen förbehåll, att, där aktie
övergår till annan än aktieägare, dessa skola
vara berättigade att lösa aktien. N. G-t.
Familjenamn, se Personnamn.
Familjeråd, en krets vuxna, oftast manliga
familjemedl. med uppgift att rådslå i
familje-angelägenheter och öva en viss tillsyn över
de andra medl. F. funnos i romersk rätt och
kvarstå ännu i de av denna beroende nyare
rättssystemen. Särsk. i Frankrike spela de
alltjämt en viss roll i äktenskaps- och
förmyn-darfrågor. De finnas även i Tyskland och
Schweiz. Några täml. obestämda antydningar
till f. förekommo förr även i Sverige, t. ex.
de ”närmaste fränder”, som till 1845
ensamma kontrollerade förmyndares handhavande
av sitt förmynderskap. E. K.
Familjerätt, en avd. av civilrätten, de
rättsnormer, som reglera familjelivet, d. v. s.
regler om äktenskap och dess
rättsverkningar, om föräldrar och b a rn. Sedan
gammalt räknas av historiska skäl till f. även f ö
r-mynderskaps- och arvsrätten (se d.
o.) E. K.
Familjeunderstöd, under värnpliktigs
freds-tjänstgöring till hans hustru och barn (även
utom äktenskapet födda) utgående bidrag, då
sådant är för deras uppehälle nödvändigt. F.
lämnas med varierande belopp (för arbetsför
hustru och 1 barn f. n. kr. 1:35 om dagen),
och den värnpliktige bidrar med Vs av honom
tillkommande penningbidrag. Ansökan om
understöd ingives av den värnpliktige genom
truppförbandschefen el. av hans hustru el. av
barnavårdsman till Länsstyrelsen, och beloppet
utbetales till hustrun el. barnavårdaren. K. f.
19/e 1931. Bj.
Familjä’r (till familj), förtrolig, ogenerad;
närgången.
Famille rose, famille verte [fami’j råz, resp,
värt] (fra.), röda familjen, resp, gröna
familjen, beteckningar för ett par arter kinesiskt
porslin, den ena kännetecknad av att rosa el.
karminröda emaljfärger förhärska, den andra
— 47 -
— 48 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
