Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fanatiker - Fanborg, fangård - Fancy - Fandango - Fanega - Faner - Fanerogamer - Fanerokristallinisk - Fanfani, Pietro - Fanfar - Fanfaronad - Fanförare - Fang - Fanga - Fangen, Roland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANGEN
re. — Adj.: Fanatisk. — F a n a t i’s m,
egenskap, som kännetecknar en fanatiker.
Fanborg, även f a n g å r d, samling av i
en krets upppställda el. burna fanor, vanl.
med inbegrepp av fanbärarna.
Fancy [fä’nsi] (eng., fantasi), under
1500-och 1600-talen den engelska beteckningen för
ett musikstycke (t. ex. pianostycke hos de
engelska virginalisterna, se d. o.), som till form
och stil närmast liknar ricercarens (se d. o.)
men som dock i åtskilliga detaljer avviker
från denna, bl. a. genom inskott av
toccata-mässiga el. av homofona partier (se T o c c
a-t a och Homofoni); även om
fantasistycken för piano, som efterlikna madrigalens
el. den engelska canzonettens stil (se M a d r
i-g a 1). E.A.
Fanda’ngo, spansk (andalusisk)
national-dans i 6/a (3/<) och 8/s takt av utpräglad rytm
(se notexemplen), lansas med kastanjetter i
Fandango, nyare (överst) och äldre rytmer.
repriser med måttligt tempo, avbrutna av en
sångsats (coplas), varefter dansen vidtager i
livligare takt. F. är en avart av seguidilla (se
d. o.). Till f. räknas de kända danserna
mala-guena, rodena, soleares och peteneras. F.
finnes inlagd i baletten ”Don Juan” av Gluck och,
mest bekant, i 3:e akten av Mozarts ”Figaros
bröllop”. V. F-i.
Fane’ga, spanskt och sydamerikanskt
rymdmått för torra varor, särsk. säd, och med
skiftande storlek. F. indelas i 12 almudos el.
cele-mines och är i Spanien vanl. = 53—55 1.; kan
dock variera mellan 20 och 75 1. — 1 f. i Chile
= 90,75 1., i Argentina = 137,2 1. N. L. R.
Fane’r, tunn skiva av finare träslag, som
brukas till ytbeläggning, fanering, på möbler
o. a. snickeriarbeten av enklare trä.
Ändamålet härmed kan dels vara att giva det av billigt
trä förfärdigade arbetet utseende av att helt
igenom vara av dyrbart träslag, dels kan man
ofta bättre utnyttja ett ädelt träslags teckning
el. struktur för viss estetisk effekt, och slutl.
kunna flera olika träslag kombineras på
samma yta till s. k. inlagda el. intarsiaarbeten. F.,
som fastsättes på underlaget med lim, utföres
i mycket tunna skivor, ända ned till 0,2 mm:s
tjocklek, och tillverkas numera i
specialma
skiner. — Ett f. av helt annan art är kryss-f.
(se d. o.) el. plywood. v.S.
Faneroga’mer (Phaneroga’mæ),
blomväxter (Anthophy’ta), fröväxter
(Spermato-phy’ta), sifonogamer (”pollenslangväxter”,
Embryophy’ta siphonoga’ma), den ena av de
båda huvudavd., vari växtriket sedan gammalt
indelas, omfattande klasserna 1—23 i Linnés
sexualsystem och, till motsats mot
kryptogamerna (se d. o.), utgörande växter, som äga
blommor med ståndar- och fruktblad, vilka
alstra frön, innehållande en grodd. Gränsen
mellan f. och högre kryptogamer är emellertid
obestämd, emedan stundom även hos de senare
förekomma blommor, ävensom blad, vilka
motsvara ståndare och fruktblad. F., vilkas antal
överstiger 100,000, indelas i gymnospermer och
angiospermer, de sistn. i monokotyledoner och
dikotyledoner. O. Gz.
Fanerokristalli’nisk (till grek. fanero’s,
tydlig) kallas en kristallinisk bergart, vars
beståndsdelar tydligt kunna urskiljas med blotta
ögat.
Fanfa’ni, P i e t r o, italiensk filolog,
bibliotekarie (1815—79). F. har inlagt förtjänst om
italienska språkets rykt genom sina
lexikaliska arbeten, ss. ”Vocabolario della lingua
itali-ana” (1855), ”Vocabolario delFuso toscano” (2
bd, 1863) och framförallt genom ”Vocabolario
italiano della lingua parlata” (1875, i förening
med G. Rigutini). Med dessa verk ville F.
främja italienskans enhetlighet på toskansk grund i
likhet med Manzoni o. a. F. förde en skarp
polemik mot Crusca-akad:s ”Vocabolario” (se
Akademi, sp. 397) och mot förfäktarna av
Dino Compagni-krönikans äkthet. F:s ed. av
medeltida texter följa gammal slentrian. Som
litteratör gjorde sig F. ett namn genom att
redigera litterära tidskr. och författa ”Novelle”
1879) och romanen ”Cecco d’Ascoli” (1870). J.V.
Fanfa’r (fra. fanfare), kort, smattrande
(oftast av treklangstoner bestående) signal, vanl.
på trumpet el. horn, i sht vid strid, jakt el.
högtidliga tillfällen.
Fanfarona’d (ytterst spa. fanfarronada, till
fanfarron, storskrytare), skrytsamt och
skrävlande beteende el. yttrande.
Fanförare, se Fanvakt.
Fang, negerfolk, se Fan.
Fanga, portugisiskt rymdmått för torra
varor, särsk. säd, och med varierande storlek
= 4 alqueires. 1 f. i Lissabon = 55,364 och i
Oporto = 69,86 1. N. L. R.
Fangen, Roland August, norsk förf. (f.
1895), har framträtt som en av de mest
begåvade och löftesrika inom den unga norska
författaregenerationen. F. har skrivit skåde-
— 53 —
— 54 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
