Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fant, släkt - Fant, 1. Erik Michael - Fant, 2. Fredrik - Fant, 3. Gunnar - Fant, 4. Erik - Fan-tan - Fantasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FANTASI
prästerskap vid riksdagarna 1778—1800, känd
som andlig vältalare och förf, av teologiska
läroböcker och predikningar. Brorsons son till
den sistn. var Johan Erik F. (1815—69),
slutl. kyrkoherde och prost i Sala, jämte A. T.
Låstbom förf, till ”Upsala ärkestifts
herdaminne” (3 bd, 1842—45). Till en yngre gren av
släkten hörde F. 2). C.
1) Erik Michael F., historiker (1754—
1817), fil. mag. i Uppsala 1776, prof, i historia
där 1781—1816, kyrkoherde i Alunda och
Morkulla 1788, prästvigd och prost 1789, teol. d:r
1800, led. av psalmbokskommittéerna 1793 och
1811. För
eftervärlden har F. intresse
framför allt som
samlare och utg. av
källor till sv.
historien. Redan tidigt
umgicks han jämte C. G.
Nordin med planer
på utgivningen av ett
svenskt ”corpus
hi-storicorum et
diplo-matum”, varpå
tanken länge varit
aktuell. F :s arbete
re
sulterade långt om länge i ”Scriptores rerum
suecicarum medii ævi”, 1 (utg. 1818; verket
fortsatt av E. G. Geijer och J. H. Schröder
samt G. Annerstedt). F. har dessutom utg. bl.
a. ”Handlingar till upplysning af svenska
historien” (4 bd, 1789—1802) samt ”Register öfver
tryckta handlingar i svenska historien” (4 avd.,
1816—17). F:s källeditioner motsvara ej
nutidens fordringar och torde knappast ha stått
på höjden av sin egen tids. Som historiker
var F. i flera avseenden en lärjunge till Sven
Lagerbring, till vars ”Swea rikes historia” han
1794 utgav en forts, (omfattande tiden 1457—
97). Såväl i detta verk som i ”Utkast till
föreläsningar öfver allmänna historien” (8 st.,
1786—1800) och i ”Utkast till föreläsningar
öfver svenska historien” (5 st., 1803—04)
framträder F. ej som någon större historieskrivare.
Framställningen är ofta annalistisk,
orsakssammanhanget klargöres ej, karakterisering av
tider och personligheter saknas. Dessa brister
stodo ingalunda klara för hans egen tid, som
värderade honom högt, vartill bidrog hans
utomordentliga minne, imponerande
beläsenhet samt en sannolikt framstående muntlig
framställningsförmåga. Under hans presidium
ventilerades i Uppsala ej mindre än 328
avhandlingar. E. Blp.
2) Carl Fredrik Michael, fångvårdsman
och pedagog (1852—1921), lärare och
bevak-ningsbefälhavare i fångvården 1874—82. Re-
dan 1882 blev F. direktör för den svårskötta
uppfostringsanstalten för brottsliga och
vanartiga gossar å Hall, där han på gr. av sina för
ungdomsvård lämpade personliga egenskaper
kom att utföra ett bestående livsverk. F.
anlitades också som sakkunnig vid utarbetande
av lagförslag ang. barnavård och
tvångsupp-fostran 1902. E. S-n.
3) Gunnar Michael Fredriksson F., den
föregåendes son, ämbetsman (f. 12/s 1879),
rådman 1906,
borgmästare i Nyköping 1917,
sekreterare i
Södermanlands läns
landsting 1913, en av de
ledande i Sv.
stadsförbundet och
föredragande i dess
finansråd sedan 1920,
borgmästare i
Stockholm 1931. F. har
utg. flera skrifter i
kommunala ämnen
och kallades 1920
till medl. av kommunalförfattningssakkunniga
ss. särsk. lämpad att deltaga i utarbetandet av
förslag till den nya lagen om landsting, vilket
ligger till grund för lagen om landsting av
20/6 1924. J.E.N.
4) Erik Johan F., den föregåendes
syss-ling, arkitekt (f. 10/s 1889), har lett
restaureringen av ett flertal kyrkor, bl. a. Gamla
Uppsala och Solna, samt herrgårdar. Bland
nybyggnader, till vilka F. utfört ritningar,
märkes krematoriet på Stockholms s.
begravningsplats. G. W. W.
Fan-tan, kinesiskt hasardspel, utfört med
slantar, bedrives i stor skala i spelhålor i
städerna på Kinas sydkust, särsk. i Macao och
Kanton. B. K.
Fantasi’ (ytterst grek. fantasi’a, anblick,
föreställning, drömbild m. m., till fanta’zein,
göra synbar), inbillning, inbillningskraft el.
produkt av inbillningskraften. — F. fattas i
regel som förmågan att i föreställningen
reproducera samt till nya bilder komponera erinrade
förnimmelser el. att fritt, d. v. s. utan direkt
anslutning till minnen men med hjälp av
likhetsassociationer skapa nya föreställningar
Icke sällan sättes f. som motsats mot
reflexionen. En skillnad dem emellan kan man finna i
den förras subjektivitet, den senares
objektivitet. Ledd av sin f. minns, uppfattar, hoppas,
fruktar och tycker människan oberoende av
sanningskravet. En annan skillnad är den, att
f. gärna antar en mera eidetisk, d. v. s.
förnimmelsemässig karaktär än reflexionen.
Gentemot en i äldre psykologi förefintlig tendens
— 57 —
— 58 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
