- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 9. Falkenberg - Francolinus /
113-114

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fasta (avhållsamhet) - Fasta (juridik) - Fasta affärer - Fastage - Fasta kroppar - Fasta mellanfolkliga domstolen - Fastan - Fast anställd - Fastbom, Ernst - Fastebrev (juridik) - Fastebrev (katolska kyrkan) - Fast egendom - Fasterna - Fasti - Fastighet - Fastighetsbevillning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FASTIGHETSBEVILLNING

"förtjänster”, men betonade nyttan av frivillig
f. Bruket att iaktta en viss avhållsamhet före
nattvardsgång har på sina håll behållits intill
nutiden i luterska kyrkor. Namnet f. för
quadragesimaltiden och böndagarnas
benämning ”faste-, bot- och böndagar” ha
traditionellt bevarats. Y.B.

Fasta, jur., eg. bekräftelse; stadfästelse å
skedd föryttring av fastighet. Enl. medeltida
sv. rätt skulle föryttring av jord (likaså vissa
andra jur. handlingar) för att bliva ”fast och
stadig” stadfästas av 12 gode män, kallade
fastar, ledda av en ordf., styresfasten. Med
tiden övertog häradshövdingen dennes roll, och
stadfästelsen skedde å tinget, som genom ett
särsk. utfärdat brev, fastebrev (se d. o.),
meddelade sin bekräftelse, f. Förfarandet med f.,
som i nyare tid även blev bruk i städerna,
fortlevde ända till 1876. E.K.

Fasta affärer, vid börshandel
förekommande terminsaffärer (se d. o.), som i motsats till
t. ex. premie- och prolongationsaffärer (se d. o.)
obetingat måste fullgöras på bestämd dag el.
inom bestämd tidrymd efter anfordran. Vhgn.

Fastage [-a’f] (eg. ty. ombildning av fra
fustage), ett slags större laggkärl (för vin,
vatten, olja o. s. v.), fat.

Fasta kroppar, fys., se
Aggregations-tillstånd.

Fasta mellanfolkliga domstolen, se M e
1-lanfolkliga domstolen.

Fastan, se Fasta, Fastlagen och
K y r k o å r.

Fast anställd kallas i motsats till
värnpliktig den personal, som genom fullmakt,
förordnande el. kontrakt för viss tid innehar
beställning på försvarsväsendets stater, antagits
till (reserv-) officersaspirant el. ss. officer,
underofficer el. furir inträtt i reserven. E.O.B.

Fastbom, Ernst Fredrik, skådespelare och
dramatisk förf. (f. Vi 1871), var 1892—1904,
1906—1910 och 1926—27 anställd vid
Folkteatern och 1910—26 vid Södra teatern, där
han också verkat som regissör, särsk. för sina
egna ytterst populära folkkomedier, de flesta
i Roslagsmiljö, bl. a. ”Jag gifta mig — aldrig!”
”Halta Lena och vindögda Per” och ”Lots i
bränningar”. F. har utom i dessa med
verklighetssinne, fantasi och godmodig humor
skänkt liv åt en rad figurer ur den folkliga
repertoaren. G.K-g.

Fastebrev, jur., (förr) av häradshövdingen å
häradsrättens el. borgmästaren å rådhusrättens
vägnar utfärdad skriftlig handling med intyg
om meddelad fasta (se d. o.) å skett
jordförvärv. F. äro kända sedan slutet av medeltiden
och kommo först 1876 ur bruk. De
motsvara

de närmast nutidens lagfartsbevis (se
Lagfart). E.K.

Fastebrev kallas inom katolska kyrkan
årliga skrivelser från överheten i ett stift till
dess präster och församlingsbor. De uppläsas
i regel från predikstolen fastlagssöndagen och
innehålla bestämmelser ang. fastedagar,
dispenser från fasta o. d. Oftast äro de
förbundna med ett herdabrev av mera allmänt
religiöst innehåll (fasteherdabrev). B.D.A.

Fast egendom kallas i sv. rättsspråk den del
av en persons tillgångar, som består av honom
tillhörig jord (hans fastigheter) med vad som
lagligen räknas ”höra till jorden”, ävensom
vissa andra förmögenhetsobjekt, vilka ”anses
som f. e.” En lag 2% 1895 bestämmer
närmare dessa begrepps omfattning. Sålunda
”höra till jorden” därå befintliga byggnader och
växtlighet m. m., förutsatt att ej annan än
jordägaren äger dessa föremål; och ss. f. e.
”anses” bl. a. rätten till ofri tomt (se d. o.)
i stad samt frälseränta (se d. o.). För f. e.
gälla i flerfaldiga avseenden särskilda
rättsregler, så i fråga om dess överlåtande,
förpantande, utmätande, behandling i konkurs m. m.

C.G.Bj.

Fasterna, s:n i Sjuhundra hd, Stockholms
län, n. v. om Rimbo; 114,92 kvkm., därav 100,2«
land; 1,357 inv. (1931; 14 inv. pr kvkm.); 18,99
kvkm. åker (1927; 18,9% av landarealen), 61,98
kvkm. skogsmark. Egendom: Rånäs. —
Pastorat i Sjuhundra kontrakt, Ärkestiftet. J.C.

Fasti (lat.), i antikens Rom förteckningen över
årets dagar, den romerska kalendern, som bl. a.
innehöll uppgift på för gudstjänst anvisade
och förbjudna dagar (dies f. och nefa’sti, jfr
D i e s) o. s. v. F. consula’res, förteckning på
konsuler o. a. höga ämbetsmän; till vår tid
bevarad är den s. k. F. Capitoli’ni, så benämnd
efter dess nuv. plats på Capitolium. — Även
namn på dikt av Ovidius (se denne). W.N.

Fastighet, område av jordytan (med
tillhörande utrymme över och under densamma),
som i rättslig mening bildar en enhet, d. v. s.
upptages ss. sådan i de offentliga längderna
samt är föremål för särskild äganderätt, kan
särsk. för sig intecknas, taxeras o. s. v.
Huru-ledes dessa områden bestämmas, betecknas,
upptagas i längderna, delas och sammanläggas,
se Fastighetsbildning,
Fastighetsregister, Jorddelning m. fl. Vad som
— utom jordens egna beståndsdelar —
lagligen räknas ”höra till jorden”, se Fastege
n-d o m. I skattelagstiftningen förstås med f.
icke blott allt, som enl. lag hänföres till fast
egendom, utan även byggnad, som ej är dit
hänförlig (utan ligger på annans mark). C.G.Bj.

Fastighetsbeviilning kallades den skatt till

— 113 —

— 114 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 2 21:26:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free