Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastighetsbevillning - Fastighetsbildning - Fastighetsbok - Fastighetshypotek - Fastighetsköp - Fastighetsregister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTIGHETSBILDNING
staten, som enl. riksdagens åtagande i
bevill-ningsförordningarna, senaste av år 1910,
utgick av fast egendom med vissa undantag.
Numera, sedan bevillningsförordningen
avskaffats 1928, utgår ej särsk. skatt till staten å
fastigheter. Den på f. byggda kommunala
beskattningen har ersatts med fastighetsskatt (se
d. o). A.Vr.
Fastighetsbildning, sättet för bestämmande
av de särsk. fastigheterna i en stad ss.
rättsliga enheter. F. regleras numera genom en
lag 12/s 1917. Man skiljer mellan det
planlagda området i en stad och det icke
planlagda. Omfattningen av det planlagda
området bestämmes enl. gammal hävd el. av K. m:t
på stadsfullmäktiges hemställan. För
bebyggande avsedda delar av det planlagda
området indelas i tomter (se d. o.), vilka ant.
sedan gammalt kunna förefinnas el. till storlek
och läge bestämmas i förvaltningsväg.
Gammal tomt är städse ur rättslig synpunkt en
särsk. fastighet, en genom tomtindelning
nyskapad tomt däremot först då den införts i
stadens tomtbok. Andra fastigheter i stad än
tomter benämnas stadsägor (se d. o.), och
deras gränser bestämmas i samband med
upprättande av registerkarta. Utöver tomter och
stadsägor förekomma inom staden de
jordområden, som utgöras av vägar, gator, torg o. a.
allmänna platser el. eljest undantagits för
delägarnas gemensamma behov. För varje stad
finnes ett fastighetsregister (se d. o.) På
framställning av kommunalstyrelse äger K.
m:t bestämma, att reglerna om f. skola
till-lämpas även för köping el. municipalsamhälle.
E.K.
Fastighetsbok, av offentlig myndighet, ofta
domstol i orten, förd bok (liggare) över
fastigheter inom visst område (t. ex. domsaga,
stad) för inskrivning av privaträttsliga
rättigheter till el. i dessa fastigheter (s. k.
sakrätter: äganderätt, panträtt, servitut m. m.).
Syftet med f. är att bringa inträdda rättsändringar
ang. fastigheten till allmänhetens kännedom
och i framtiden bevara minnet därav samt giva
utomstående möjlighet att skaffa sig fullst.
kännedom om fastighetens rättsliga tillstånd,
d. v. s. alla sakrätter, som ha fastigheten till
föremål. På gr. av fastigheternas
utomordentliga betydelse för det ekonomiska livet, för
enskilda och det allmänna, har i modern rätt
uppstått en strävan att bereda en rättsligt
garanterad tillit till f:s riktighet. I Tyskland
till-lägges en inskrivning i f. offentlig
trovärdighet, s. k. publica fides, i Danmark övertager
staten risken för felaktiga inskrivningar. —
Redan under medeltiden fördes i en del
nordtyska städer (även i Stockholm) jordeböcker,
som i mycket erinra om f. Den moderna f.
har därifrån utbildats, särsk. i Tyskland
(”Grundbuchordnung”, 1897), men även
Danmark (”Lov om tinglysning”, 1926) och
England (”Land registration act”, 1925) äga goda f.
Våra nuv. s. k. f. i Sverige äro officiellt endast
register till lagfarts- och
inteckningsprotokol-len men användas i praktiken ss. f., ehuru av
ofullkomlig beskaffenhet. Förslag föreligger nu
(1931) om införande av moderna f. Den
faktiska grundvalen för de nya f. bli de av
överlantmätarna uppgjorda jordregistren å landet
och fastighetsregister (se d. o.) i stad, de förra
återgående på den gamla, för skatteändamål
en gång upplagda jordeboken och senare
lantmäteriförrättningar. — Litt.: E. Gyldén,
”öfversikt öfver det tyska
grundboksvä-sendet” (1905); Lagberedningens ”Förslag till
jordabalk”, 2 (1908); K. Schlyter m. fl.,
”Förslag till lag om handläggning av
inskrivnings-ärenden m. m.” (i ”Statens offentliga
utredningar”, 1930:29). E.K.
Fastighetshypotek, se Inteckning (i fast
egendom).
Fastighetsköp är i sv. lag föremål för
särskilda regler, som påbjuda bestämda
formaliteter (skriftlig handling, två vittnen) för dess
giltighet, förbjuda s. k. resolutiva villkor (se
d. o.) vid detsamma, inskränka utlänningars,
bolags och föreningars behörighet att köpa
jord, omgärda förmyndares försäljning av
myndlingens jord med vissa försiktighetsmått
samt ålägga köpare skyldighet att söka
lagfart (se d. o.) och därvid betala stadgad
stämpelskatt. Se vidare Köp. C.G.Bj
Fastighetsregister, förteckning över fast
egendom (fastigheter), motsvarar vad som i
utlandet oftast benämnes kataster (även
matrikel, jordmatrikel m. m.). Sådan
förteckning blev i äldre tider nödvändig närmast för
jordbeskattningen, senare av största betydelse
även för betryggande av äganderätten och
in-teckningssäkerheten samt för andra frågor,
som röra fast egendom. Våra f. äro två,
jordregister för landsbygden samt f. för städer
och stadsliknande samhällen. Om inrättande
av jordregister utfärdades 13/e 1908 en
k. f., som sedermera i åtskilliga delar ändrats
och kompletterats. Syftet var närmast att få
ett bättre underlag för domstolarnas
inskriv-ningsväsende (lagfart och inteckning) och de
därvid förda fastighetsböckerna samt
möjliggöra en ändamålsenlig omläggning därav. Då
fastighetsböckerna upplagts efter jordeboken
(se d. o.) och denna väl vid sin tillkomst i
huvudsak redovisat jordens dåv. fördelning i
brukningsdelar, vilka därigenom blevo s. k.
kamerala enheter, men däremot ej upptagit
— 115 —
— 116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
