- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 9. Falkenberg - Francolinus /
117-118

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastighetsregister - Fastighetsskatt - Fastighetstaxering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FASTIGHETSTAXERING

dessa enheters fortgående uppdelning i
mindre fastigheter, ansågs jordeboken ej
användbar som grundval för tidsenliga
fastighets-böcker, för vilka behövdes en förteckning över
samtliga befintliga, behörigen tillkomna
fastigheter, var och en med särsk. beteckning.
Jordregister föres på länets lantmäterikontor
av överlantmätaren och är ordnat sockenvis.
Det upptar i bokstavsordning hemman och
övriga jordeboksenheter å särsk. upplägg.
Varje genom behörig lantmäteriförrättning
tillkommen fastighet erhåller vid införandet en
jordregisterbeteckning, utgörande enhetens i
överskriften antecknade namn och n:r samt
därtill en exponent (t. ex. Äby l20). I
uppläggets första rum antecknas hela enheten med
exponenten 1, alltså Äby l1. Har denna
delats i två fastigheter, införas dessa i de båda
följande rummen med exponenterna 2 och 3,
alltså Äby l2 och Äby l3. Har sedan Äby l2
ytterligare delats, införas de sålunda
tillkomna nya fastigheterna i närmast lediga rum,
var och en med sin exponent, således Äby l4,
Äby l5 o. s. v., varvid hänvisningar ange
sammanhanget. För varje registerfastighet införes
i särsk. kolumner mantal, särsk. namn,
ägovidd, lantmäteriförrättningar, av vilka
fastigheten berörts, m. m. Till jordregistret hör icke
någon särsk. karta, utan underlaget utgöres
av lantmäterikontorets kartor och handlingar
till verkställda lantmäteriförrättningar. Efter
införing i jordregistret lämnar
överlantmätaren meddelande därom till domhavande och
häradsskrivare, varigenom
jordregisterbeteckningarna komma till användning i
lagfarts-och inteckningshandlingar, mantalslängder m.
m. När fastställd tomtindelning (se d. o.)
finnes inom område, för vilket jordregister föres,
upptagas tomterna i en särsk. tomtbok.
Uppläggandet av jordregister, som varit av största
betydelse för ordning och reda i
fastighets-väsendet, blir för landets alla socknar
avslutat under år 1931. Tillsynsmyndighet är
Lant-mäteristyrelsen.

F. i stad, för vilket grunderna äro givna i
7 kap. av lagen om fastighetsbildning i stad
12/s 1917 och närmare bestämmelser i en k. f.
av samma dag, tillkom av samma anledning
som jordregistret men utformades annorlunda
med hänsyn till i städerna rådande
förhållanden. F. för en stad utgöres av tomtbok för
tomterna och stadsägobok för övriga
fastigheter, som kallas stadsägor, samt tre
bi-hang. Bih. A el. tomtbildningslängden
upptar administrativt bildade tomter, vilka
införas i tomtboken först efter tomtbildningens
rättsliga genomförande, bih. B är en
förteckning över för fastigheter samfällda områden,

och bih. C redovisar gator och allmänna
platser. Tomterna betecknas med kvarterets namn
samt n:r inom kvarteret. Stadsägorna
betecknas med löpande n:r inom hela staden el.
viss del därav. För tomt och stadsäga
antecknas i f. liknande uppgifter, som ovan
angivits för jordregisterfastighet. Till registret
hör en särskild registerkarta, som visar
gränserna för alla i registret upptagna tomter,
stadsägor o. a. områden. F. ss. för stad föres
efter beslut av K. m:t i varje särsk. fall för
ett stort antal köpingar och
municipalsamhäl-len. Varje f. föres av en särsk. tillsatt
registerförare. För flertalet samhällen å landet
är överlantmätaren registerförare. F :s
uppläggande, som nu (1931) till största delen
verkställts och väntas avslutat efter ett el. annat
år, står under ledning av en därför
provisoriskt tillsatt myndighet, F.-kommissionen.

O.B.-J.

Fastighetsskatt utgår till den kommun, där
fastigheten är belägen. Fastighet är enl.
skattelagen, förutom vad allmän lag anger, även
alla byggnader. Befriade äro statens icke
in-komstgivande fastigheter, allmänna platser,
undervisningsverks och sjukvårdsinrättningars
byggnader, nykterhetsorganisationers
byggnader, bönhus, kanaler, järnvägar o. s. v.
Fastighetstaxering äger rum vart 5:e år. F. utgår
efter en beräknad inkomst för
jordbruksfastighet av 6 % av jordbruksvärdet, 5 °/o av
tomt-och industrivärdet och 4 °/o av skogsvärdet
samt för annan fastighet av 5 °/o av
taxeringsvärdet. överskjutande inkomstbelopp
beskattas genom kommunal inkomstskatt. A.Vr.

Fastighetstaxering. Allmän f. verkställes
vart 5:e år (1933, 1938 etc.), på landet av
be-redningsnämnder (minst 5 led.), som uppgöra
förslag, och f.-nämnder (7 led.), som besluta
om taxering, samt i städerna av f.-nämnder (5
led.), som omedelbart verkställa taxering.
Högre instans är fastighetsprövningsnämnd.
Särskild f. verkställes de år, då allmän f. ej
äger rum, av taxeringsnämnden, ifall nytt
värde dylikt år skall åsättas fastighet. — Till
ledning vid taxering skall av ägaren senast 15/s
året före avgivas allmän fastighetsdeklaration
med uppgift om areal, byggnader,
brandförsäkring, hyror etc. Särskild
fastighetsdeklaration avges senast 15/a taxeringsåret. — Allmän
f. förberedes genom av Länsstyrelsen på
grundval av gjord uppskattning av skogs areal
och bonitet upprättad tab. över länets
skogsmark samt genom undersökning av
fastigheters saluvärde. Därefter överenskommes om
de huvudgrunder, som böra följas, vid
sammanträde med representanter för länets
f.-nämnder. Beredningsnämnden har att föreslå

— 117 —

— 118 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 2 21:26:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free