Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastighetstaxering - Fastighetsägareförening - Fasting, 1. Claus - Fasting, 2. Thomas - Fastingen, fastingsmarknad - Fastkäkar - Fastlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FASTIGHETSÄGAREFÖRENING
de värden, som böra åsättas varje fastighet
Förslaget skall vara färdigt 15/i2 året före
taxeringsåret. På grundval av detta förslag
beslutar f.-nämnd om fastighets taxering och om
vem som skall upptagas som skattskyldig. I
stad utför f.-nämnd motsvarande arbete utan
föregående behandling av beredningsnämnd.
Taxeringsarbetet skall vara avslutat i länen
senast 15/s och i Stockholm 15/e. A.Vr.
Fastighetsägareförening, sammanslutning av
fastighetsägare, med uppgift att bevaka och
främj’a fastighetsägarnas intressen och att
genom anordnande av möten bereda
medlemmarna tillfällen till tankeutbyte rörande
frågor, som beröra dessas intressen. Vidare
söker f. fästa medlemmarnas uppmärksamhet å
av kommunala myndigheter behandlade
fas-tighetsärenden samt anskaffa och
tillhandahålla fastigheter, varor etc. åt medlemmarna.
Landets första f. bildades i Stockholm 1870,
och denna är fortfarande den största (2,410
medl. representera över 1,164 mill. kr.
taxeringsvärde 1930). I organisationshänseende
har Malmö f. (1,037 medl., taxeringsvärde 148
mill.) ofta intagit en ledande roll och var bl. a.
den första f., som organiserades som
ekonomisk förening u. p. a. Betydande är även
Göteborgs allmänna f. (1,011 medl., taxeringsvärde
161 mill.). På en kongress i Malmö 1914
grundades en riksorganisation för f., Sveriges
fastighetsägareförbund, som hävdar
fastighetsägarnas riksintressen och vars organ
är ”Sveriges fastighetsägaretidning”.
Förbundet avhåller kongress vartannat år. 1930 voro
33 f. anslutna till förbundet. — På senare tid
ha även distriktsorganisationer av f. bildats.
T.E-r.
Fasting. 1) Claus F., norsk förf. (1746—
91). F. var prästson från Bergen och studerade
sj’älv teologi, ej av böjelse utan för att följa
sin fars önskan. Hans håg stod till
litteraturen. Redan tidigt förvärvade F. djup
kännedom om fransk, tysk och engelsk diktning.
Urspr. starkt franskt orienterad, fick han med
tiden allt djupare sympatier för tysk och
engelsk förromantik, dock utan att förlora sin
beundran för den franska upplysningens
klarhet, formstränghet och fördomsfrihet. Han
vistades upprepade gånger i Köpenhamn
(1761—62, 66—68, 70—77), där han blev en av
de ledande i Det norske selskab. F. försökte
sig själv som diktare, dock utan större
framgång. Han gjorde däremot en stor litterär
insats som kritiker och prosaist; som
medarbetare i ”Kritisk Journal” (1773) och ”Kritisk
Tilskuer” (1775—76) samt ”Provinzialblade”
(1778—81) och ”Provinzialsamlinger” (1791)
skrev han en rad uppsatser, som ställer ho
nom bland den norska litteraturens yppersta
essayister. — Litt.: Lyder Sagen, ”Udvalg af
C. F:s Skrifter, med Bidrag til hans
Biogra-phie” (1837). H.E.
2) T h o m a s F., norsk sjömilitär (1769—
1841). Urspr. i dansk tjänst blev F. vid Norges
självständighetsförklaring 1814 chef för dess
flotta, t. f. medl. av statsrådet och
kommendör. 1815—39 var han statsråd och chef för
marindep., därunder tidvis medl. av den
norska statsrådsavd. i Stockholm. Th.
Fastingen, fastingsmarknad (av
äldre faste-ting, av ett fsv. fastoping, neutr. plur.,
ting i fastan), marknad, som förr hölls i
Kristinehamn, urspr. under fastlagstiden (senare i
mars och april), då representanter för
Värmlands och kringliggande bygders jordbruk,
bergshantering och handel sammanträffade för
avslutande av affärer, rådplägning i
gemensamma angelägenheter o. s. v. F. hade stor
betydelse, särsk. för handeln med spannmål,
järn och trä. Liksom de flesta stadsmarknader
förlorade f. sin forna betydelse i slutet av
1800-talet och upphörde helt 1903. Vhgn.
Fastkäkar, Plectogna’thi, en grupp bland
benfiskarna, som fått sitt namn därav att
över-käksbenen äro fast förbundna el.
sammanvuxna med mellankäksbenen. Till det yttre avvika
hithörande former, hornfiskar, bollfiskar
(blås-fiskar och igelkottsfiskar), koffertfiskar och
klumpfiskar (se d. o.), ss. namnen antyda,
ganska väsentligt från den allmänna fisktypen.
Flera former äga förmåga att mer el. mindre
blåsa upp sig och visa beträffande den inre
byggnaden åtskilliga egendomliga drag samt en
ganska stor specialisering. N.R-n.
Fastlagen, i äldre svenska även fastelaven
(da. Fastelavn), ett från medellågtyskan
(fas-telavent) lånat ord med betydelse dagen före
fastan, ”fasteafton”. Fastan, som började ons-
Fastlagsleken ”Åka för långt lin”. Bild från
Bollnäs 1913.
— 119 —
— 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
