Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FATTIGVÅRD
Stockholms f., som i många avseenden är
organiserad på särsk. sätt, se Stockholm.
Enl. den av Statistiska centralbyrån utg.
statistiska redogörelsen för f. i Sverige 1929
var antalet f.-samhällen 2,523, varav 2,410
tillhörde landsbygden och 113 utgjorde städer.
Distriktsindelning förekom på landsbygden i
49,3 °/o av alla f.-samhällen och bland städerna
i 80,5 °/o. Donationer och fonder för understöd
åt hjälpbehövande inom f.-samhällena funnos
till ett sammanlagt belopp av 107,184,344 kr.
F.-anstalterna uppgå till 3,217, rymmande
54,433 personer, vartill komma 7 arbetshem
för män och 5 arbetshem för kvinnor.
Sammanlagda antalet personer, som under 1929
åtnjöto understöd från f., utgjorde 346,188,
varav, 210,832 på landet och 135,356 i
städerna. Av dessa åtnjöto på landet 1,714 och i
städerna 11,094 sitt understöd i form av
kommunalt pensionstillskott el. sjukvårdsbidrag.
Det sammanlagda värdet av det under 1929
utgående understödet från f. utgjorde 64,632,450
kr. Detta belopp utgör dock icke ett exakt
mått på kommunernas kostnader för f., då en
mindre del av dessa sedermera ersättas från
annat håll. Beträffande den kommunala f. och
i övrigt den offentliga
understödsverksamhe-ten pågå f. n. flera omfattande undersökningar
och utredningar. Härvid avser man att
avhjälpa de olägenheter, som medfölja
f.-sam-hällenas olika storlek och ekonomiska
bärkraft, ävensom att möjliggöra en rationell
organisation av det allmännas
hjälpverksamhet, vilken f. n. handhaves av ett flertal olika
organ.
F. i Norge regleras huvudsaki. genom en
lag av W# 1900 med senare tillkomna
ändringar. Dessutom finnas vissa bestämmelser
om f. i en del andra författningar, bl. a. i
lagen om lösdriveri, bettleri och dryckenskap.
Bestämmelserna om försörjningsplikt äro i
huvudsak desamma som i den sv. f.-lagen. Varje
kommun har sitt särskilda fattigväsende.
Kommun el. f.-distrikt kan delas i mindre kretsar.
Vid behov av f. skall hänvändelse ske till
vistelsekommunens f.-styrelse. F. lämnas en var,
som saknar medel till sitt livsuppehälle el. till
vård och underhåll vid sjukdom samt är ur
stånd att förvärva sig det nödtorftiga och icke
heller har någon försörjningspliktig, som äger
förmåga att understödja honom.
Vistelsekommunen kan sedermera i vissa fall återsöka
kostnaden av hemortskommunen. Vissa
kostnader ersättas av staten. I varje kommun
skall finnas en f.-styrelse (fattigstyre). Det
lämnade understödet utgår i olika former, som
understöd i hemmet el. intagning på vård- el.
arbetshem el. sjukhus. Understödsformen väl-
jes efter behovets art och varaktighet. Barn
försörjas företrädesvis genom utackordering,
där de ej kunna vårdas av föräldrarna.
Utackordering får ej ske genom auktion. Ang.
vården av fattiga sinnessjuka finnas särskilda
bestämmelser. Lösdriveri, bettleri och
försummelse av försörjningsplikt ha gjorts till en
straffrättslig angelägenhet, men viss
befattning därmed tillkommer dock f.-styrelsen,
enär denna om möjligt skall försöka anvisa
arbete till dem, som erhållit varning av
polismyndighet.
F. i Danmark regleras genom en lag
av 1891. Fattighjälpens utbetalande åvilar
vistelsekommunen, vilken dock får ersättning
med % av sina utgifter av
försörjningskom-munen, d. v. s. den kommun, där
vederbörande har försörjningsrätt (hemortsrätt).
Försörj-ningsrätt erhålles inom en kommun genom
födelse el. 5 års vistelse. F. skall lämna
nödvändigt uppehälle samt erforderlig sjukvård.
Åtnjutande av f. medför vissa rättsverkningar,
ss. förlust av valrätt. F. kan dock lämnas
utan dessa rättsverkningar, t. ex. till blinda,
dövstumma och sinnessjuka m. fl. Vidare kan
sjukkassemedl., som förlorat rätt till
understöd från sjukkassa erhålla f. utan
fattighjälps nämnda påföljder, liksom ock vård av
läkare, barnmorska och begravningshjälp. På
gr. av denna möjlighet att erhålla f. utan
fattighjälps påföljd samt genom andra sociala
understödslagar, varigenom lämnats
ålder-domsunderstöd, understöd till änkors barn,
sjuk- och arbetslöshetsunderstöd samt
understöd från de kommunala hjälpkassorna, är
antalet egentliga f.-understödstagare relativt litet.
Avgörandet att lämna f. tillkommer
Kommunalbestyr el sen i vistelsekommunen. Enskild
försörjningsplikt åvilar man gentemot hustru
samt föräldrar gentemot barn. Någon
skyldighet för barn att försörja föräldrar finnes ej
enl. dansk rätt. Viss försörjningsplikt åligger
därjämte husbonde gentemot arbetare. Någon
speciell inspektionsmyndighet för den
kommunala f. finnes ej utom för Köpenhamn, som
står under inrikesministeriets tillsyn. Det sätt,
varpå de fattiga försörjas, underkastas dock
tillsyn av amtmannen och amtrådet.
Under-stödsformerna äro understöd i hemmet, vård
hos enskilda personer samt vård å anstalt.
Återbetalningsskyldighet för åtnjuten f.
föreligger, varjämte för den, som är intagen på
anstalt, föreligger arbetsskyldighet.
Beträffande den danska f. föreligger f. n. ett förslag till
en fullst. omläggning. Förslaget syftar att
genomföra en skärpt centralisering av
administrationen. En enda myndighet, det sociala
utskottet, som väljes av kommunalbestyrelsen.
— 135 —
— 136 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
