Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISKODLING
(t. ex. emaljskål), varefter mjölken utkramas
och med en fjäder röres om bland rommen
(torra metoden). Därefter tillsättes vatten,
som efter omröring ombytes. Rommen kan
Kläckningstråg med horisontal ström.
även kramas ut i ett kärl med vatten, vilken
metod (våta metoden) f. n. mera sällan
användes. Konstbefruktningen uppfanns av
tysken Jacobi, som i mitten på 1700-talet lämnade
flera redogörelser därför. Ehuru metoden blev
känd i flera länder, bl. a. Sverige och
Frankrike, råkade den dock småningom i glömska
och återupptogs först på 1840-talet.
Oberoende av Jacobi synes konstbefruktning ha
företagits av flera andra personer i olika länder.
Vid konstbefruktning bör noga iakttagas, att
orenlighet ej kommer med bland rommen och
mjölken. Kramningen bör ske försiktigt, så
att ej omogna könsprodukter pressas ut.
Rommen och mjölken skola tagas från fullt
könsmogen fisk. Den substans, som finnes mellan
själva ägget och äggmembranen hos benfiskar,
sväller, när ägget legat en stund i vatten, och
förorsakar, att den öppning i äggmembranen
(mikropylen), genom vilken sädeskroppen
tränger in, tillslutes. Ägget kan då ej längre
Schusters lax- och forellkläckningsapparat. B yttre
låda b inre låda med gallerbotten, c avloppsgaller,
som hindrar rommen att rinna ut med vattnet.
befruktas, en omständighet som bör beaktas
vid konstbefruktning. Sedan sädeskropparna
kommit i vatten, är deras livslängd ganska
kort, längst för fiskar, som leka i stillastående
vatten. Man har emellertid förvarat och även
transporterat mjölke av vissa fiskslag ända
till flera dagar i glasbehållare, utan att be-
Nordqvists
sikkläcknings-apparat. a
vattenfördel-ningstråg, b
kläcknings-glas, c glasens
upp-hängning.
fruktningsdugligheten försvunnit. Även
obefruktad rom har transporterats på liknande
sätt och först senare befruktats. Enl. nyare
undersökningar över valet av avelsfisk skulle
hannens ålder ej ha
större inflytande på
resultatet. Äldre
honor lämnade i allm.
större ägg och större
yngel, men äggen
hade en längre
kläck-ningstid, antagl.
beroende på fastare
äggmembran, och
förlustprocenten blev
större. Avelsfisken
hålles i sumpar el.
bassänger, till dess
befruktning skall ske.
Den befruktade
rommen kan utläggas i
kläckningslådor i det
fria vattnet men
inlägges vanl. för kläck-
ning i särskilda anstalter. För rom av lax,
laxöring och röding följes hos oss vanl. det
kaliforniska systemet, enl. vilket äggen läggas i
träramar med gallerbotten, genom vilken vattnet
strömmar upp nerifrån och rinner ut över
ramens ena sida. Ramarna placeras i långa
trätråg. Flera olika typer av dylika
kläcknings-apparater ha konstruerats. Enl. ett annat
system, som söker efterlikna förhållandena i
naturen, lägges rommen i lådor med grus på
bottnen, över vilken vatten rinner fram. Vid
användande av dessa apparater måste man
plocka bort död rom, som annars lätt blir
säte för svampbildning. För kläckning av
sikrom användas merendels trattformiga glaskärl
med hål i nedre ändan, där vattnet ledes in.
Vattnet rinner över glasets kant, varvid döda
ägg följa med (självrensande apparater). Av
Kläckningsanstalt i Laholm.
— 623 —
— 624 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
