- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 9. Falkenberg - Francolinus /
629-630

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskredskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FISKREDSKAP

fisken samlas i den sålunda bildade påsen.
Kastnäten äro cirkelformiga nät, som kastas
över fisken och sedan snabbt hopdragas med
snören fästade vid nätets kant.

4) H å v, vars öppning hålles utspänd
genom en båge. Håvar användas mest som
hjälp-redskap vid fiske men även som självständigt
f., ss. vid fiske efter uppvandrande fisk, som
för tillfället står stilla mot strömmen,
framförallt sik, lax och nors, samt vid räk- och
kräftfiske. Håvar med skaft föras mer el.
mindre horisontellt genom vattnet, medan
håvar utan skaft sänkas ner mot bottnen och
sedan halas upp (sänkhåvar).

II. Insnärjningsredskap, av garn
bundna nät, i vilkas maskor fisken insnärjes.

Nät, till större delen uppträtt på en nätsticka.
Undertelnen är s. k. patentteln (omspunnen
blytråd), varför särskilda sänken ej erfordras.

egentliga nät el. garn. Maskornas storlek
anpassas efter den fisk, man närmast vill fånga,
och näten få namn efter fiskslaget, ss.
sillgarn, makrillgaTn, rödspättegarn, abborrnät,
siknät, braxennät o. s. v. Näten äro försedda
med telnar, övertelnen med flöten, undertelnen
med sänken. Somliga nät ha på ena el. bägge
sidorna ett grovmaskigare nät, så att nätet blir
dubbelt el. tredubbelt (skott- el. grimnät). Det
finmaskiga nätet är djupare än de
grovmaski-ga, hänger därför slakt mellan dessa och
kommer, då fisken stöter mot det, att bilda en
påse, i vilken fisken snärjer in sig. Näten
sättas enstaka el. bindas flera stycken samman
till en länk. De sättas på bottnen el. på visst
djup i vattnet och förses vanl. i bägge ändar
med ett extra sänke i form av en större sten,
ett ankare el. dyl. (sättgarn) el. förankras blott

i ena ändan, så att den andra får svaja
(svajande garn), el. få driva fritt i vattnet, oftast
dock fästade vid fiskebåten (drivgarn), el.
hållas utspända på liknande sätt som en not
mellan tvenne båtar, som fara ner för ett
vattendrag (draggarn för uppvandrande lax).

III. Krokredskap. Fisken fastnar på
kroken (se F i s k k r o k) och blir därigenom
fångad. Somliga krokredskap passas av den
fiskande och tagas upp efter napp, skötas från
land el. båt, ss. metspö, drag, dörj och över
huvud sportfiskeredskap. Andra krokredskap
få stå ute i vattnet en tid och lämnas utan
tillsyn, tills vittjningen sker, ståndkrok med en
krok och långrev (backa) med flera krokar
fästade vid en lina. Krokarna förses med agn
(bete), som lockar fisken att nappa, el. fästas
vid dem konstgjorda fiskar, flugor el. andra
dyl. föremål, som göra samma tjänst.

IV. Saxredskap. När fisken hugger på
saxens bete, utlöses en gilleranordning,
varigenom fisken hugges utifrån av krokar el.
spetsar.

V. Hugg- el. stickredskap. Pilk är
en huggkrok fästad vid ett snöre, som dragés
upp och ner i vattnet, varunder den kan hugga
fast i en fisk. Ljuster utgöres av ett med
piggar el. sågtänder försett järn, som är fästat
vid en stång och kastas (stötes) mot en fisk,
man ser el. antager finnas på ett visst ställe,
el. efter i bottnen nergrävd ål. Ljustring sker
dels på dagen, dels på natten vid bloss.
Äl-narkan utgöres av ett vid en stång fästat
kam-liknande järn, som föres vid bottnen från sida
till sida.

På senare tid har man försökt fiske med
elektricitet, t. ex. med en lång stång,
utmed vilken en elektrisk ledning förts ner till en
kopparplatta fästad vid stångens ända, el.
genom att en båt utrustats med elektroder i för
och akter. Fisk påverkas olika av elektricitet,
en del dör genast, medan annan blott förlamas
för att senare åter kvickna till. Genom
användande av elektricitet öppnar sig möjlighet att
rationellt utnyttja fisket i vatten, där andra
redskap ej lämpa sig, så t. ex. i uppdämda områden
vid kraftstationer, i stora fiskdammar för
utrotande av inkommen rovfisk. I Amerika har
man nyligen för fiske efter menhaden, som
uppträder i stora stim, börjat använda en
fiskpump. Fiskefartyget är i fören försett med
en stor tratt av wirenät, som övergår i ett rör
av 2 fots diam. Genom pumpning uppstår
vakuum i röret, varigenom vattnet suges upp och
fisken följer med. Vattnet får rinna över ett
såll, som kvarhåller fisken, tillbaka till sjön.

De garnsorter, som användas till f., äro
framförallt bomull, men även hampa, lin och silke.

— 629 —

— 630 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Aug 2 21:26:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/1-9/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free