Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flodmark, Johan - Flodmusslor el. målarmusslor - Flodoard - Flodområde - Flodpärlmusslor - Flodreglering - Flodsköldpaddor - Flodslätt - Flodspruta - Flodström, Isidor - Flodsystem - Flodövergång - Floem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOEM
Stenborg” (1903). Bland F:s övriga
skrifter märkes ”Bellmansmelodiernas ursprung”
(1882). G.K-g.
Flodmusslor el. målarmusslor, släktet
U’nio av fam. Unio’nidæ, skilja sig från
flod-pärlmusslorna (se d. o.) genom att skallåset
är försett med sidotänder och att endast yttre
gälbladen tjänstgöra som yngelrum för
larverna, glochi’dium (se d. o.). Framändan av
skalet är kort, bakre delen lång. F. leva i
floder och sjöar med genomrinnande vatten och
tyckas uppnå en ålder av intill 10 år. Arterna
växla mycket i utseende, varför en mängd
sådana beskrivits; de äro dock endast varieteter
av jämförelsevis få arter. Åtskilliga arter
finnas i Nordamerika, åtm. 3 i Sverige. Även f.
bilda pärlor (se d. o.). O.C-n.
Flodoard [-dåa’r], frankisk historieskrivare
(894—966), arkivarie vid kyrkan i Reims,
författade en dikt om Kristi och påvarnas historia
samt två betydande historiska arbeten: den på
urkundsmaterial byggda ”Historia Remensis
ecclesiæ” och ”Annales”, skildrande tiden
919—966. Hans skrifter äro utg. av P. J. F.
Le Jeune (3 bd, 1854—55). [B.]
Flodområde, se Flod 1).
Flodpärlmusslor, släktet Margarita’na av
fam. Unio’nidæ, skilja sig från flodmusslorna
(se d. o.) genom att skallåset saknar sidotänder
och att larverna, glochi’dium (se d. o.),
utvecklas i alla gälbladen. Hos den äkta
flodpärl-musslan, M. margariti’fera, är skalet mycket
tjockt med tydliga årsringar. Den är utbredd
över Nordeuropa, Sibirien och n. Nordamerika,
föredrar rent kalkfritt vatten, växer mycket
långsamt och skall kunna uppnå en ålder av
80—100 år. Den lämnar mycket vackra pärlor
(se d. o.) och fiskas därför även i Sverige,
särskilt i Norrlands floder. En annan art finnes i
Sydeuropa och flera i Nordamerika. O.C-n.
Flodreglering, ändring av riktningslinjer och
avloppsförhållanden hos floder och strömmar
i ändamål att förhindra översvämningar,
torrlägga el. ordna bevattning av intillliggande
kulturområden och utnyttja vattenkraft el.
förbättra segelled m. m. F. avser borttagande av
bestående fel hos vattendraget genom att
ordna förhållandet mellan avflytningsmängd,
profilbredd och vattendjup el. att bilda en
segelränna med erforderligt djup och lämplig
strömhastighet. E.R.S.
Flodsköldpaddor, underordn. Triony’chidæ
bland sköldpaddorna, kännetecknas av att den
ovala ryggskölden är ofullständigt förbenad
och liksom bukskölden täckt av mjuk hud.
Läpparna äro köttiga, näsborrarna snabellikt
förlängda och tårna förenade genom en sim-
hud. F. äro glupska rovdjur, som leva i Gamla
och Nya världens, framförallt Asiens, floder.
26 arter äro kända, av vilka några, ss. den
afrikanska TrVonyx triu’nguis, kunna bli mer
än 1,5 m. långa. H.B-n.
Flodslätt, se Flod 1).
Flodspruta, detsamma som sjöång- el.
sjö-motorspruta, se Brandväsen.
Flodström, I s i d o r, statistiker (f. 25/s 1856),
fil. kand, i Uppsala 1880, tjänsteman i
Statistiska centralbyrån
1894, i
Kommerskollegium 1896, aktuarie
1897, byråchef och
föreståndare för
Kommerskollegii
nä-ringsstatistiska avd.
1915, fil. hedersd:r i
Lund 1918,
kommerseråd 1919,
avsked 1921. F. har på
offentligt uppdrag
utfört ett flertal
värdefulla statistiska
utred
ningar och har utövat ett flitigt
vetenskapligt och politiskt författarskap. Av mera
allmänt intresse är den av F. i samarbete med
flera fackmän utg. ”Sveriges folk” (1918) samt
”Naturförhållandena i Sverige” (s. å.). T.L-n.
Flodsystem, se Flod 1).
Flodövergång innebär alltid vissa tekniska
svårigheter, särsk. för större truppstyrkor;
försvarar fienden vattendraget, måste den utföras
under strid och blir därigenom ofta ett
svårlöst taktiskt problem. F. börjar med
vattendragets rekognoscering för att bestämma
övergångsstället; fördelaktigt är, om detta kan
väljas vid en mot egen sida buktande del. Därefter
vidtager truppernas samt överskeppnings- och
broslagningsmaterielens förflyttning till
övergångsstället, vilken bör ske dolt och så att
fienden vilseledes om den verkliga avsikten. Eget
art. och tunga inf.-vapen bringas i ställning; i
skydd av deras eld och om möjligt
överraskande för försvararen verkställes den första
över-skeppningen, varvid fiendens uppmärksamhet
bör splittras genom på andra punkter
igångsatta skenföretag. Sedan art. framflyttat sin
eld, sträva de först överskeppade trupperna att
till skydd för den fortsatta överskeppningen
befästa och försvara ett brohuvud (se d. o.),
till vilket sedermera broslagning kan äga rum.
Först sedan bro är färdig, kan i allm.
operationen fortsättas på andra sidan vattendraget.
Efter flygvapnets tillkomst äro möjligheterna
att hålla fienden i okunnighet om planerna
för f. ansenligt minskade. E.O.B.
Floe’m, den del av ett kärlknippe (se d. o.),
— 777 —
— 778 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
