Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floem - Flogistisk kemi - Flogiston - Flogrönn, flygrönn - Floka - Flokk - Flolägriga bergarter - Flomborn - Flood, Constantinus - Floorings - Floquet, Charles Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOGISTISK KEMI
som utgöres av bastceller jämte silrör,
följeceller, silparenkym- och kambiformceller. Se
Växtanatomi. O.Gz.
Flogistisk kemi (till grek, flox, låga), den
kemi, som bedrevs från mitten av 1600-talet
till o. 1800. Under denna tid, som inleddes av
den engelske fysikern och kemisten Boyle,
gjordes en rad viktiga upptäckter och
grunden lades till en självständig kemisk
vetenskap. Det sätt, varpå man behandlade
kemiska frågor, var i många avseenden likt de i
nyare tid använda metoderna. Dock fanns en
viktig skillnad, i det att man såg endast till det
kvalitativa förloppet utan hänsyn till
viktsförhållandena av de vid en kemisk reaktion
deltagande ämnena. Den teoretiska huvudfråga,
som under denna tid sysselsatte kemisterna,
var förklaringen av förbränningsföreteelserna.
Enl. Stahl (1660—1734) innehöllo alla ämnen,
som kunde brinna, ett flyktigt hypotetiskt
grundämne, flogiston, som bortgick vid
förbränningen. Mycket lätt brännbara ämnen,
ss. kol, bestodo nästan uteslutande av flogiston.
Denna flogistonteori utvecklades till en
grundteori, där en hel rad processer kunde tolkas ur
gemensam synpunkt. Då metallerna genom
glödgning överfördes i metalloxider, förklarades
detta så, att metallen var en förening av
metalloxid och flogiston, vilket senare bortgick
vid glödningen. Då metallerna kunde
framställas genom röstning av oxiden tillsammans
med kol, ansågs detta bero på att kolets
flogiston förenade sig med metalloxiden, varvid
metallen bildades. Vad som nu kallas för
oxidation, bestod således i att flogiston bortgick.
Vid reduktion upptogs det. Alla metaller och
nuv. grundämnen, ss. svavel, fosfor, ansågos
vara sammansatta ämnen, under det att deras
oxider och t. ex. svavelsyra betraktades som
enkla. Först 1772 gav Lavoisier den riktiga
tolkningen och visade, att förbränningen
består däri, att ett ämne förenar sig med syre.
Att en metall, som överföres i oxid, därvid
ökar i vikt, hade man tidigare icke tillmätt
någon betydelse. Det var endast efter en
långvarig strid, som flogistonteorien övergavs.
T. o. m. Scheele, som själv upptäckt syret, var
under hela sitt liv flogistonteorien trogen. Lj.
Flo’giston, se Flogistisk kemi.
Flogrönn, flygrönn, folklig benämning
på en rönn, som växer epifytiskt i . ett annat
träd. Redan vanlig rönn har av ålder ansetts
magiskt betydelsefull. Genom sitt ovanliga
växtsätt har f. kommit att anses ännu mera
magiskt kraftig och spelar en stor roll inom
folkets magi ss. skydd mot åskan, trolldom,
häxor o. a. ont, varjämte den använts som
slagruta (se d. o.) att upptäcka skatter samt
till annan trolldom. — Bild se pl. vid art.
E p i f y t e r. v.S-w.
Floka, av vissa förf, anfört ss. namn på
växtsläktet To’rilis, förekommer oftast i
sammansättning med något prefix, se arter
tillhörande Chærophyllum,
rödfloksläk-tet, pipfloksläktet,
tibsticksläk-tet, Heracleum, krypfloksläktet,
skärfloksläktet och
harfloksläk-t e t. A.V-e.
Flokk, se Flock.
Flolägriga bergarter är en gammal
benämning på skiktade bergarter i allm. T.
Bergman använde termen i sitt geologiska system
för de avlagringar, som nu benämnas de
pa-leozoiska och mesozoiska grupperna. K.A.G.
Flomborn [flå’mbårn], ort i Rhen-Hessen
(nära Worms), bekant för de här i början av
1900-talet gjorda gravfynden från yngre
stenåldern. Bland gravgodset märkas lerkärl med
inristade spiral- och volutmönster, en av de
många grupperna inom bandkeramiken (se d.
o.). G.Em.
Flood, Constantinus, norsk förf. (1827
—1908). Ur F:s omfattande alstring må
nämnas: ”Saxe Viks Dötre” (1863), ”Listerlandet”
(1876) samt en mängd sjömansberättelser,
”Stærke Jansen” (1887), ”Under Kaperflag”
(1895) m. fl. F.S-n.
Floorings [flä’rir)z], exportterm för hyvlade
bräder.
Floquet [flåkä’], Charles Thomas,
fransk politiker (1828—96), blev under andra
kejsardömet som en
av dess häftigaste
opponenter ryktbar för
sin vältalighet och
hänförelse. Han
medarbetade i flera av
oppositionens tidn
och deltog 4/o 1870
vid republikens
utropande i Paris’ rådhus
samt senare i Paris’
försvar. 1871 valdes
han till deputerad i [-nationalförsam-]
{+nationalförsam-+}
lingen, bildade Ligue d’union républicaine
des droits de Paris samt sökte medla
mellan kommunen i Paris och
Versailles-regeringen. 1876 ånyo deputerad, anslöt han
sig till radikalerna och var 1885—88 president
för deputeradekammaren, 3/4 1888—13/2 89
konseljpresident och inrikesminister. Som sådan
bekämpade han boulangismen samt hade en
mycket omtalad duell med Boulanger, som han
svårt sårade. 1889—93 var han ånyo president
för deputeradekammaren och blev 1893
sena
— 779 —
— 780 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
