Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floris, 1. Cornelis - Floris, 2. Frans - Florisstil - Florist - Florisz., Pieter - Florizin, floridzin - Florman, Arvid Henrik - Florman, Gösta - Flormjöl el. florsikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORISSTIL
denna tid. — Litt.: R. Hedicke, ”C. F. und die
F.-dekoration” (1913); A. Hahr, ”Nordeuropeisk
renässansarkitektur” (1927). B.B.
2) Frans F., den föregåendes bror,
målare (o. 1518—70), blev under en resa i Italien
Frans Floris: Havsgudarnas måltid.
Nationalmuseum.
starkt påverkad av renässanskonsten där. Hans
verksamhet var huvudsaki. förlagd till
Antwer-pen, där han hade en målarskola.
Nationalmuseum har en duk av honom, ”Havsgudarnas
högtid”, och han är representerad även i
Malmö museum. B. B
Florisstil, se Floris 1).
Flori’st, kännare av floran (på ett visst
område) ; växtkännare.— F 1 o r i s t i’k, del av
botaniken, som behandlar växternas
karakteristiska kännetecken och utbredning;
växtkänne-dom.
Florisz. [flå’-], Pieter, nederländsk
sjökrigare (o. 1605—58). Hans tidigare liv är
obekant, men 1652 och 1653 utmärkte han sig
vid upprepade tillfällen som schoutbynacht i
kriget mot England och befordrades till v.
amiral. Han undsatte sedermera det av
svenskarna belägrade Danzig och var på hösten 1658
en av Wassenaers underbefälhavare i slaget
i Öresund men stupade här, när han avslog
svenskarnas äntringsförsök. — Litt.: C.
Ball-hausen, ”Die drei englisch-holländischen
See-kriege” (1923). P.S.
FIorizFn, f 1 o r i d z i n, en glykosid, som
förekommer i barken av fruktträd. F. kan
sönderdelas i druvsocker och floretin, vilket
senare är ester av floroglucin (se d. o.) och
floretinsyra (oxifenylpropionsyra). Vid
sub-kutan insprutning av f. övergår druvsocker i
urinen, utan att någon höjning av blodets
druvsockerhalt behöver förekomma. Av denna
anledning har f. i stor utsträckning använts
vid studiet av druvsockrets förhållande i
kroppen. Wk.
Florman, Arvid Henrik, anatom (1761—
1840), fil. kand, i Lund 1781, studerade 1783—
86 vid Köpenhamns univ. anatomi, kirurgi och
särsk. komparativ anatomi och veterinärveten
skap hos C. Abildgaard, blev docent i anatomi
i Lund 1785, med. lic. 1786 och prosektor
1787, deltog ss. expeditionsmedikus å
linjeskeppet ”Enigheten” i sjöslaget vid Högland
men sjuknade vid
återkomsten till
Karlskrona i den
svåra epidemi, som han
1790 skildrar i sin
gradual-avh. ”De
febre biliosa anno
1788 nautas
afficien-te” (febris recu’rrens,
enl. O. Hult).
Samtidigt med sin
medicinska lärarverksam-het meddelade F. i
Lund 1790—1812
veterinärundervisning med
dissektionsövning-ar; 1801 blev han prof, i anatomi, kirurgi och
veterinärvetenskap. F. var en föregångsman
på flera områden. Hans ”Anatomisk handbok
för läkare och zoologer” (2 bd, 1823—30) kom
visserligen endast att omfatta partierna
benläran samt hjärnan och ryggmärgen men är för
sin tid ett synnerligen originellt och värdefullt
arbete, innehållande bl. a. de första sv.
antropologiska meddelandena och mätningarna
rörande sv. och lapska kranier. F. var en
läkare- och medicinsk lärarepersonlighet av hög
rang och betydelse; den främste av hans
lärjungar är A. Retzius. F:s intima
vänskapsförhållande till J. Holmbergson och H.
Schar-tau var en yttring av hans fromma och etiskt
upphöjda natur. Inom nykterhetsrörelsen var
han en av föregångsmännen. Till
Vetenskaps-akad. skänkte han grundplåten till det F 1 o
r-manska priset, som ännu årl. utgår till
framstående arbeten inom anatomi och
fysiologi. — Litt.: C. M. Fürst, ”A. H. F. och
veterinärvetenskapen” (i ”Lunds univ. årsskrift”,
35, 1899) och ”A. H. F:s bref till A. Retzius”
(därst., N. F., 6, 1910). C.M.F.
Florman, Johan Gösta Mauritz, fotograf
(1831—1900), löjtnant 1852, fotograf i
Kristinehamn 1863, i Karlstad 1867, i Stockholm sedan
1871; mångårig ordf, i Sv. fotografernas
förbund. Szl.
Flormjöl el. f 1 o r s i k t av vete. Vid vetets
förmalning benämnes det genom siktning först
erhållna mjölet kärnmjöl intill 45 °/o av
vetets vikt; det, som därefter erhålles (från 45
till 75°/o), benämnes f., efter kvalitet, färg och
askhalt kallat Extra flor, Flor 1, 2 och 3. F.
säljes icke ss. sådant utan användes i
blandning med kärnmjöl till vissa vetemjölsorter
samt i stor utsträckning till inblandning i
råg-sikt. — ”Florsikt” var en förr vanlig benäm
— 799 —
— 800 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
