Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygande djur - Flygande draken - Flygande ekorrar - Flygande grodor - Flygande holländaren - Flygande hunden - Flygande kår - Flygande pungekorrar - Flygande ödlor - Flygare - Flygare-Carlén, Emilie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGARE-CARLÉN
svävar dock fram i luften, i det han betjänar
sig av det motstånd, som luftströmmarna, särsk.
de vertikalt gående, utöva mot hans sneda
flygyta. En dylik segelflykt utföra gamar,
kondorer, vråkar m. fl., men de skickligaste äro dock
albatrosserna. Hela dagar kunna de med
orörliga vingar sväva fram, än i vida spiraler sänka
sig ned mot havet och än åter spiralformigt
höja sig upp i luften. Endast vid nedslaget och
uppslaget kommer vingarnas slagverksamhet
till användning. — Flyghastigheten är
hos olika f. d. mycket olika. Beträffande
insekterna föreligga endast få uppgifter.
Troll-sländan kan flyga med en hastighet av o. 15 m.,
vissa nattfjärilar 6 m. och husflugorna o. 1,7 m.
pr sek. En avsevärt större flyghastighet
utveckla fåglarna: tornsvalorna uppgivas kunna
flyga 80, svalorna 60, vildänderna 16—27 m.
pr sek. Med en sådan hastighet skulle en
tornsvala kunna tillryggalägga vägen Stockholm—
Malmö på 2 tim. och 5 min.,, under det att
vårt snabbaste snälltåg behöver 9 tim. och 9
min. — Vad de f. d:s uthållighet angår,
känner man föga, men att vissa fågelarter
kunna utan att vila tillryggalägga betydande
sträckor visar en del iakttagelser, av vilka följ,
må anföras. En liten nordamerikansk
vadar-fågel (en art pipare, se d. o.) häckar i Labrador
och övervintrar i n. Brasilien. Dess
flyttningsväg går över havet, 250 km. ö. om
Bermuda-öarna, varför den ej har något viloställe utan
sannolikt måste flyga hela vägen, 5,500 km.,
i ett sträck. Fladdermössen äro vida sämre
flygare än fåglarna. Såväl i snabbhet som i
uthållighet äro de underlägsna och förmå i regel
ej flyga någon längre tid utan att vila. — Den
höjd, till vilken f. d. stiga, är vanl. ej
synnerligen stor. Insekter och fladdermöss hålla sig
täml. nära jordytan, men fåglarna förmå stiga
till avsevärd höjd. Kondorer och örnar
uppgivas kunna höja sig 8,000—10,000 m. upp i
luften, och under vetenskapliga ballongfärder har
man iakttagit en del fåglar, ss. örn och svan,
på 3,000 m. Det torde emellertid vara
undantagsfall, att fåglarna stiga så högt, i regel
överskrida de icke 300—400 m.-gränsen. H.W.
Flygande draken, en art draködlor (se d. o.).
Flygande ekorrar, se Flygekorrar.
Flygande grodor, se F 1 y g g r o d o r.
Flygande holländaren, en antagl. sedan
1600-el. 1700-talet bland sjömän känd sagofigur.
För att visa sitt förakt för den kristna tron
lär en holländsk skeppare, van Siraten, ha
gått till sjöss på långfredagen och till straff
blivit dömd att irra omkr. på haven till
yttersta dagen. Enl. en annan version, återgiven
av H. Heine i ”Aus den Memoiren des Herrn
von Schnabelewopski”, hade han svurit, att
han trots rådande storm skulle kringsegla en
udde, ”om han så skulle segla till yttersta
dagen”. Från Heine härrör även den poetiska
utformning av sagan, enl. vilken F. h. kan
vinna frälsning genom en kvinnas trogna
kärlek. R. Wagner följer i sin romantiska opera
”Der fliegende Holländer” denna Heines
behandling av ämnet. F.S-l.
Flygande hunden, en art fladdermöss (se
d. o.).
Flygande kår kallas stundom en av lätt
utrustade truppförband (kav., velociped- el.
mo-toriserat inf.) bestående styrka med stor
rörlighet, vilken användes för lösande av uppdrag
på stora avstånd från huvudkrafterna. E.O.B.
Flygande pungekorrar, Petaii’rus, släkte av
fam. klätterpungdjur (se d. o.), små pungdjur,
vilka äro försedda med ett hudveck, vilket
sträcker sig längs kroppens sidor mellan
fram-benen och bakbenen och användes som ett slags
fallskärm. Som styråra användes den långa,
yviga svansen. F. p. förekomma endast i
australiska regionen. Y.Ln.
Flygande ödlor. 1) En art draködlor, se d. o.
2) En ordn. utdöda kräldjur, se F 1 y g ö d 1 o r.
Flygare, eg. detsamma som flygförare, se
Aeronaut och A v i a t ö r.
Flygare-Carlén, Emilie, författarinna (1807
—92), dotter till sjökapten R. Smith i
Strömstad. Hon fick en
bristfällig boklig
uppfostran, men hennes
rika fantasiliv närdes
under barndomen av
sjöfolkets sällsamma
historier och en
vidlyftig läsning av
lån-biblioteksromaner.
Under långa
segelfärder med fadern blev
hon förtrogen med
skärgårdsnaturen och
kustbefolkningens liv.
1827 g. m. provinsialläkare Axel Flygare,
trolovade hon sig efter dennes död (1833)
med den excentriske och begåvade
sakföraren J. R. Dalin, som fick avgörande
betydelse för hennes andliga utveckling och gav
impulsen till hennes författarskap. Hon hade
med honom en dotter (se Carlén 4), men
Dalin dog helt plötsligt (nov. 1835), och 1841
ingick hon nytt äktenskap med kungl. sekter
J. G. Carlén. (se Carlén 1). — Då F.
debuterade med romanen ”Waldemar Klein” (1838),
stod hon närmast under inflytande av Fredrika
Bremers och fru Knorrings författarskap. Hon
saknade emellertid den senares förmåga att
teckna karaktärer ur de högsta kretsarna och
— 837 —
— 838 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
