Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygare-Carlén, Emilie - Flygattaché - Flygblad - Flygbomb - Flygbrand - Flygbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGATTACHÉ
övergick alltså alltmer till att skildra folket och
medelklassen. Av sin bror, v. häradshövding
E. Smith, fick hon ämnet till den roman, som
blev hennes litterära mästerverk, ”Rosen på
Tistelön” (1842). Det var en mordhistoria från
Västkusten, som han funnit bland några
rättegångshandlingar, och av denna skapade F. en
utomordentligt frisk och levande skildring av
människor och natur med en intuitiv säkerhet i
psykologien och en frodig berättartalang, som
förskaffat henne en varaktig plats på den sv.
parnassen. Av hennes följande otroligt rika
alstring är det blott några få romaner, som
hålla måttet inför en strängare litterär domstol.
I ”Paul Väring” (1844) tar hon i anslutning till
Almquist upp de sociala problemen till
behandling och i ”En natt vid Bullarsjön” (1847) de
religiösa. ”Enslingen på Johannis-skäret”
(1846) visar släktskap med Bulwers romaner.
Dess hjälte är en ”demonisk” karaktär, som
ruvar över ett hemlighetsfullt brott. Den bästa
av hennes senare romaner torde vara den brett
anlagda ”Ett köpmanshus i skärgården” (1860—
61), välgörande fri från den svulst och banalitet
och den förkärlek för det romaneska, som
skämmer så mycket av vad hon skrivit. F. är
som nämnt ytterst ojämn i sin diktning. Hon
kan vara fruktansvärt banal och
vulgärromantisk, men till gengäld är hon i sina bästa böckér
sin tids främste berättare. — Litt.: B.
Schöld-ström, ”E. F.-C:s lefnadsteckning” (1888); H.
Svanberg, ”E. F.-C.” (1912); M. Holmström,
”E. F.-C.” (1918). F.S-n.
Flygattaché [-Je’], officer, anställd vid
diplomatisk beskickning hos främmande stat med
uppgift att hålla eget land underrättat om
förhållandena och utvecklingen inom detta lands
flygväsen (jfr Marin- och
Militärattaché). Sverige har f. n. en f. i London. F.Az.
Flygblad, tryckta blad, som meddela nyheter,
i sht sådana, som utgivas tillfälligt ss. inlägg i
någon aktuell fråga. F. liksom flygskrifterna
(se d. o.) voro under tiden närmast efter
boktryckarkonstens uppfinning en slags
motsvarighet till senare tiders tidn. och tidskr. och
utgöra därför ofta viktiga historiska dokument.
Samlingar av f. finnas bl. a. i British museum,
i stadsbibl. i Frankfurt a. M. (katalog av P.
Hohenemser 1925). F. från reformationstiden
ha utg. av O. Clemen (4 bd, 1907—11). W.N.
Flygbomb, projektil, som fälles från flygplan
el. luftskepp för verkan mot mål på marken.
F. brukades första gången av italienarna under
Tripolis-kriget (1911), dock utan större verkan.
Under världskriget kommo de redan från
början till användning; 1915 organiserades de
första bombflygförbanden, vilka under krigets lopp
hastigt tilltogo i antal och styrka. Även om
verkan under kriget stundom var avsevärd,
fyllde detta stridsmedel dock icke de högt
ställda förväntningarna. F. äro vanl. av
torpedform med en styranordning baktill samt för-
Flygbomber, från v. 50, 100, 300, 12,5, 1,000 kg.
sedda med tändrör för åstadkommande av
bri-sad. Följ, slag förekomma:
sprängbom-b e r, mot levande mål (splitterverkan), vikt
10—12 kg., o. 12 % sprängämne (trotyl e. d.);
minbomber, mot skyddsrum, broar, hus
o. d., vikt 50—2,000 kg., o. 50 °/o sprängämne;
brandbomber, avsedda att åstadkomma
eldsvådor, vikt o. 2 kg. (mot lättantändliga mål)
el. o. 50 kg. (mot mera svårantändliga mål),
vanl. fyllda med termit, som framkallar 3,000°
temp.; gasbomber, för giftverkan, vikt 10—
300 kg., o. 50 °/o gasbildningsämne.
Gasflyg-bomber ha ännu icke använts i krig.—V e r k a n
av f. beror på den precision, varmed bomberna
kunna fällas, och på den enskilda bombens
verkningsförmåga. På gr. av spridningen
erfordras i regel fällning av ett stort antal
bomber för att få en träff i mål av liten utsträckning.
Det anses, att för förstöring av ett större hus
erfordras träff av en 100 kg:s, för
sönderslående av en kraftig bro av en 300 kg:s minbomb.
För nedgasning av 1 kvkm. beräknas, att 20
ton bomber behöva fällas. — Jfr
Bombfällning. R.Sbg.
Flygbrand, se F 1 y g s o t.
Flygbåt, flygplan, å vilket flygkroppen tjänar
som flottör.
— 839 —
— 840 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
