Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygcertifikat - Flygdepåfartyg - Flygdivision - Flygdrake - Flygekorrar - Flygel - Flygeladjutant - Flygelhorn - Flygeskader - Flygfiskar - Flygfisken - Flygflottilj - Flygformation - Flygformering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGFORMERING
Fiygcertifikat, se
Flygförarcertifi-k a t.
Flygdepåfartyg, fartyg tilldelat flygförband
och avsett att ersätta flygstation, se
Hangarfartyg.
Flygdivision [-Jo’n], krigsv., minsta enhet
med egen markstyrka (se F 1 y g f o r m a t i o n);
består av 2—3 grupper.
Flygdrake, en art draködlor, se d. o.
Flygekorrar, Petauristi’nce, underfam. till
ekorrdjuren (se d. o.) bland gnagarna,
kännetecknas av flyghud mellan de främre och bakre
extremiteterna. Flyghuden utgöres av ett
hudveck, som spännes ut, då djuren vid språng
sträcka ut extremiteterna, och tjänstgör som
fallskärm. Den kraftiga, håriga svansen
fungerar härvid ss. styre. F. äro utbredda över hela
n. halvklotet och uppdelas i 5 släkten. — I n. ö.
Europa och Sibirien förekommer Sciuro’pteris
ru’ssicus, flygekorren, som ehuru mindre dock
till utseendet liknar vår vanliga ekorre.
Sommardräkten är ovan brun samt mörkare på
flyghuden, under vit, medan vinterdräkten är
silvergrå. Den lever mest i björk- och barrskog och
tillbringar vanl. dagen sovande i något ihåligt
träd men kommer fram vid skymningen och är
sedan i livlig rörelse på jakt efter föda. Förr
var den rätt allmän även i Finland men har nu
blivit täml. sällsynt. En annan art, Gläii’comus
volans, assapanen, förekommer i Nordamerika.
Det är en av de minsta f., har gråbrun över- och
gulvit undersida. Den askgrå svansen är, liksom
hos föregående art, försedd med tätt sittande
tvåsidigt anordnade hår. Den största i familjen
är Petauri’sta oral, taguanen, som lever i
Ost-indien och på Ceylon. Kroppen med huvudet
har en längd av 60 cm., svansen likaså. Den
för ett utpräglat nattligt levnadssätt och
uppehåller sig i täta urskogar. Den kan göra
glidhopp på ända till 50 m. Y.Ln.
Flygel. 1) Byggn., underordnad,
arkitektoniskt avskild del av ett byggnadskomplex, ofta
placerad i vinkel mot dess huvudparti, ibland
helt friliggande. G.W.W.
2) Krigsv. högra (vänstra) f. benämnes den
del av ett truppförband, som befinner sig till h.
(v.) om mitten, ävensom motsvarande yttersta
del av truppförbandet. F:s utsträckande
utanför fiendens motstående f. leder till ö v e r f 1 y
g-1 i n g. E.O.B.
3) Mus., se Piano.
Flygeladjutant, i vissa utländska arméer förr
brukad benämning på regerande furstars
personliga adjutanter.
Flygelhorn, mus., ett av de nyare
mässingsinstrument, som utvecklats ur det äldre
bygel-hornet (signalhornet). Det står ib (se T r a n
s-ponerande instrument); omfånget är
e—b2. På gr. av sin något grova klang
förekommer f. endast undantagsvis i
symfoniorkestern, tillhör däremot militärorkestern. F.S-l.
Flygeska’der, krigsv., består av eskaderstab
samt 2—3 flottiljer.
Flygfiskar tillhöra släktet Exocæ’tus, av
vilket ett 50-tal arter äro beskrivna, däribland
Flygfisk.
E. vo’litans. Denna förekommer i Medelhavet
och de varma delarna av Atlanten samt kan nå
en längd av V2 m. F. ha förmåga att med
stjärten taga sats i vattnet och hoppa upp ur detta
och sedan glida framåt i luften en längre sträcka
(se F a 11 s k ä r m 1). Äggen av f. ha långa
trådar, med vilka de fästas vid främmande
föremål. — Till f. äro även att räkna flygsimporna
(se d. o.). N.R-n.
Flygfisken, Piscis volans, namn på stjärnbild
i närheten av s. himmelspolen. Denna stjärnbild
infördes 1624 av Bartsch, Keplers svärson, enl.
förslag av sjöfararen P. D. Keyser men
sammanslås numera stundom med andra
stjärnbilder. Ch.
FlygflottiTj, krigsv., består av flottiljstab
samt 2—3 divisioner.
Flygformation [-fo’n], krigsv., indelas i
flygande styrka och markstyrka, den senare
innefattande för flygande styrkans skötsel och vård
erforderlig personal, material och utrustning. F.
benämnes alltefter de flygplan, som ingå i
densamma, attack-, bomb-, jakt-, spanings- och
tor-ped-f. F.Az.
Flygforme’ring, krigsv., det bestämda läge ett
V-formering.
— 841 —
— 842 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
