FLYGFORMERING Fiygcertifikat, se Flygförarcertifi-k a t. Flygdepåfartyg, fartyg tilldelat flygförband och avsett att ersätta flygstation, se Hangarfartyg. Flygdivision [-Jo'n], krigsv., minsta enhet med egen markstyrka (se F 1 y g f o r m a t i o n); består av 2—3 grupper. Flygdrake, en art draködlor, se d. o. Flygekorrar, Petauristi'nce, underfam. till ekorrdjuren (se d. o.) bland gnagarna, kännetecknas av flyghud mellan de främre och bakre extremiteterna. Flyghuden utgöres av ett hudveck, som spännes ut, då djuren vid språng sträcka ut extremiteterna, och tjänstgör som fallskärm. Den kraftiga, håriga svansen fungerar härvid ss. styre. F. äro utbredda över hela n. halvklotet och uppdelas i 5 släkten. — I n. ö. Europa och Sibirien förekommer Sciuro'pteris ru'ssicus, flygekorren, som ehuru mindre dock till utseendet liknar vår vanliga ekorre. Sommardräkten är ovan brun samt mörkare på flyghuden, under vit, medan vinterdräkten är silvergrå. Den lever mest i björk- och barrskog och tillbringar vanl. dagen sovande i något ihåligt träd men kommer fram vid skymningen och är sedan i livlig rörelse på jakt efter föda. Förr var den rätt allmän även i Finland men har nu blivit täml. sällsynt. En annan art, Gläii'comus volans, assapanen, förekommer i Nordamerika. Det är en av de minsta f., har gråbrun över- och gulvit undersida. Den askgrå svansen är, liksom hos föregående art, försedd med tätt sittande tvåsidigt anordnade hår. Den största i familjen är Petauri'sta oral, taguanen, som lever i Ost-indien och på Ceylon. Kroppen med huvudet har en längd av 60 cm., svansen likaså. Den för ett utpräglat nattligt levnadssätt och uppehåller sig i täta urskogar. Den kan göra glidhopp på ända till 50 m. Y.Ln. Flygel. 1) Byggn., underordnad, arkitektoniskt avskild del av ett byggnadskomplex, ofta placerad i vinkel mot dess huvudparti, ibland helt friliggande. G.W.W. 2) Krigsv. högra (vänstra) f. benämnes den del av ett truppförband, som befinner sig till h. (v.) om mitten, ävensom motsvarande yttersta del av truppförbandet. F:s utsträckande utanför fiendens motstående f. leder till ö v e r f 1 y g-1 i n g. E.O.B. 3) Mus., se Piano. Flygeladjutant, i vissa utländska arméer förr brukad benämning på regerande furstars personliga adjutanter. Flygelhorn, mus., ett av de nyare mässingsinstrument, som utvecklats ur det äldre bygel-hornet (signalhornet). Det står ib (se T r a n s-ponerande instrument); omfånget är e—b2. På gr. av sin något grova klang förekommer f. endast undantagsvis i symfoniorkestern, tillhör däremot militärorkestern. F.S-l. Flygeska'der, krigsv., består av eskaderstab samt 2—3 flottiljer. Flygfiskar tillhöra släktet Exocæ'tus, av vilket ett 50-tal arter äro beskrivna, däribland Flygfisk. E. vo'litans. Denna förekommer i Medelhavet och de varma delarna av Atlanten samt kan nå en längd av V2 m. F. ha förmåga att med stjärten taga sats i vattnet och hoppa upp ur detta och sedan glida framåt i luften en längre sträcka (se F a 11 s k ä r m 1). Äggen av f. ha långa trådar, med vilka de fästas vid främmande föremål. — Till f. äro även att räkna flygsimporna (se d. o.). N.R-n. Flygfisken, Piscis volans, namn på stjärnbild i närheten av s. himmelspolen. Denna stjärnbild infördes 1624 av Bartsch, Keplers svärson, enl. förslag av sjöfararen P. D. Keyser men sammanslås numera stundom med andra stjärnbilder. Ch. FlygflottiTj, krigsv., består av flottiljstab samt 2—3 divisioner. Flygformation [-fo'n], krigsv., indelas i flygande styrka och markstyrka, den senare innefattande för flygande styrkans skötsel och vård erforderlig personal, material och utrustning. F. benämnes alltefter de flygplan, som ingå i densamma, attack-, bomb-, jakt-, spanings- och tor-ped-f. F.Az. Flygforme'ring, krigsv., det bestämda läge ett V-formering. — 841 — — 842 —